Hur ser en löpare ut?

Det är visserligen bara februari men årets första lopp närmar sig faktiskt, Barcelona maraton den 12 mars känns nästan lite för nära inpå. Jag längtar visserligen och det känns bra att ha ett lopp att se fram emot. Jag behöver mina tävlingar för att motivera mig. Ligger de för långt fram blir det svårare att motivera sig på de lite tuffare passen. Min träning hade (ganska naturligt) sett helt annorlunda ut om jag inte haft specifika mål och tävlingar att träna för.

Just nu flyter träningen på ganska bra även om vissa dagar är lite tyngre och jag fortfarande har en del saker att jobba på. Till exempel att hitta en bra balans mellan mat och träning så att jag orkar med allt. Men det går oftast lätt att motivera sig när man tänker framåt med en tydlig målbild. Framåt våren och sommaren blir det fler lopp att se fram emot och det känns överlag som en säsong med lite längre lopp på agendan. Nya utmaningar med andra ord. Jag har minst två maraton till att springa, ett i maj och ett i slutet av säsongen. Sedan vill jag såklart springa lite milslopp också för att få revansch på min ”hat-distans”.

Många bryr sig inte alls om lopp och ser det definitivt inte som en morot till att prestera på träning. Tvärt om ser de det som en stress och träningen blir inte rolig. Det är ju så olika. Hur tänker ni kring tävling och träning? Hur motiveras ni och vilka är era mål?

De bästa helgerna är de när man inte har något inbokat och man kan göra precis vad man vill. Denna helg blev en riktig träningshelg. Efter jobbet på fredagen körde jag ett distanspass på 12 km ute i ca 4:30 fart, jag avslutade passet med 8km på löpband i ca 3:40 fart. Det kändes lätt i benen och jag hade kunnat dra på ännu snabbare och känt mig bekväm. Hade faktiskt ovanligt mycket energi i kroppen och löpningen avslutades med en timma i gymet. Under de lite snabbare kilometrarna på bandet så gick jag upp och sprang mer på tå vilket är bra MEN inget jag brukar göra och jag fick känna på lite träningsvärk under lördagen.

Träningsvärken var dock inte lika välkommen under lördagens backintervaller, de gick nog aningen långsamt men det var ändå ett bra pass. Jag körde 3x3x50s och totalt 12k löpning. Träningspasset avslutades med en mysig lördagsfika! Balans är ju viktigt 😉

Träningshelgen avslutades med ett långpass på 30km, lugnt och skönt tempo och en fin runda i snön. Mycket njutning!
Jag har ökat mitt energiintag en del den senaste veckan och jag känner redan att jag har mer ork och kraft i kroppen, nu borde träningen gå åt rätt håll.

Är det något speciellt NI vill läsa mer om eller funderar över här på bloggen?

Glöm inte följa mig på instagram: @soofiean

I tisdags körde jag intervaller på bana för första gången på ett tag. Det kändes förvånansvärt bra och det var kul att få lite fart på benen igen. Tisdagens pass bestod av följande intervallupplägg: 3x4x400m, ett pass som jag gillar. Vilan låg på 45sek och setvilan på 3min. Det är tillräckligt långa intervaller och ganska kort vila för att jag ska få upp farten och ordentligt med puls. Mina intervaller gick på ca 1:16s/400m vilket får duga, hade nog kunnat kapa någon sekund om jag utmanat mig lite mer också.

Hur ser era intervaller ut denna vecka?

Veckan inleddes med ett riktigt skönt pass på 24km. Jag tog det lugnt och hade en skön känsla i kroppen hela vägen. Benen var lätta och pigga och ett avslappnat pass var precis vad jag behövde. Jag känner mig ofta lite seg på eftermiddagarna efter att ha jobbat en hel dag och därmed lite omotiverad till att ta mig ut. Man har gått upp tidigt, det är mörkt ute och man känner en viss stress över att man också ska hinna med ett fullspäckat träningsschema.

Oftast tycker jag att ekvationen går ihop och jag orkar med träningen. Men att komma hem efter en dags jobb och veta att man ska göra matlådor, städa, umgås med sin familj och dessutom hinna springa 30km och prestera bra, det är inte helt enkelt. Även om tiden finns kan det största hindret vara stress och pressen att prestera. Jag vill verkligen bli en bättre löpare och jag vill så småningom kunna räkna mig bland de bästa långdistansarna. Jag vill i alla fall ge det en chans. Men det är svårt. För i grund och botten har jag två jobb. Träningen blir ett jobb som väntar när jag kommer hem från mina vanliga 8h på kontoret. Träningen tar tid.

När det känns tungt och jobbigt försöker jag alltid se framåt och jag vet att det är värt det. Att det är detta som krävs. Allra helst och enklast vore såklart att bara ha ett jobb- löpningen.

Jag springer just nu mellan 10-14 mil i veckan, på dessa pass ska jag dessutom prestera för att nå nya mål och utvecklas som löpare. Missar jag ett pass eller misslyckas under ett pass kan jag känna en enorm besvikelse och stress. Jag ser hur mina mål rasar och hur jag snarare kommer längre och längre ifrån dem eftersom träningen verkar ha gått bakåt snarare än framåt. Kroppen känns trött och sliten precis som huvudet. Kanske måste jag bara ändra tankesätt och inte bygga upp en sådan stress kring träningen. Lyssna mer på kroppen och knoppen.

Hur balanserar man träning, jobb och vardag bäst? Hur gör ni för att orka och hinna med?

Nu är den lugna återhämtningsveckan slut och det är dags att ladda om. Det var en välbehövlig vecka och jag har lyssnat på kroppen för en gångs skull. Under helgen var jag i Branäs igen och åkte skidor, dock blev det bara utförsåkning denna gång. Skönt och bra för att sätta lårmusklerna på prov. Det blev även ett riktigt skönt löppass där jag sprang på mjuk snö omringad av skog och total tystnad. Det kan ju inte bli ett bättre pass under en återhämtningsvecka, eller hur?

Jag har en blandad kompott av snabbhet och distans denna vecka och jag känner mig laddad med energi. Förhoppningsvis håller det i sig så att jag kan få till några bra pass med mycket fart i.

Hur tränar ni denna vecka?