Blodläge
En alldeles vanlig måndag. Upp med tuppen, kuckelikuu. Tror jag drömde den, tuppen. Men upp i alla fall. Och näsan mot fönsterrutan. Kallt. Men kolla in kvicksilvret. 0, eller nästan i alla fall. Och väl lite ljusare över taken idag vid den här tiden än i går. Det finns vägar bort från döden, som Lundell skaldade så vackert en gång.
Sen dagis. Sen jobba häcken. Sen dagis. Sen gymmet. Max i bollhavet. Fadern, med en underlig känsla i halsen och plötsliga nysningar, i val och kval. I morgon blir det ingen träning. I morgon blir det tåg till Göteborg och möte med deckarförfattaren Johan Theorin. Det är han som tar livet av en massa folk på Öland. Med pennan då, ja ni fattar. Och när han har mördat klart, då drar han på sig löparskorna. Och springer sig fri från författandets vedermödor.
Nya boken heter Blodläge. Vass titel. Kunde vara en löparterm. Typ, mot slutet av en mara. Boken kommer i mars. I ett kapitel springs det över Alvaret. Allvarligt. Öland är vackert, men inte ofarligt.
Det blev 30 min cykel, och 30 min löpning. Lugnt. Man vill ju inte vakna upp med lungpaj, när man ska åka till Göteborg dagen efter. Och prata just Blodläge. Och lite löpning. Och kanske fråga om det är någon vits med Göteborg.
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in