Women’s Health Halvmarathon arrangeras av Runners World’s systertidning Women’s Health i samarbete med Stockholm Marathongruppen, Hässelby SK och Spårvägens FK. Loppet går av stapeln den 26:e april och de fem snabbaste löparna som är behöriga att tävla i SM 2014 får träningsbidrag enligt följande:
21 813 löpare innebär nytt rekord för loppet. I fjol accepterades anmälningar från 21 736 löpare. Året före var 21 266 anmälda. Maxgränsen 21 500 löpare har därmed passerats, och anmälan har stängts.
Löpare från 92 nationer är anmälda till den 36:e upplagan av ASICS Stockholm Marathon som avgörs lördagen den 31 maj. Det innebär att loppet samlar deltagare från fler nationer än vinter-OS i Sotji där 88 nationer är representerade.
92 nationer är den högsta siffran någonsin för ASICS Stockholm Marathon. Största nation vid sidan av Sverige är Finland med 3 745 löpare. Sedan följer Storbritannien, Tyskland, Norge, Frankrike, Danmark USA och Italien.
Antalet kvinnor fortsätter att öka. Nu är 5 915 kvinnor anmälda vilket motsvarar 27 procent av hela startfältet. Båda siffrorna är rekord för loppet. I fjol var 5 641 kvinnor anmälda.
Vad krävs för att lyckas inom löpning? Det självklara svaret kan tyckas vara att man besitter en uppsättning gener som gynnar den fysiska utvecklingen genom träning. Att man helt enkelt har goda anlag som man sedan förvaltar på bästa sätt.
Inom konditionsidrotter som löpning är till exempel syreupptagningsförmågan – själva motorn – en avgörande faktor. Dess storlek begränsas delvis av den genuppsättning du ärvt, men är en i hög grad träningsbar aspekt av fysiologin. Däremot visar forskning att vi svarar olika bra på träning. Har du rätt genetiska förutsättningar kommer du troligen långt med relativt lite träning, medan en person med sämre genetiska förutsättningar behöver arbeta betydligt hårdare för att nå samma resultat.
Som konstaterat talanglös konditionsidrottare uppfattade jag förstås detta som djupt orättvist i unga år. Men då hade jag ännu inte förstått att talang inte är allt. Hur väl vi svarar på en viss typ av träningsstimuli har faktiskt ganska lite att göra med vilken potential vi har på sikt.
Visst, alla kan inte bli bäst i världen på att springa långt och fort. Men de som visar anlag för det i tidiga år, de som kallas för talanger och som alla talanglösa mäter sig med, är långtifrån alltid de som slutligen når världseliten. Ingen kan förutsäga hur en, inte fullt så lovande, ung idrottare utvecklas efter en lång period med hård träning.
Nu hade den kunskapen förmodligen inte haft någon betydelse för min utveckling (och nu är jag både talanglös och medelålders så det är ändå kört). Men för framtida generationer löpare och tränare är det viktigt att förmedla insikten om att det är en stor mängd faktorer som avgör vem som slutligen lyckas nå toppen – inte bara hur bra gener man har. Inte minst handlar framgång om hur hårt och hur länge du är beredd att träna för att nå dina mål.
Detta är en av de saker som författaren Malcolm Gladwell diskuterar i sin böcker. Han lägger bland annat fram den svenska psykologiprofessorn Anders Ericssons teori om att det krävs minst 10 000 timmar hårt arbete för att nå toppen inom ett område. Det kanske är en klen tröst för en ung, svensk löpare – men Gladwell menar att den som slutligen blir bäst oftast är den som vill det mest, inte den som har de bästa och mest uppenbara fördelarna. Du möter Gladwell i en intervju i RW nummer 2.
Ett exempel på detta är det afrikanska löparundret. Det råder inte direkt konsensus inom forskarvärlden när det gäller varför löpare från den afrikanska kontinenten under så lång tid dominerat inom långdistanslöpning.
Själv tror jag att framgångarna har mycket mer att göra med sociala, ekonomiska och kulturella aspekter än genetik. För när afrikanska löpare började visa konkurrenterna ryggen i världsmästerskap och olympiska spel blev plötsligt löpning, världens enklaste och billigaste sport, en möjlig väg ut ur fattigdomen. Miljoner barn och ungdomar fick löpande idoler och växte sedan upp i samhällen som ännu inte byggt bort den fysiska rörelsen.
Deras drömmar och vilja att förändra sina och sina familjers liv är en viktig bakomliggande orsak till att så många afrikanska löpare lyckas. Men livet som löpare är verkligen ingen dans på rosor. Många slås ut på vägen, många utnyttjas. Och priset dessa unga löpare får betala för att försöka nå sina drömmar är oerhört högt – något som de unga, etiopiska kvinnliga löpare vi mött vittnar om i reportaget om The Yaya Girls i det här numret.
Hur kommer det sig att ni började arbeta med det stickadematerialet Flyknit där varje skos ovandel görs av en enda lång tråd?
– Från början kom idén kring Flyknit från att vi bad våra idrottare berätta hur den perfekta skon skulle se ut och många beskrev då att de tänkte sig en strumpliknande design ovanpå en sula. Så hela projektet började med att vi testade den idén genom att limma fast olika typer av strumpor på skosulor men det gick naturligtvis inte. Men när vi runt 2010 fick tillgång till Flyknit och lyckades förstärka det med Flywire för en bra passform hade vi lyckats.
Hur skulle du beskriva den nya modellen Flyknit Lunar2?
– Vi har helt enkelt förbättrat den föregående modellen utifrån löparnas önskemål. Bland annat har vi ”vävt” in plösen i resten av skon så att den inte kan glida snett, passformen i ovandelen har förbättrats ytterligare med mer stretch och sulan har fått ökad löpkänsla genom att baseras på hur foten rör på sig genom steget.
Vad är det svåraste momentet när man tar fram en helt ny skomodell?
– Vi brukar dela in vårt arbete i evolution och revolution. Nike Flyknit Lunar2 är till exempel en evolution där vi tar en existerande modell och förfinar den ytterligare. Då fokuserar vi helt enkelt på små förbättringar i sulan, ovandelen och liknande utifrån den respons vi får från löpare. Det är relativt enkelt jämfört med en revolutions-modell då vi tar fram något helt nytt. Då börjar vi helt enkelt med ett vitt papper vilket tar mycket längre tid.
Hur lägger ni upp ett sådant arbete?
– Vi jobbar med fyra säsonger varje år och har ungefär tre till fem års framförhållning. Så redan nu har vi projekt på gång där produkterna kommer att lanseras efter OS i Rio 2016. Så även om vi släpper Flyknit Lunar2 idag så finns det naturligtvis fler versioner under utveckling. Bland annat har vi tagit fram en vattentät och varmare Flyknit-version som kommer att finnas i modellerna som släpps nästa vinter.
För några år sedan kändes det som att skoutvecklingen framförallt handlade om att ta fram nya modeller med existerande material medan många nya skomodeller baserade på helt nya material. Är det så att det numera är materialutvecklingen som styr hur era nya modeller är designade?
– För oss är det faktiskt tvärtom. Vi arbetar med ett stort antal ingenjörer som vi ger i uppdrag att utveckla nya material utifrån våra visioner och behov för att utveckla nya skomodeller. Exempelvis anger vi att materialet ska ha vissa egenskaper som tjocklek, funktion och pris. Ett sådant projekt tar vanligtvis mellan 24 till 36 månader att genomföra.
Hur ser du på utvecklingen av att få in mer teknologi i skorna? Till exempel för att analysera löpsteget?
– Vi använder en hel del sådana tekniker idag i vårt utvecklingsarbete för att genomföra liknande analyser. Det hjälper oss att göra bättre skor för alla typer av löpare. Tyvärr har vi ännu inte listat ut hur vi ska kunna göra den teknologin användbar för vanliga konsumenter på ett bra sätt.
Hur ser din drömsko ut om du får fantisera helt fritt?
– Det här är naturligtvis en fantasi men något som fungerar i symbios med löparens fot. Tänk dig att du skulle köpa en lite burk med ett gummiaktig innehåll som du smetar på foten och som sen anpassar sig efter dina unika förutsättningar. Springer du snabbt ändrar den form och dämpning efter det, behöver du mer stöd så får du det, vill du ändra färg gör du det enkelt via en app i din mobil och så vidare. Men tror inte att det här är för långt borta, vi kommer säkert att se liknande utveckling nom de närmaste 20 åren.
Vilken av alla skomodeller som du arbetat med är du stoltast över?
– När jag växte upp sprang jag hela tiden i Nike Pegasus och älskade den skon. Tyvärr försvann den under en tid när jag började på företaget 1997 men jag lyckades se till att den kom tillbaka på marknaden igen år 2000.
XL-galan i Globen bjöd på många imponerande prestationer, men kvällens höjdpunkt var etiopiska Genzebe Dibabas fantastiska rekord på 3000m. Tiden: 8.16.60, innebär en sänkning av världsrekordet med mer än sju sekunder. En fantastisk styrkeuppvisning och det såg oförskämt lätt ut när hon leende sprang in mot mållinjen.
Dibaba gick ut hårt redan från början och efter halva loppet hade hon flera sekunders marginal till rekordet. Prestationen blir än större av att hararna klev av efter bara några varv.
– Jag kände mig lite ensam efter första kilometern men ett fantastiskt stöd från läktarna hjälpte mig. Utan publiken hade jag inte klarat det, berättade Dibaba direkt efter loppet.
Abeba Aregawi missade världsrekordet, men hennes 3:57.91 på 1500 meter innebar svenskt, nordiskt och europeiskt rekord (för bara en vecka sedan skulle det ha blivit nytt världsrekord).
Irene Ekelund gjorde dessutom med 23.48 säsongens bästa tid på 200m och på 800 meter var Gunnar Durén sju hundradelar från världsrekordet för 50-åringar. Men 1.59.69 blev ändå ett imponerande Europarekord.
Enligt räckviddsmätningen Orvesto Konsument 3:2013 når Runner’s World nu 108 000
läsare i snitt per nummer. Undersökningen genomfördes under perioden 1 september – 31
december och totalt var det 13 880 personer som deltog i mätningen. Runnersworld.se
noterar också den högsta siffran på unika besökare någonsin – över 90 000 under januari
månad.
– Vi arbetar kontinuerligt med att stärka vår bredd, för att fortsätta vara det självklara valet för läsaren som vill utvecklas, få inspiration och fördjupade kunskaper om löpning, kost och utrustning. Men vi strävar också efter att överraska med nya, spännande redaktionella vinklar på löpning som företeelse. Att det redaktionella arbetet och vår kreativa marknadsavdelnings insatser har resulterat i nya rekordsiffror är förstås grymt roligt, säger chefredaktör Stefan Larsén.
Runner’s World har sedan första Orvestomätningen 2007 ökat räckvidden från drygt
60 000 läsare till nuvarande 108 000. En ökning med 80 % på sju år och en ökning med 17% sedan förra mätningen.
– Varumärket Runner’s World blir bara starkare och starkare. Vi är glada över att kunna
förvalta det allmänna löparintresset och göra en produkt och bygga ett varumärke som är
intressant för alla som gillar att springa. Men trots den högsta siffran hittills är vi aldrig nöjda, vi känner att Runner’s World är värd 200 000 läsare i månaden vilket får bli nästa målsättning, säger marknadschef Jojje Borssén.
Runnersworld.se mäts via Google Analytics och publicerar siffrorna via Kia Index.
I fjol var Aregawi endast 12 hundradelar från det dåvarande rekordet när hon vann 1500 m vid XL-galan på 3.58,40. I år är hon på plats för att attackera rekordet på nytt. Det blir dock en lite större utmaning än hon först tänkt sig, eftersom Etiopiskan Genzebe Dibaba så sent som i lördags sänkte världsrekordet på sträckan med över tre sekunder.
Men lördagens kraftiga sänkning ändrar inte Abebas planer. Fjolårets VM-etta står fast vid att hon satsar på att slå det nya rekordet på 3.55,11.
– Jag vill göra ett försök. Dibaba sprang väldigt snabbt men jag tror att jag är tillräckligt bra för att utmana det nya rekordet, berättade Abeba vid en pressträff i veckan.
Abeba har tillbringat hela hösten och vintern i Etiopien för att träna, och det ska bli spänande att se hur träningen betalat sig. Det blir också en viktig formkoll inför inomhus-VM i Polen om en månad.
– Jag har tränat på hårt och har hela tiden haft målet att springa på XL-galan och sedan inomhus-VM. Jag tränar bara med killar som hjälper mig med farthållningen, och jag känner mig i bra form. Det är en viktig tävling för mig och jag hoppas att mycket publik kommer och hejar på mig. Jag ska försöka göra mitt bästa!
Genzebe Dibaba har också vittring på världsrekordet i damernas 3000 meter. Redan ifjol var etiopiskan endast tre sekunder från världsrekordet som är 8.23,72.
TV4 sänder live mellan 20.00 och 22.00.
Ur svensk synvinkel är de här hålltiderna av största intresse:
Det finns tre sätt att arbeta med en muskel: isometrisk (ingen rörelse), koncentrisk (dra ihop muskeln) och excentrisk (släppa ut muskeln). Excentrisk träning innebär att du långsamt öppnar upp muskeln, vilket anstränger muskeln på ett annorlunda sätt än det vanliga.
Genom att utmana musklerna med följande övningar, stärker du dem och gör dem mindre mottagliga för skador. Var noga med tempot när du genomför dem: ett av delmomenten ska alltid genomföras långsamt.
Den här filmen är inbäddad från amerikanska Runner’s World och har ett format som inte kan visas i exempelvis ipad och iphone.
Allt du behöver göra är att helt enkelt dela med dig av dina egen löpning till oss med hjälp av följande frågor och motivera varför just du är vår nästa ”Läsarprofil”.
Kolla också gärna hur några av våra ”Löparprofiler” har svarat på frågorna.
[form code=51]
Genom att fylla i formuläret godkänner du att vi lagrar dina svar för eventellt framtida publicering i Runner’s World. Vi kommer däremot inte att publicera något av materialet utan ditt personliga medgivande.
Hur har det gått för dem hittills?
– De första fyra veckorna var syftet att få struktur på träningen och att de skulle hitta sina farter för de olika passen. Några hade till en början svårt att hitta rätt tempo och planera in passen i sin normala vecka, men nu är alla på banan med upplägg, farter och pulsering av sin träning.
Vilka är de vanligaste frågorna de har haft?
– Förutom vilket tempo de ska hålla har de undrat lite över styrkeövningar. Jag har också fått frågor om ifall man kan kasta om träningsdagar i schemat eller byta ut ett löppass mot exempelvis ett motsvarande spinningpass.
Vad är nästa steg nu då?
– Nu är alla fem löparna inne på sitt andra 4-veckorsprogram, där de har mer fokus på mängdträning. I helgen träffades vi allihop och jag hade föreläsning och personliga samtal med dem alla. Det ser mycket ljust ut tycker jag!
Här kan du läsa mer detaljer om träningsplaneringen och ASICS-gruppens egna upplevelser av helgen:
Peter: Tack LG för att du uppfyllde min dröm….
David: Denna åkomma kallas tydligen för iphone-arm i LG:s värld…
Lena: Efter lunch höll LG ett intressant föredrag om sin träningsfilosofi…
