Blåbärsutmaning och back in buissness


Nu tror jag varenda bakterie (ond som god) är död i kroppen för mig. Kan fortfarande inte äta fast föda men vad gör väl det när man blir smal och fin:).

Premiärade på cykeln igår. Det gick riktigt bra! Klarade mig från bonkning och kände mig riktigt stark! Äntligen! Tror Lelles kladdkaka var jävligt bra uppladdning dagen innan.

Kvällens simpass med SCT innehöll 400 meter test igen. Sist (18/12) var nuffrorna såhär:

400 fritt: 5:34 puls före 88, puls efter 166, puls 120 s efter 84.

Igår såg det ut såhär:

400 fritt: 5:30 puls före 90 bpm, puls efter 168 bpm, puls 120 s efter 128.

Förbättring med 4 sekunder och jag låg jämnt med Patrik denna gång! Finemang. Känns bra att ha förbättrat sig utan att ha simmat ett skvatt sedan Head Camp v. 9 då jag blev sjuk:).

Robertsson, den lille spjuvern, ville sedan utmana mig i 50 fjäril. Peace of cake, tänkte jag. Karln kan väl inte ta sig fram 25 meter ens, trodde jag. Men tji fick jag. SuperFredrik tog mig med en halv kroppslängd. Men jag simmade iallafall snyggast;). Det fick bli revansch på 50 rygg. Syran sprutade och vattnet forsade in i näsan, men jag tog honom. 1-1. Nu fick vi lov att köra bröst också. Trodde benen skulle gå av i benkicken. Vilket vidrigt simsätt det är! Robertsson tog mig igen! FAN! 50 fritt och jag var totalbesegrad. Jaja, jag tog han allafall på 400-ingen. Kul var det. Man borde tävla MER! Minst en 50-ia varje simpass:). 

FAN vad kul det är att träna!                                                                                                                                                                                                                                                                                                               
                                                                                                                                       

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nätshopping


För att inte helt tappa greppet och bli deprimerad under sjukdomstider är mitt bästa tips shopping!

Då kan man drömma bort och tänka på hur snygg man kommer vara i sommar på tävlingarna, för bra, det verkar man ju inte bli…

Här är mina bästa sidor:

Fina baddräkter från Tyr (favvisen med ringback eller microback för optimal rörelsefrihet): http://www.shop.nordicsports.se/

Finaste träningskläderna: http://www.fusion.dk

Allt du kan tänka dig, BILLIGT: http://www.wiggle.co.uk och http://www.chainreactioncycles.com/

Här köpte jag min tempohoj:
http://triuk.com/

Jag har dock ett stort problem. Vart säljs denna hjälm? Någon som vet? Fjolårets modell som jag suktat efter länge nu. Vill ha!

TIPS: När man shoppar på utländska sidor typ Wiggle och Chainreaction blir det ALLTID problem med transportbolagen i pakethanteringen (när de kommer till Sverige). De flesta svenska skitbolag verkar nämligen tro att ingen har jobb att sköta, utan alltid är hemma mellan 8-17. Helt idiotiskt. Efter många psykbryt och samtal med kundservice har jag dock fått reda på att man kan sätta upp en lapp på dörren där det står att de FÅR ställa paketet vid dörren, ange att lappen godtas som kvittens och skriva under. Man får inte byta adress när paketet väl är skickat så se till att du har någon på adressen som kan ta emot paketet (typ skicka det till mormor eller till jobbet) eller kör lapptricket. En annan skum grej med transportföretagen är att de inte anger NÄR paketet kommit eller när de försökt  leverera. Det måste du själv hållakoll på via kolliID. Annars  funkar det oftast fint!

SMACK-serien börjar!


Den 28:e mars börjar Sigtuna-Märsta-arlandas cykelklubb arrangera de gemytliga tempo- och linjeloppen igen, nästan varje onsdag. Perfekt tillfälle att testa formen. Första tillfället blir tempo 10 km. Fullt ös!
Sjukt bra att tävla i cykling för att hitta formen. Svårt tycker jag att trycka på allt man har under ett träningspass. Förra året blev det dock 0 genomförda smacktempolopp. Bilkö, sjukdom, regn och jävulskap med cykeln satte stopp för mitt deltagande. Nu jävlar ska jag bli frisk och vara med!

Hela tävlingsschemat finns här.

Jodåsåatte….


I fredags fick jag äntligen börja löpa 25-30 minuter lätt. Det var underbart, trots att hostan tvingade mig till några stopp. Ett lätt trainerpass på lördagen med fokus styrka och acceleration utan att det skulle kändes jobbigt, ett corepass på det och jag kände att jag var på väg tillbaka. Nyvunnen träningsglöd och energi!
MEN. När äntligen slemmet, hostan och snoret började avta och jag kunde starta upp träningen igen, vad händer? Jo, jag åker på maginfluensa och har spenderat senaste dagarna med att sitta på toa alternativt ligga och sova. Kroppen har värkt som om jag skulle ha gjort en ironman tre gånger om och allt jag lyckats få i mig ar varit vatten och cola. Vad i helvete är det som händer? Jag som ldrig brukar bli sjuk?! Trevligt, nej. Att ha rännskita och feber är inget jag önskar ens min värsta fiende. Det är sååååå synd om mig!
Idag är jag liiiiite piggare, orkar iallfall surfa lite på Ipaden och kolla tävlingar. Skulle ju köra Vansbro var det tänkt men nu verkar tävlingen helt enkelt fulltecknad! Vad göra? Ber till gudarna att det kommer fler startplatser. Vill så gärna tävla där, det är ju nästan hemmaplan och tävlingen ligger perfekt i tid. Om inte det nu går måste jag se mig om efter en annan tävling på halvdistans. Århus och Barcelona är två alternativ, speciellt eftersom min vän och supertriathet Åsa Lundström ska tävla där. Har anmält mig till Kalmar, det blir age-group ändå. Nu är det gjort iallafall. Sedan har vi cykel SM. Om jag nu lär mig cykla vore det hejdundrande kul. Här finns en karta över bana och banprofil: http://www.mapmyride.com/routes/fullscreen/68991956/

Fight the klorallergi, våga skaffa näsklämma


Den gamle räven Micke Nelker har fått klorallergi. Klorallergi är inget trevligt. Man nyser hundrasjuttielva gånger på raken, ögonen är rödsprängda och det kliar som tusan (får man även kli på kroppen som jag kan få i perioder är det inte lätt att motivera sig att ändå hoppa i).

Som triathlet är det ganska obra. Man bör simma några simpass i veckan för kunna tävla på rimlig nivå. Som nybörjare helst >4 ggr/v, för att hitta vattenläge och vana, och som mer erfaren ca 2-3 pass om man inte har så mycket tid att disponera (ju mer man kan träna desto bättre, givetvis). Då gäller det att ta fram ett vapen och fightas tillbaka mot allergin.

Tricket för att slippa undan nysningar och klåda i ögonen är att inte låta kloret få kontakt med dig. På med badmössa, täta (viktigt) glasögon och sedan näsklämma! Inget vatten får komma in!

Under min konstsimstid var näsklämman ett måste. Kunde helt enkelt inte simma utan den. Den klämmer igen näsborrarna så att det blir omöjligt för vatten att komma in. Det är näsklämma som är tricket om man vill kunna hålla andan länge och göra voltvändningar lätt som en plätt.

Och de flesta näsklämmor man köper i sportaffärer är skit. De är alldeles för stora, har ingen flexibilitet och de läcker oftast in och är i vägen. Nä, ska du testa näsklämma ska du köpa Laxtos variant:

 

Den går att köpas här eller här och kostar ynka 20-30 riksdaler.

Finns i S, M, L och observera att även med min jättekran, funkar sällan en större klämma. Den ska vara liten och tight. Denna sitter dock alltid kvar och man behöver inget fult senilsnöre till den.

En rolig anekdot är att min störiga bror påstod sig kunna göra sådana här näsklämmor när för X antal år sedan. Han tyckte förstås att det var jäääävligt dyrt att köpa så många näsklämmor som jag gjorde (man tappar alltid bort…). Han påstod sig därför kunna göra sådana här lätt som en plätt. Citat: ”…man tar bara en bit ståltråd och doppar i silicon, hur svårt kan det va”? Jo, jag skulle vilja påstå att det är ganska svårt eftersom INGEN av de stora simmärkena har lyckats leverera något som ens är i närheten…

Vardag


Herregud vad deppigt att vara tillbaka i vardagen igen! Åsa ”Kaos” Lundström skrev precis ett inlägg om ”post camp syndrome” och jag kan inte annat än hålla med henne. Är det någon som inte gör det?!

Jag är visserligen fortfarande snorig och hostig men guuud så jag längtar tillbaka! Känner mig ensam (vart är mina bästa träningskompisar?)! Och hungrig (vart tog buffén vägen?)!

Medan de hårdaste killarna fick ihop >40 timmar på lägerveckans 6 dagar fick jag ”bara” ihop ca 20 timmar utspritt på 4 simpass (10,5 km), 1 löppass (8 km) och 3 cykelpass (367 km).

Nu har jag bestämt mig att bli riktigt frisk denna gången och INTE börja träna för hårt direkt efter sjukdom. Året har minst sagt varit svajigt när det kommer till sjukdomar och småkrassligheter så jag och min tränare börjar misstänka att det är något skumt. En tid för blodprov hos doktorn skall bokas in för att kontrollera om jag lider av någon brist på någon vitamin eller något spårämne. Nu ska jag ta tag i problemet och inte bara blunda för dem. En till lärdom jag måste ta till mig är att våga säga nej till träning fastän jag är krasslig. Visserligen är det mest mig själv jag har och dividera med, för det är ju ingen som tvingar mig, men ändå. Torsdagens cykling och Fredagens simpass blev en käftsmäll tillbaka och det är inte konstigt att jag fortfarande är förkyld.

Bra gäng på läger==> riktigt rolig internhumor:

 

PS det bränns på huden, den är röd efter fredagens latmaskande på solterassen:)