Blogg

Borta bra


… men hemma bäst!

I förrgår på beachen i Antalya.

I förrgår kväll på beachen i Antalya!

Sedan flyg hem. Hem till hösten. En ganska lång flygning. Rusk och regn och våta löv ligger inte direkt bakom hörnet till Antalya. Men fram kom vi till slut. Knoppa lite, sedan byta om och ut.

Ut på Djurgården i november. Luften perfekt syresatt. Temperaturen strax under tio grader. Paletten en orgie i rostrött och gult. Det var smutt att komma hem. 18 km i långa tights och mössa på. I Antalya kortights och linne. Fint det med. Men kroppens termostat, utvecklat sedan generationer tillbaka, säger att det är så här det ska vara. November för en hen från Norden.

Därefter dags bli internationell igen. Ho ho Halloween from Amerika.

Kniven är enda vittnet!

Run for your life!!


Nr 5 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Fem farthöjande pass du måste testa
  • Det händer vid överträning
  • Ätstörning? Symtom du ska ta på allvar
  • Artros i knät?
  • Nya sköna löparskor
  • 6 enkla sätt att testa formen
Bli prenumerant
Antal kommentarer: 1

Kenneth Gysing

Ajaj Pumpan 😉
Tack för nyfiken fråga, Susanne ;), skriver och skriver men hur det slutar står än så länge skrivet i stjärnorna 😉 …



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Cold Turkey in Antalya


Nå, kanske inte så kallt, men Very Wet Turkey, i alla fall.

Vi tog fakirflyget till Antalya trainingcamp. 00.30 på morgonen, byte i Istanbul 04.30. Men ingen fez. Nightlife, nightflight. Framme 11 f m, jetlagad enligt resekonstens alla regler. More than medium rare. Zombierare.

Men över en halv dag extra, och solen sken och poolen gnistrade. Havet röt dock, en väldig vind var på väg.

Sedan kom natten, och med den åskan. Och blixtarna. Och regnet. Bättre än på bio. Hela hotellet skakade. Personalen här säger de aldrig sett på maken. Spaet späddes ut över alla bräddar. Inomhuspoolen stängd p g a översvämning!


Bara unga Ironmän och kvinnor ute …

Tur man tog med sig våtdräkten. Satsar på swimrun till utomhuspoolen, så fort det slutat blixtra. Gummidräkt i alla ära, men tror inte dräkten klarar sådana stötar. Man kan få elallergi för mindre.

/ to be contiunes …/


Antal kommentarer: 2

Kenneth Gysing

Tack Susanne!
Nä, bara dåliga kläder, Martin 😉
Nu solen åter!


Kenneth Gysing

Hej Inger!
Mailadress finns i tidningen redaktionsruta 😉 kenneth@runnersworld.se
Tack, du har ett fantastiskt lopp framför dig. Jag kommer inte riktigt ihåg tiden, men räkna med att lägga på minst en timme extra mot Boston. Du springer på muren i ungefär nio km, och trapporna är branta och ojämna. Upp till muren i början är det fem km uppförsbacke i serpentin 😉
For med Albatross!
Lycka till!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Fartlek


Ingenting märkvärdigt, egentligen. Vanlig löparvardag. In på gymmet innan hämtningar på dagis och skola. Mixtra lite med mobilen, knepa med Spotify, vad f-n ska jag lyssna på egentligen? Det finns ju ”moods” nu, för träning; löpning, dans, workout … men jag har aldrig hittat någonting perfekt. Härmed eftersökes den perfekta löpbandsmusiken!

Upp på bandet i alla fall. Nya lurar. Bluetooth. Inga sladdar. Drar igång. Femfart första kilometern, 4.30 andra, 4.15 tredje, 4 fjärde och femte, tagga ner till 4.30 (pusta ut), och så en 3.45, hej vad det går, pusta ut igen, och så på. Lurarna kränger ur öronen en smula, svetten ett glidmedel. Trycker in och trycker in, lite irriterande. Musiken, en mix av salsa, funkar bra, jag tänker Havanna, jag tänker öppet dansgolv vid strandpromenaden (Malecon) en gång för ganska många år sedan. Hur havet rullande in ända från Miami (typ). Mojitos och mojitos. Men inga mojitos idag. Blott härtappat kranvatten. Mälaren?

Dundrar vidare, 4, 4.30. 3.45, 12 (det blev lite jobbigt), stiger av efter tolv kilometer, dyngblöt av svett. Kollar klockan. Än finns det tid.

Byter tröja, kör lite bänkpress. Ack dessa armar, en gång hissade de upp 6×100 kg utan några problem (nåja, men det gick), nu ligger man och fjäsar på 10×40. Fast jag springer fortare. Ett par styrkeövningar till, och så ner och duscha. Nu är det bråttom. Inte komma försent till hämtning. Därpå en klassiker, jäkta med svår eftersvettning. Jag kastar alla kläder, jag inträder naken på fritids. Nej, det var en lögn. Det passar sig icke. Min son skulle aldrig förlåta mig. Men jag har stor lust!

Och snart dags för en ny RW. Där finns ett reportage från Vilnius halvmaratthon. Så här såg det ut i starten (starkt pannben!)

Detta om gårdagen. Idag en annan dag. Ha en bra sådan!


Antal kommentarer: 1

Kenneth Gysing

Tack Magnus, och tack för att du läser! 😉



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Löpning på Bokmässa


Götlabörg! Äntligen! Strilregn i spridda skurar, häftiga vindomslag som får paraplyet att vända ut och in när man vandrar framåtlutad fram på Avenyen. Göteborg kan man lita på. Det är alltid som det ska!

Den årliga bokmässan. Och i år med löparaction. Och partyparty bokparty.

Jag får signera en bok. Till en göteborgare (som gåva från hans fru), ”Till Göran! Lycka till med ett Varv till”. Är man i Götebörg, eller?

Detta firas sedan på äkta göteborgsvis:

Löpningen då annars, på bokmässan? Mycket jogg på stället, mässarna står i sina bokbås från nio på morgonen till nitton på kvällen i dagarna fyra. Får enormt starka ben. Själv började det ryka om fötterna efter en timme. Fick gå hem till hotellet och vila. Ultravasan rena barnleken i jämförelse med Ultrabokmässa.

I morgon lördag blir det seminarium. Femtio nyanser av löpning. 14.30 i F-hallen, plan 2.

Bara kom förbi, om du har vägarna förbi, Göteborg!!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Vilnius Half Marathon


Jahaja, hur förklarar man det här nu då?

Det började som en skakning på övre däck? Nej, inga isberg i Vilnius. Här är snudd på 30 grader.

Men en kittling i halsen? Ja, en kittling i halsen. Tog visst dagis med mig halsen, förbi alla säkerhetskontroller, och över böljan blå (Östersjön). Men vi talar inte lungpaj här, nej, nej. Immunförsvaret har kallat in alla reservister, skottat vallar, bajonett på. Så det ska nog gå.

Men så är det en tvåvarvsbana. Jag kommer se allt av Vilnius redan på det första varvet. Springer jag lugnt och långsamt, tänker jag, så behöver jag ingen repris.

Alltså:  Vilnius Half Marathon – Here I come!

Idag gjorde jag staden. Så här grillar litauerna entrecote!

Inget tjafs, liksom. Får han kockige Moberg i TV rutan att framstå som en mes.

Här tränar vilniusborna backe!

Bansträckningen går dock inte här. Det är helt okey för mig.

Fast den här bansträckningen kommer man inte undan.

Backup? Någon?

En vanlig syn i Vilnius är s k Running Marriages!

!

Där gäller det att vara lätt på foten.

Håhå, jaja.

/to be continued …/



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Vilnius Half Marathon


Jahaja, hur förklarar man det här nu då?

Det började som en skakning på övre däck? Nej, inga isberg i Vilnius. Här är snudd på 30 grader.

Men en kittling i halsen? Ja, en kittling i halsen. Tog visst dagis med mig halsen, förbi alla säkerhetskontroller, och över böljan blå (Östersjön). Men vi talar inte lungpaj här, nej, nej. Immunförsvaret har kallat in alla reservister, skottat vallar, bajonett på. Så det ska nog gå.

Men så är det en tvåvarvsbana. Jag kommer se allt av Vilnius redan på det första varvet. Springer jag lugnt och långsamt, tänker jag, så behöver jag ingen repris.

Alltså:  Vilnius Half Marathon – Here I come!

Idag gjorde jag staden. Så här grillar litauerna entrecote!

Inget tjafs, liksom. Får han kockige Moberg i TV rutan att framstå som en mes.

Här tränar vilniusborna backe!

Bansträckningen går dock inte här. Det är helt okey för mig.

Fast den här bansträckningen kommer man inte undan.

Backup? Någon?

En vanlig syn i Vilnius är s k Running Marriages!

!

Där gäller det att vara lätt på foten.

Håhå, jaja.

/to be continued …/



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*