En sak i taget



Jag får mest gjort om jag gör en sak i taget. Ju mer jag gör samtidigt, desto mindre blir gjort. Det stämmer också med modern forskning. Personer som gör saker efter varandra får mer gjort än de som försöker göra flera saker samtidigt. Kvinnor är enligt några studier lite bättre än män på att prioritera och göra rätt, men inte ens en tiobarnsmamma är bra på att göra olika saker samtidigt. Att göra många saker samtidigt kallas för multitasking. Det är ett begrepp hämtat från datorvärlden. Men datorer jobbar med ettor och nollor, inte med komplexa kolföreningar och spretiga nervceller.


Nästa generation.

Multitasking gör dig dum och långsam
För något år sedan kom en studie som visade att hjärnan fungerar sämre ju mer du multitaskar. Du blir inte bättre, utan sämre på att göra mycket samtidigt, ju oftare du gör det. Det tycks alltså vara mycket som talar för att du ska göra en sak i taget. Du kan t ex inte fokusera på två uppgifter. När du tänker på två saker, hoppar du emellan och tvingas starta om den prefrontala barken flera gånger per dag. Det är som att du skulle starta om datorn varje gång du byter program. Det tar tid och du tappar fokus. Det har säkert hänt att du kommit in i ett rum med en uppgift, men du vet inte vilken uppgift. Du var fokuserad på annat och närminnet tömdes då du startade om hjärnan. Det enda sättet att hitta uppgiften är att backa ut ur rummet och hoppas att din uppgift kommer tillbaka innan du blir galen. Oftast är det en obetydlig sak, men det är inte mindre irriterande för det. Det är ju oftast de små sakerna som är irriterande. Myggor kan vara irriterande, men du blir knappast irriterad på en björn. En björn blir du rädd för och du glömmer inte bort en björn. Myggor glömmer du då du ser en björn.


Multitasking ger mindre tid över i slutet.


Borde du inte bli bättre, ju mer du multitaskar? Tidigare trodde man att den kognitiva nedgången som följer på multitasking var tillfällig, men personer som ägnar sig åt mycket multitasking har inte lika tät hjärnvävnad i den främre gördelvindlingen (Anterior Cingulate Cortex, ACC), ett viktigt område i hjärnan som hanterar kognitiv och emotionell kontroll. Nya studier visar dessutom att det är i detta område av hjärnan som vår upplevelse av ansträngning sammanfattas och uppstår. Det är alltså möjligt att multitaskning kan påverka din förmåga att springa långt och snabbt.

Du blir även dum av att göra mycket samtidigt. I en studie såg man att personer som multitaskade samtidigt som de gjorde kognitiva tester sänkte sitt IQ med 15 poäng. Det är ungefär lika mycket som man tappar efter att ha rökt marijuana eller varit vaken en hel natt. En titt på mobilen under ett möte, är alltså som att röka marijuana. Du blir lite dum i huvudet. Du förstår inte riktigt vad de säger på mötet.

Multitasking saktar ner dig, gör dig korkad och mindre effektiv. Multitasking försämrar koncentration, planering och uppmärksamhet på detaljer. Dessutom tyder multitasking i sociala sammanhang på låg social kompetens och självmedvetenhet, som är två viktiga aspekter av emotionell intelligens.

Hjärnan och multitasking
Att prata i mobil och skriva på datorn ser kanske effektivt ut, men det är i själva verket ineffektivt. Hjärnan måste hela tiden byta mellan att uppmärksamma mobilen och datorn och varje byte kostar tid och kraft. Uppmärksamhet är ungefär som en ficklampa som bara kan riktas mot en sak i taget och helt avgörande om du verkligen vill lära sig någonting. Att multitaska blir som att flacka fram och tillbaka med ljuskäglan och du ser mycket sämre.

Säg att du ska sätta dig och köra bil. Då laddas först hjärnan med instruktioner om att köra bil. Det sker i två steg: Först en kallstart där blod strömmar in i hjärnan med en uppmaning om att skifta fokus från det du nyss sysslade med till bilkörning. Sedan skickas en söksignal ut efter en vana som är uppbyggd av en uppsättning automatiska bilkörningsregler som sedan kan laddas in från basala kärnan för exekvering. Sen, när du sitter och kör enligt denna vana, ringer telefonen. Uppmärksamheten skiftar då från bilkörningen till telefonprat. En söksignal går ut och sedan laddas telefonpratreglerna in i hjärnan. Uppmärksamheten lämnar bilkörningen och vägen och fokuserar på telefonpratandet. För ett ögonblick är du bortkopplad och ouppmärksam på bilarna omkring dig. Det är som att ta ett bloss från en haschpipa. Bytet tar tid och det är samma sak som händer när du blir avbruten eller distraherad. Du tappar tråden och måste ladda hjärnan med instruktioner igen. Det tar tid och hjärnkraft.

Skidor och löpning
Idag åkte jag både skidor och sprang. Men jag gjorde det inte samtidigt. Först åkte jag skidor kors och tvärs på sjön, sen sprang jag över sjön upp på ett berg. Jag pulsade runt däruppe en stund innan jag sprang ner igen och tillbaka över sjön. Det blev sammanlagt tre timmar träning. Jag försöker springa mycket i snö för den 25 februari – om en månad!!! – är det dags för min första vinterlöpartävling: Höga Kusten Winter Trail. Det är ett lopp på 49 km och 2-3000 meter stigning. Det blir tufft, men det är väl just därför jag anmält mig.


Uppe på berget


Solen går ner. Dags att springa hem.

Novembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Sov dig snabb
  • Lär av eliten
  • Vässa steget
  • Smart mat
  • Bygg dig stark och skadefri?
  • Möt Markus Torgeby
  • Pocket, ”Löparens Hjärta” på köpet

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Att våga



Att våga är att förlora fotfästet för en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv. 

Søren Kierkegaard (1813-1855)

Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste man fortsätta framåt.

Albert Einstein (1879-1955)

Jag tror det är viktigt att utmana sig själv. Det finns alltid något att lära sig, något nytt att pröva på. Du ska inte vara rädd för att misslyckas. Ett misslyckande tvingar dig att tänka om och att kämpa. Se det som en utmaning. När du tänker om, förändras din hjärna. Du lär dig något om dig själv. Till slut tar du dig förbi hindret.

Var inte rädd, säger man. Det är många som är rädda för rädslan. Jag tror du måste våga vara rädd. Om du vågar vara rädd kommer du längre. Rädslan fyller en funktion. Hjärtklappning är ett tecken på att du förbereder dig för utmaning. Din kropp gör allt för att du ska överleva. Tänk på det när du ställs inför en skrämmande situation eller uppgift. Din kropp är med dig. Det känns bättre än att alltid fly och undvika. Våga, ta sats och hoppa. Annars blir du kvar.

Du är både din bästa vän och din värsta motståndare. Det märker du då du springer. Det är din upplevelse av ansträngning som du kämpar mot. Varenda del av dig skriker stanna. Det krävs mod att våga se sig själv i vitögat. Du vet att den ansträngande upplevelsen upphör i samma stund som du stannar. Det tar bara en sekund att ge upp, men du kanske ångrar att du stannade så länge du lever. Du kan misslyckas på många sätt. Att ge upp och sedan aldrig försöka igen, är det sämsta sättet. Att ge upp och komma tillbaka, gör dig ännu starkare.

Jag tror också det är viktigt att våga vara nöjd. Djur är nöjda när de ätit sig mätta och känner sig trygga. Jag tittar ibland på katten och känner ett lugn. Efter maten lägger den sig bredvid mig och spinner. Katter njuter av livet. De bara är. Människan är ett djur med ett inre driv och ett starkt behov av bekräftelse, men du borde våga stanna upp ibland och känna dig nöjd med den du är. Du är rätt fantastisk om du tänker efter.

Ingen klarar av att vara på jakt efter sig själv 24 timmar om dygnet. Vi köper hundar som aldrig förr och springer trail i skogen. Djur och natur gör oss harmoniska, kanske för att djur och natur fanns långt innan det fanns människor. Det ger perspektiv och vi kanske lär oss något.

Livet handlar både om att våga och om att hitta balans. Men jag tror man måste våga ge sig ut en bit utanför sin komfortzon för att hitta balansen. Balanspunkten ligger mellan ytterligheterna. Det lär man sig om man gått eller sprungit lite för långt några gånger.

LCHF och löpning



Efter nyår är det många som kör igång med en diet och den populäraste dieten tycks vara LCHF. Även många löpare äter enligt LCHF, dvs mycket fett och lite kolhydrater. En del hävdar att det gör dem till bättre löpare, andra börjar ganska snart äta mer kolhydrater igen. Hörsägen och anekdoter säger dock inte så mycket. Vetenskap bygger på att påståenden är möjliga att testa så att vi kan uppdatera våra föreställningar.

Enligt LCHF-förespråkare som Tim Noakes leder en fettrik kost till anpassningar som gör dig bättre på att använda fett som energi. Eftersom vi alla bär runt stora lager av fett, torde en sådan anpassning vara bra för uthållighetsidrottare. Det minskar risken att springa in i väggen och reducerar behovet av att fylla på energi under långa lopp. Det verkar som en rimlig och testbar hypotes.

Förra året testades 21 av världens bästa gångare i en studie som publicerades i Journal of Physiology. Gångarna delades in i tre grupper och följde någon av följande dieter under tre veckor:

1. Mycket kolhydrater (HCHO): 60-65% kolhydrat, 15 till 20% protein, 20% fett. Det som traditionellt rekommenderas för idrottare.

2. Periodiserat intag av kolhydrater (PCHO): Några pass utförda med låga kolhydraternivåer i kroppen.

3. Lågt intag av kolhydrater och mycket fett (LCHF): 75-80% fett, 15-20% protein, och mindre än 50 gram kolhydrater per dag.

LCHF ökar fettförbränningen
Efter tre veckors träning med LCHF, förbättrades förmågan att bränna fett rejält. Grafen nedan visar skillnaden före och efter tre veckor med de olika dieterna. Skillnaden är knappt mätbar för de övriga dieterna, men mycket stor för LCHF som mer än fördubblar fettförbränningen till omkring 1,5 gram fett per minut. Kroppen är bra på att anpassa sig till de energiresurser som finns tillgängliga.


LCHF ökar fettförbränningen. Vit stapel före. Svart stapel efter. Källa: 
Journal of Physiology ”Accepted Article” 

LCHF kräver mer syre
Fett är energirikt, omkring 9 kcal per gram, och kan lagras i pucklar i olika delar av kroppen. Kolhydrater innehåller bara 4 kcal och lagras i relativt små mängder i muskler och lever. Fett kan packas ihop eftersom det – till skillnad från kolhydrater – lagras med ytterst lite syre. Det kräver å andra sidan att du måste andas in mycket syre för att förbränna de syrefattiga molekylerna i fettvävnaden. Kolhydrater är lättare att bränna. Enligt studien är det precis det som händer. Syreförbrukningen går upp med omkring 8 procent när du springer på LCHF.

LCHF minskar prestationsförmågan
Hur påverkar kosten prestationsförmågan, dvs den tid det tar att springa en sträcka? I studien jämfördes tiderna på 10 km och det visade sig att de båda kolhydratgrupperna förbättrade sin prestanda med omkring fem procent. LCHF-gruppen var dock en halv procent långsammare. Det är därför nästan alla elitidrottare äter mycket kolhydrater.

Talar tiden för LCHF?
LCHF-förespråkare brukar hävda att det tar mycket längre tid att anpassa sig till en fettrik kost. Men ingen vet hur lång ”längre tid” är. Den nya studien visar i alla fall att tre veckor på LCHF försämrar prestationen. Springer man kortare än ett maraton tycks kolhydrater vara bättre än fett. Däremot är kanske fett bättre för längre sträckor. Det vet vi inte än. Den här studien uppdaterar våra kunskaper, men det finns fortfarande mer att lära sig.

Fett och kolhydrater?
Flera studier har visat att om du tränar med låga kolhydratdepåer är kroppen tvungen att anpassa sig till det, bl a genom att öka mängden mitokondrier och genom att använda fett bättre. På en molekylär nivå verkar det alltså bra att träna enligt LCHF. Men LCHF påverkar ju också kvaliteten på träningen eftersom du presterar sämre på fett enligt studien ovan som jämförde dieter.

Men hur fungerar det om man periodiserar intaget av kolhydrater och fett? Genom att ibland träna på låga nivåer och ibland höga nivåer, kanske du når en högre prestationsnivå genom både molekylära anpassningar och kvalitativ träning?

I en studie försökte man ta reda på det genom att testa att periodisera intaget av kolhydrater. Försökspersonerna följde ett matschema för två dagar under sex dagar.

Dag 1: Normal kost under dagen. Högintensiv träning (8 x 5 min, 85 procent VO2Max med 1:00 återhämtning) efter kl 17. Inga kolhydrater efteråt och inga kolhydrater före sängdags.

Dag 2: Lågintensiv träning (60 minuter med 65 procent av VO2Max) före intag av kolhydrater. Normal kost resten av dagen.

Det totala intaget av kolhydrater var normalt men de åt inga kolhydrater mellan klockan 17 dag 1 och det lågintensiva passet dag 2. Försökspersonerna åt alltså inte enligt LCHF, det var bara under en kort tid mellan kväll och morgon som de levde som LCHF:are.

Efter tre perioder (sex dagar) visade det sig att den periodiserade gruppen förbättrade sina tider på 20 km med 3,2 procent jämfört med kontrollgruppen. Det skedde efter bara sex dagar, vilket låter lite enklare än tre veckor. Svaret på frågan om hur man bör äta är kanske inte antingen kolhydrater eller fett, utan både kolhydrater och fett fast vid lite olika tidpunkter.

Höga kusten Winter Trail och Sundsvall ultratrail
Jag brukar öka fettförbränningen inför ultralopp med löpning före frukost och lite mindre kolhydrater, men dagarna innan och under själva loppet äter jag kolhydrater för att fylla depåerna. Den sista frukosten dagen för ultraloppet minskar jag dock på kolhydraterna. Depåerna är redan fyllda och äter man mycket kolhydrater till frukost ökar sannolikheten att kroppen ställer in sig på att bränna kolhydrater istället för fett. Jag vill använda fett i första hand och spara kolhydraterna till senare eftersom ultralopp är ganska utdragna händelser.

Jag gillar nya lopp och att utmana mig själv. Den 25 februari ska jag springa Höga Kusten Winter Trail och den 4 juni är jag anmäld till Sundsvall Ultra Trail. Båda loppen är nya och spännande. Jag tror inte jag kommer lägga om kosten tills dess, men jag ska träna lite mindre fast smartare.

Sju råd inför 2017



Hur blir man framgångsrik? Först måste man definiera vad som menas med framgångsrik. Menar man framgångsrik i en sport som t ex löpning, finns det några råd som alla kan följa. Råden bygger till största delen på intervjuer med några av världens mest framgångsrika idrottare.

1. Riktig mat
Ät en varierad kost baserad på bra råvaror. Undvik tillskott om du inte har brist.

2. Vänj dig vid smärta
När det gör ont under ett intervallpass, tänk att det snart är över. Ibland måste du träna utanför din komfortzon så att du är förberedd inför tävling. Smärta sitter i huvudet.

3. Sömn
Sömn är en del av träningen. Det är sömn som gör det möjligt att träna. I valet mellan en extra timmes löpning och en extra timmes sömn är det nästan alltid bäst att välja sömn.

4. Förbered dig
Gör dig redo för tävling. Tänk på alla dina förberedelser. Tänk på de hårda passen som du klarade av. Låt självförtroendet växa. Det är även en bra idé att skapa rutiner innan tävling. Rutiner sparar mental energi som är en viktig del av prestationsförmågan.

5. Var inte rädd för rädslan
Rädsla är en del av livet. Har du kontroll över situationen känns det bättre. Om du saknar kontroll låt inte det stoppa dig från att göra det du vill. Förädla rädslan till något som gör dig fokuserad.

6. Känn dig själv
Vila och återhämtning handlar i grunden om att träna smart och att förstå kroppens rytm. Hur länge behöver du vila efter ett hårt pass? Hur ofta kan du tävla? Du måste vara ärlig mot dig själv.

7. Vad vill du?
Fokusera på det du kan kontrollera. Du kan inte kontrollera vädret eller motståndarna, men du kan kontrollera hur hårt du anstränger dig. Det är upp till dig. Hur mycket du anstränger dig beror på hur motiverad du är. Till sist kokar det ner till vad du vill med ditt liv.

Tre löften inför nästa år
Nyårslöften känns som ett sätt att skjuta upp det du borde ta tag i nu och då har du lagt den mentala grunden till att skjuta upp det till nästa nyår och nästa. Jag tror mer på att göra ett åtagande här och nu. Det är en plikt som du har mot dig själv.

1. Jag ska springa minst tre tävlingar. Jag är anmäld till Höga Kusten Winter Run den 25 februari och jag ska anmäla mig till Härnötrail.

2. Jag gillar snälla människor med humor och jag ogillar dryga, taskiga och elaka människor. Med åren har jag blivit allt bättre på att acceptera och undvika de senare, men jag ska bli bättre på att uppskatta de förra. Det är så lätt att ta dem som ger för givna.

3. Jag ska bli bättre på att lägga mig i tid. När du sover tvättas hjärnan ren och minnen lagras i drömmarnas villervalla. Du sover en tredjedel av livet. Det finns inte något annat som du gör sån stor del av livet. Självklart är det viktigt.

PS Begriper inte riktigt nya bloggverktyget. Bl a tycks det som man måste vara inloggad på facebook för att svara på kommentarer. Så svarar jag inte beror det på det:(

Det bästa nyårslöftet



Det är snart jul och efter jul så kommer nyår och några avger det årliga nyårslöftet. Jag brukar inte avge några särskilda löften på nyår, men jag brukar bestämma mig för ett och annat lite då och då. Det är mer av ett åtagande än ett löfte. Jag tar ett steg i taget för det är riktningen och inte målet som är viktigast för mig.

För omkring åtta år sedan bestämde jag mig för att bli en löpare. Det är bra för kroppen och för hjärnan. Det var i den riktningen jag ville röra mig. Det var ingen tvekan om det. Sedan dess har det kommit många studier som bekräftat mitt val av inriktning. Jag minns nästan inte längre hur det var att inte vara en löpare.

Jag tror inte på löften, men om du nu tror – och att tro är viktigt – så är ett bra nyårslöfte att lova sig själv att bli en löpare. Det tar tid att bli löpare, men du får tillbaka all tid om du håller löftet oavsett hur gammal du är när du börjar. Du kan vänta till nyår och kanske samordna löftet med andra, men det bästa är förstås att börja nu. Sen kan du förnya löftet till nyår.

För hjärnans skull
Fram till nyår kan du fundera över en ny studie som publicerades i veckan. Forskare från USA visade att löpning förändrar hjärnan. Sedan 15 år tillbaka vet man att äldre hjärnor förändras, men i den här studien visade man att hjärnan även förändras hos yngre löpare. Det var särskilt områden som ansvarade för komplexa kognitiva förmågor som aktiverades av löpning. Forskarna såg att områden som indikerar brist på fokus var mindre aktiva hos löpare. Löpning tycks alltså fungera både som meditation och hjärngympa. Löpning stärker hjärnan och ökar förmågan att fokusera på en uppgift. Forskarnas slutsats var att löpning är en förebyggande åtgärd mot kognitiv nedgång senare i livet.

Med tanke på att hjärna och löpning utvecklades tillsammans på savannen under miljontals år är det inte så konstigt. Jakt på föda kräver fokus och avancerade kognitiva beräkningar. Genom att bli en löpare nästa år, ökar chansen att du får fler år och mer förståndiga år. Ta chansen nu, men tala om det på nyår.

Årets julnötter



I veckan kom en ny studie som visade att människor som äter minst 20 gram nötter per dag minskar risken för hjärtsjukdomar med 30 procent och för cancer med 15 procent. Risken för diabetes typ 2 minskade med hela 40 procent. Mer än 20 gram nötter per dag gav dock inga ytterligare fördelar.


Vadå? Bara 20 gram? That’s nuts!

De senaste åren har det – ofta kring juletid – kommit flera studier om nyttan med nötter. Det är ju bra att något som är så gott också är nyttigt, men vad betyder ”nyttigt” egentligen. Vad säger studierna?

Frisk som en nötkärna
Strax före julen 2014 presenterades en stor studie som visade att personer som äter nötter flera gånger i veckan minskade risken att dö (inom en viss tid såklart) med 20 procent. Även de som åt nötter en gång i veckan uppvisade en lägre dödsrisk. De som inte alls åt några nötter löpte dock en kraftigt förhöjd dödsrisk. Studien omfattade 120.000 personer som följts under 30 år och av dessa dog 27.429. 

Studien visade på ett samband mellan nötkonsumtion och risken att dö av cancer, hjärtsjukdomar och luftvägssjukdomar. Personer som åt mycket nötter hade lägre BMI trots att nötter är kaloririka.

Det mesta som vi kallar nötter är egentligen stenfrukter med frön som – ungefär som en äggula – utgör grunden till ett nytt liv. ”Nötterna” innehåller därför massor av bioaktiva substanser. De är rika på omättat fett, protein, fibrer, antioxidanter och mineraler som koppar, selen och magnesium. Valnötter är särskilt rika på alfa-linolensyra, som omvandlas till omega 3. Paranötter innehåller mycket selen, vilket många svenskar har brist på. Men för mycket selen är giftigt. Några paranötter per dag räcker.

Nyttiga tankenötter
Årets nötstudie hade inga kopplingar till finansiärerna, men studien från 2014 – som citerades av Aftonblader och DN –  finansierades av The International Tree Nut Council Nutrition Research & Education Foundation. Studien var alltså finansierad av några som tycks vara intresserade av nötter och en snabb googling avslöjar att Tree Nut Council representerar nio nötindustrier. Vetenskapliga studier kan påverkas av de som finansierar forskningen. Det är som om jag skulle få en flaska hälsokost hemskickad och sedan försöka ge en objektiv recension. Det är svårt. Man har ju fått en gåva och en gåva ska man återgälda. Det är mänskilgt. En studie nyligen visade också att rapporter som var oberoende av läskindustrin i 10 fall av 12 (83,3%) visade att läsk kan kopplas till fetma, medan studier som finansierats av läskindustrin i 5 fall av 6 (också 83,3%) tvärtom kom fram till att det inte fanns någon bevisad koppling mellan fetma och läsk.


Kanske inte läsken i sig som är problemet utan att vi tappat proportionerna på portionerna sedan 1950-talet.

Det finns tillräckligt med bra studier för att verkligen fastslå att mycket läsk ökar risken för fetma, men hur är det med nötter? Kan man verkligen påstå att nötter förlänger livet? För att svara på det måste man läsa de studier som påstår det. Det kräver att man kan läsa en vetenskaplig rapport och att man kan tolka statistik. Tyvärr är 10 av 8 svenskar sämre än genomsnittet på statistik, så jag ska försöka förenkla så långt det går, dock inte längre än så.

Nötstudien från 2014 citerades av tidningar som Aftonbladet och DN. Lagom till julens nötknäppande citerade tidningarna pressmeddelandet om att regelbunden konsumtion av nötter minskade risken att dö. För den senaste studien var bl. a. Vetenskapsradion noggranna med att ange att det inte rörde sig om ett orsakssamband. 

Tabellen ovan visar att livslängden är längre ju fler nötter man äter. Även motionsvanorna tycks påverkas av hur många nötter man äter. Nötätare röker mindre och äter mycket nyttigare. Men är det nötterna som påverkar motion och röklust, eller är nötätare helt enkelt mer hälsomedvetna i allmänhet? Det verkar sannolikt. Den som köper en nöt istället för en dajm, väljer säkert en sallad framför en hamburgare och tar trappen istället för hissen också. Tabellen visar även att nötätare dricker mer alkohol. Forskarna kunde således lika gärna ha dragit slutsatsen att alkohol, motion, grönsaker och att inte röka, förlänger livet. Men forskarna bakom studien plockar ut godbiten med nötter ur sammanhanget, vilket kanske inte är så märkligt med tanke på vilka som finansierat studien. 

Min åsikt i ett nötskal
Nötter är nyttiga i ett sammanhang. De som äter medelhavskost eller en varierad kost äter mycket nötter och nötterna är då en del av detta nyttiga sammanhang som består av varierad, genomtänkt och bra mat som flera studier visar minskar risken för olika sjukdomar. En nötpåse vid kassan i snabbköpet är inte en del i ett sådant sammanhang. När tidningarna påstår att nötter i sig förlänger livet, citerar de i stort sett bara pressmeddelandet och folk kanske tror att de lever lite längre om de köper en påse snacks med nötter. Men i själva verket kan ett sådant impulsköp vid kassan kopplas till ett beteende som uppstår i ett sammanhang som förmodligen är skadligt för hälsan.


Nötter i olika sammanhang.

Det finns studier som visar på samband mellan broccoli och hälsa, mellan omega 3 och hälsa, ägg och hälsa, blåbär och hälsa. Men ett samband är inte en orsak. Människan är allätare, inte blåbärsätare, nötätare eller koalabjörn. Nötter ingår som en naturlig del i den mat som människor sedan länge ätit runt medelhavet och som marknadsförs som medelhavsdiet. Egentligen är det bra traditionell mat. Man kan göra bra mat av nordiska råvaror och av japanska råvaror också. Jag tror man känner igen bra mat när man ser och smakar den. Själv föredrar jag just medelhavsmat inkl bläckfisk.

Det brukar bara vara jag som beställer bläckfisk. Fast när man äter bläckfisk ska man vara försiktig med salta såser eftersom salt får musklerna att reagera och armarna att röra sig som om bläckfisken lever. Jag lovar att bläckfisken är död som ett stympat salladshuvud i filmen nedan. Det ser läskigt ut eftersom vi kopplar rörelse till liv och jag vill varna känsliga tittare som är uppfödda på fiskpinnar.