Gynning på Gärdet


 

Intervjun med Carolina Gynning gick fint. Springer hon lika fort som hon smattrar skånska, lär hon fara fram som en raket. Rolig. Högenergisk. Och i morgon blir det plåtning av Carolina. På Gärdet. Undertecknad ska göra debut som TV-reporter för RW-TV. Göra en stå-uppa under The Photosession. Blir intressant. Snart på en hemsida nära dig. Eller vänta nu, inte så snart. Runt den 20 augusti. När no 8, kommer. Först ska no 7 komma ut. 20 juli. Tro mig, en riktig kioskvältare.

Lunchlöpning, naken. D v s, ingen klocka, ingen gps, ingen keps, inga solglasögon. Hade glömt det mesta hemma, utom brallor och linne. Skor fanns redan på kontoret. Utan brallor och linne, eller åtminstone brallor, bör man nog inte springa Kungsholmen runt.

Hade en dansk kompis som sommarjobbade i Skagen som kypare för tusen år sedan, som alltid började morgonen med att springa längs havet spritt språngande. 196 lång, 110 kilo, massiv attack, om man säger så. Han sa han höll takten med klockverket, slog klang med pendylen. Hade han sprungit längs Kungsholmstrand, hade han nog åkt dit för förargelseväckande beteende. Det är skillnad på Sverige och Danmark. På Skagens stränder och Kungsholmstrand.

Blev alltså tidlös löpning. 12 km längs kanalen, upp mot Fredhäll, över Västerbron, ner längs Söder Mälarstrand, runda Slussen och sen tillbaka längs Norr Mälarstrad. Ack, Stockholm, staden i mitt hjärta. Sååå vacker ….

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Jogga med Gynning


 

… kommer jag (tyvärr) inte få göra, däremot intervjua Carolina Gynning på telefon. Hon ska bli vår ”Jag är löpare” i no 8, om allt går som det ska. Carolina springer som bara den, har en PT som piskar på, och mycket mer får ni alltså veta i no 8, om som sagt allting går som det ska. Gynning är en dam med många järn i elden, får alltså se om hon svarar i telefonen om 52 minuter.

Och apropå ingenting och lillebröder. C.Run har en. Jag har två. Men bara en som springer. Den yngste flyter mest runt i en badtunna på egnatomten, och trivs fint med det. Så honom lämnar vi därhän … i tunnan.

På fråga om C.Runs lillebror sprang snabbare än C.Run, svarade C.Run, ”det vill jag inte direkt påstå”. Så talar en storebror med diplomatisk ådra.

Ja, alltså, lillebröder. De har ju alla en storebror. Vad gäller storebröder, är det som Prins John säger i senaste Robin Hood-rullen, mot slutet. ”Gud har gjort mig till kung”. Så är det också att vara storebror. ”Gud har gjort mig till storebror”.

Som storebror är man per definition störst, bäst och vackrast. Men säg den lillebror som håller med om det. Problemet med lillebröder är att de alltid vill bli större än sina storebröder. Det går ju inte. Det är mot naturen. Ändå försöker de.

Som storebror uppmuntrar man ändå gärna lillbrorsan i den kampen. Man tycker ju om sin lillebror, vill honom väl. Det är också stort att vara näst störst, näst bäst och näst vackrast.

Hälsning, från Storebror

 

 

Bloggblogg


 

När vet man att livet går för fort? När man inte hinner blogga, naturligtvis. Har hackat lite här sista tiden. Midsommarhelgen gick visserligen inte så fort. Men då hamnade man i blogglöst land (läs ingen uppkoppling). Låg på en brygga och funderade en morgon. Hade morgondoppat i våtdräkt och simmat en 1000:ing och tyckt mig se små alger singla upp ur djupet, men det var kanske inbillning. Än är det väl för tidigt för Östersjöns grönsaksoppa? Inga lik i alla fall (Jojjes stora skräck när han är ute och simmar, upptäcka något vattensvullet lik som sträcker upp armarna efter hans ben … det kan ju vara därför han simmar så fort …). Låg alltså där och funderade. Om jordens rotation plötsligt stannade av, skulle då haven trilla upp i himlen? Knirr, knirr, knirrade bryggan, kluck kluck kluckade vågorna. Plockade en fästing från insidan av låret. Die, you bastard. Hoppas den inte hade TBE. Har bara tagit en spruta.

Igår upp innan frukost. 14 km i Asics Hyper Speed. Plötsligt vill jag bara springa i lättviktsdojor. Får mig att känna mig lättare om foten/fötterna än någonsin. Är bara lite orolig för att någonting ska gå sönder. Känns inte som så ändå.

Sen frukost, och med lite trixande med jobbschema, cykel till Eriksdalsbadets inomhusbassäng och 1300 meter krål. Och vidare cykel till kontoret. Rena rama triatletmorgonen, och kroppen jublade.

I kväll, tror jag, om tiden räcker: skogen!

Tidig midsommar


 

Ut 06.50, innan frukost. 16 km före frukost i nyinköpta Hyper Speed.

Djurgården rules!!

Grymma dojor. Young Milly håller med helt.

Trevlig midsommar!

 

 

Bollen är rund


 

Barnen somnade exemplariskt runt sju. Det innebär förstås att de kommer att vakna halvsex. Men i morgon är en annan dag.

Drog snabbt ut på en runda runt Djurgården. Ja, vad ska man säga. Människor i grupp på tunggröna gräsmattor, under ekars lätta skugga. Vitt vin och pimpinella. Hångel och fästingar. Solen fortfarande varm.

Löpte i cruisingtempo, stannade halvvägs vid dricksfontänen vid gångbron vid Tullstugan. Stod där och porlade lite, kände mig rent Tomas Ledinsk. Just nu vill jag leeeeva, just nuuuu!

Hann hem till Tyskland-Ghana. Hann t o m duscha. Fotbolls-VM, vad gjorde man egentligen på kvällarna innan fotbolls-VM? Minns inte. Och vad ska man göra när VM är slut? Hemska tanke. Må VM aldrig ta slut.

Morgonsolstånd


 

Lite mindre sol idag. Sommarsolstånd i går. Kortaste natten för året. Vaknade 04.45. Tänkte ska jag somna om. Eller ska jag inte.

Gick upp, smet iväg till jobbet. Cyklade genom en nästan öde stad. Inte en enda duell med någon galen morgoncyklist i spänniga spandex. Det finns många sådana runt 8-9, med galen blick på väg till jobbet (de satsar varje morgon på personbästa hem-jobb, många avlider hastigt i den jakten, mot en bil, en stolpe, en annan cyklist. Men inte blir de färre för det …).

På kontoret, och strax kom där en cyklist in. Vi kan kalla honom Andreas. Han var nyligen och cyklade i Himalaya. En slags sundare cyklistisk galenskap.

– Det var toppen, sa Andreas.

Man tror honom. Typ 8000 meter toppen.

Enligt uppgift träffade han också en Jak.

Vad Jaken sa?

– Jak talar inte svenska.

Sen (på kontoret) undrade Andreas vad man kunde tänkas göra så tidigt på kontoret.

– Mycket att göra, svarade jag.

– Det är ett privilegium att få jobba ihjäl sig, sa Andreas. Det är inte alla som tänker på det.

Kloka ord.

Klockan tio tyckte jag i alla fall det var dags att sträcka på sig. Ett litet löppass innan lunch, så inte lunchen blev fördärvad.

Det var linne, det var sol, det var lätt, det blev 23 km i varierande tempo, 4.00-4.45, rullade på när benen kände för det, t ex nerför Västerbron, Sveriges bästa utförslöpning, make my words.

Och parkerna fulla av soldyrkare, och även om det har vänt nu, så är det mycket sommar kvar. Inte minst midsommar.

Sol long. Kul, kul …