Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Kazan, dag 4. Startlistan.


Jag bestämde mig för att springa niotiden ikväll. Samma tid som jag tävlar imorgon. Och det visade sig vara en utmärkt idé. Jag frös nästan då jag väntade på att klockan skulle hitta sina satelliter, även om det säkert var 20 grader ute. Vindarna var svala och sköna. 

Och så bara fungerade allting. Benen flög fram i betyligt hårdare tempo än planerat och det kändes så otroligt bra i kroppen. Direkt jag stannade kom huvudvärken tillbaka men det kan jag leva med. Bara kroppen orkar köra på i 3km så kan jag leva med att vara lite sliten däremellan! 

Den slutgiltiga startlistan är publicerad och den ser ut så här:

(Klicka på den för att förstora)

Tyvärr står det inga personbästan och årsbästan på listan men jag har koll på dem. 

Det här är namnen som kan bli besvärliga:

1) Natalya Aristakhova RUS:

SB/PB: 9.30.

Hennes bästa tid är löpt på lag-EM i Gateshead för ett par veckor sen där hon vann med drygt fyra sekunder. Tiden är också bäst i Europa i år! 

2) Yuliya Zaripova RUS:

PB: 9.05 (!).

Världsmästare 2011, Olympisk mästare 2012. Världsårsbästa 2012. Hon har dock bara sprungit ett lopp i sommar, 5000m på en mindre tävling i maj som hon vann på 15.38. Varför hon inte sprungit sedan dess vet jag inte. Men även om hon varit skadad/är i dålig form så ska det mycket till för att slå henne. 

3) Gülcan Mingir TUR:

Namnet jag helst inte ens vill nämna.

PB: 9.13 SB: 9.45.

Vann EM u23 år 2011 på dåvarande PB 9.39. Inledde 2012 med att springa sig till toppen av europastatistiken med 9.13. Vann sedan EM på 9.32 i spurtstrid. Har inte varit under 9.45 sedan det. Har inte varit under 9.30 en enda gång förutom 9.13-loppet. Vann som sagt EM men kom inte till final på OS en månad senare. Mystiskt! Inledde säsongen i Åbo i år på 9.46 och har inte sprungit något annat anmärkningsbart i sommar. Henne vägrar jag att förlora mot. Har sprutslagit henne förr.

4) Svitlana Shmidt UKR:

PB: 9.31 SB: 9.37.

Årsbästat troligen löpt i ett lopp med bra motstånd eftersom hon blev sjätte i det loppet. Inget annat anmärkningsbart!

Sen har övriga löpare årsbästan från 9.52 och uppåt. 

Mitt personbästa ligger på 9.43 och årsbästa 9.47 så att ta sig till topp 5 tror jag inte är så svårt. Men jag är inte nöjd med topp 5. 

Får se om det blir någon sista minuten-uppdatering imorgon…

Annars så, håll era tummar för svalt väder och pigga ben!

Sandra


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Kazan, dag 4. Kämpa kroppen.


Kazan har två olika väder mellan 8.00 och 20.00. Väder 1) Extrem värme, kvav och fuktig luft. Eventuellt sol. 2) Ösregn, åska och kvav luft. Med andra ord, det är aldrig svalt ens i skuggan och luften är aldrig frisk. 

Jag vaknade med huvudvärk imorse. Som vanligt. På eftermiddagen gav jag upp och tog en värktablett, dock utan resultat. Jag känner mig hänging, sliten och helt färdig. Hur jag ska kunna prestera med den här kroppen imorgon har jag ingen aning om. Ska diskutera med läkare ännu ikväll men knappast kan man göra så mycket!

2009 då jag jagade EM-medalj i 23-årsklassen var det matförgiftning som förstörde allt, 2011 då jag skulle vinna i samma klass så var det ett knä och en ordentlig förkylning. Jag kan bara inte låta lite mykoplasma och sånt förstöra för mig den här gången. Helt oacceptabelt. Även om det just den här minuten känns en aning hopplöst så har jag inte gett upp. Även om jag sover på startlinjen så vet jag hur jag fungerar. Då jag väl står där så finns det bara ett alternativ. Och så räcker det så långt det räcker. 

Jag lär knappast vara den enda som lider av luftfuktigheten!

Blev inget besök till stadion idag heller. Jag är kanske tidernas sämsta turist. Sex dagar i Kazan och jag har inte ens lämnat idrottsbyn. Försöker trösta mig med att jag inte är här för att turista men i själva verket känner jag mig skittråkig. Nåväl, någon ska vara det också! Har dessutom köpt souvernirer idag. Alltid något.

Tänkte skriva lite om morgondagens startlista också. Men det får ett helt eget inlägg. 

Och som straff åt mig själv för att jag la upp en ”jag posar i spegeln”-bild för ett par dagar sen så ska ni få en ny bild på hur landslagsdräkten egentligen ser ut, om man låter bli att vika upp och ner alla kanter:

Förlåt för att ni måste se det här.

Sandra


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Kazan, dag 4. Ingenting att berätta idag heller.


Igår grejade jag en hel dag utan illamående. Det kändes lovande. Jag beslöt mig till och med för att bege mig ut i byn och kolla läget. Det planen skrotades dock snabbt då himlen öppnade sig och det hällde ner vatten och åska. Då det lugnade ner sig begav jag mig dock till närmaste souvernirshop men souvernier + asiater + mitt tålamod är en så himla dålig kombination att jag beslöt mig för att köpa saker någon annan dag.

Istället bestämde jag mig för att fokusera på plan 2. Jag hade nämligen tänkt besöka stadion. Med en finska i 100m-finalen två i diskusfinalen och så ännu David på 10000m så kunde det bli en riktigt intressant kväll. Men så blev det dåligt väder igen, tävlingarna pausade och jag insåg att om jag åker till stadion så blir det så sent att jag inte hinner träna efteråt. Så det blev att heja framför husets lilla gemensamma tv nere vid receptionen istället. Alltid något!

Nåväl, idag lär de slutgiltiga startlistorna komma upp. Annars så har jag inte planerat desto mera idag förutom en lätt träning.

Sandra

Ps. Tanken med de här inläggen var att ni skulle få en inblick i hur vi lever och har det under en mästerskapsvecka. Men ja, för min del handlar det enbart om att ta det lugnt så det finns ju egentligen inte ett dugg att berätta. Som ni nog har märkt!

Största accrediteringskortet hittills i karriären. Besvärligt att springa med.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Kazan, dag 3. Brist på allt.


Igår kväll beslöt jag mig för att besöka lagets läkare. Jag kände mig inte riktigt på topp och tänkte att han kanske hade någon mirakelkur på lager i form av mineralpulver eller något likande. Det hade han inte. Efter en lång diskussion kom jag mig i säng vid tolvtiden och rummet var inte riktigt lika kokhett som vanligt. Äntligen fick jag ihop en tillräckligt lång natt! 

Jag sprang ett lite hårdare pass imorse. Har ju kört lätt sen i torsdags så kroppen behövde få känna att den lever. Benen funkade utmärkt i värmen enda fram tills jag började jogga ner då de gav upp lite. Huvudet klarade inte alls värmen så nu sitter jag här med dunkade huvud och håller mina tummar för att bättre tider är på kommande. 

Jag har aldrig förr haft problem med värmen. Men här funkar det inte. Om det är sömnbristen, saltbristen, energibristen, näringsbristen, vätskebristen eller någon annan brist vet jag inte. Den där antibiotikan tar nog på mera än jag vill erkänna också.

Så nu har jag drygt två dygn på mig att få balans i allt. Försöka sova trots värmen, äta mera även om matlusten försvinner i hettan, lägga extra salt i vattnet och dricka extra mycket, hålla mig i det svala rummet och hålla tummarna för att kroppen börjar hantera antibiotikan bättre. Det är vad jag kan göra just nu.

Jag känner mig dock lugn inför onsdagen trots att jag inte är på topp. Dels för att benen fungerar och knappa 10min i värmen inte borde vara något problem och dels för att jag tror att värmen sliter ännu mera för de andra.

Det utlovas mulet och åska idag så det kanske ska gå att vistas utomhus, beror på vad luftfuktigheten säger. Tänkte jag skulle ta mig till stadion och kolla läget ikväll då David springer. Träffade honom nyss (han och jag tycks för övrigt vara de enda blonda löparna i hela universiad-byn. Åtminstone de enda som tränar här.) och han såg åtminstone lugn ut och hade taktiken på klart!

Nåväl, dags för kalldusch, lunch, antibiotika och en timme illamående. Dagens höjdpunkt! 

Och här är hela byn. Vi bor i hus 8, Sverige i 29.

Återkommer

Sandra


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Kazan, dag 2. Det hårda livet som uthållighetslöpare.


Jag är säker på att det finns en massa roligheter här i byn. Åtminstone borde jag kolla in souvernirshopen eller något sånt. Problemet är att värmen är så obehaglig att jag undviker att lämna rummet om jag inte måste. Värmen och luftfuktigheten. Badwater marathon, släng dig i väggen. Försök gå de 300 metrarna från hus 8 till matsalen i universiadbyn! Helt otroligt att det inte finns några DNF på listan ännu. Måste vara gratis Mc Donalds som lockar. 

På vår startlista, damernas 3000m hinder har det funnits 19 namn. Någon nämnde att det kanske blir direkt final och jag har checkat tidschemat varannan minut idag. Först stod det två olika starttider, två olika heat. Sen stod det bara att heat 2 springer, dessutom på obestämd tid. Och sen plötsligt var vi borta. Med andra ord, 8 löpare borta ur startfältet (mest 10+ löpare), direkt final på onsdagkväll. Passar mig utmärkt. Mera info om startfältet kommer senare. 

Istället för kvällens korta förberedande pass blev det att ringa coachen och fråga hur jag ska lägga upp träningen de kommande dagarna. Och så insåg jag att det inte alls är lika kul med direkt final. Nu måste jag ju träna, och om det är något som jag ogillar så är det att träna på okända ställen. Att vara uthållighetslöpare är ju i princip väldigt enkelt. Det kräver ingen utrustning, eller något särskilt ställe att vara på. Springa kan man göra var som helst. Men som den mes jag är så trivs jag inte att springa på okända ställen. Direkt jag kommer utanför byns portar känner jag mig liten och rädd. Istället väljer jag att hålla till i byn. Byn är väldigt rektangelformad. Kanske 500m x 200m (eller någonting helt annat) och om man är kreativ och sicksackar lite få får man ett varv att bli 2,5km. Men det är enformigt som tusan. Därför ogillar jag träningsläger och utlandsresor. Men några dagar per år ska jag väl stå ut. I korea sprang jag 10km pass på en fotbollsplan och sånt. Allt handlar om vilja.

Idag fanns det inte så mycket vilja. Benen kändes bra och antibiotikan har hjälp mycket. Näsan rinner inte så mycket längre och jag kan andas. Jag brukar inte ha problem med värmen men idag blev det kämpigt. Jag har sovit dåligt de senaste nätterna, antibiotikan gör mig väldigt illamående och helt slut 1h per dag och jag har fått i mig lite för lite salt. Tur att jag har 3 dagar på mig att åtgärda problemen. 

Det enda allmänna program som stått på listan idag var en fotografering med alla finska friidrottare. Sen har jag mest bara ätit och mått dåligt. Värre kan man ha det. Men man blir lite seg av att bara ligga inne framför datorn och njuta av fläkten. Hoppas på en lite svalare dag imorgon så jag kan ta med mig min bok och min kamera och gå ut! 

Hur som helst, jag är i final på universiaden. Det gick ju lätt…

Sandra

Ps. Det märks att vi har det bra här då jag är tvungen att leta efter nackdelar överallt (den enda egentliga nackdelen här är att vi har parfymerat toapapper, vilket är mycket otrevligt om man vill snyta sig). Det märks också att jag umgås för lite med folk då jag börjar flumma. Håll ut!

Antal kommentarer: 1

Otto Elmgart

Intressant att höra hur det går till där borta. Sant att luftfuktighet gör en stor skillnad.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in