Première semaine
Äntligen en obruten vecka med struktur. I mitt fall innebär det endast 10-15% tapp av vad som står på schemat. Kan inte komma ihåg att jag lyckats uppfylla ett veckoschema till 100%. Inte helt säkert på att det är meningen heller. För vissa verkar tränarens anvisningar vara viktigare än resultaten och välmåendet. Självklart är ambitionen att följa det som står till punkt och pricka men alla som lever ett riktigt liv vet att det är svårt om inte omöjligt. Jobba 50h i veckan samt leva med en familj med två barn är sällan långtråkigt och det händer hela tiden saker som gör att man måste omprioritera & kompromissa. Inget konstigt med det egentligen. Har mått så mycket bättre sedan jag insåg detta och tog strukna pass med ro. Kanske därför jag kör så pass hårt när jag väl tränar, vill nog verkligen ta vara på tillfället helt enkelt. Make it count!
Kör fortfarande väldigt korta pass. Även om rubriceringen är distans respektive tröskel så borde det nog egentligen stå förberedande distans- & tröskel. Har kanske inte riktigt hållt mig i det lägre intervallet av angiven intensitet men börjar misstänka att min tränare med flit sätter lägre farter än vad jag klarar för att hålla ner tempot lite?! Oavsett är det riktigt bra att ha en förberedande månad innan man kör för fullt igen. Märker att det är mycket som ska acklimatisera sig och inte bara musklerna innan man är redo. Kosten, sömnen, temperamentet & psyket behöver tid för att falla på plats. Redan märkt en stor förändring på hur mycket jag behöver sova och äta för att orka med och inte tappa humöret m.m.
Denna vecka som kommer blir lite annorlunda då jag ska genomföra två stycken maxtest på cykeln. Gör dessa för att veta exakt var jag ligger så jag tränar på rätt watt framöver. Detta kommer självklart korrigeras löpande varefter träningen går framåt men viktigt att redan nu optimera de pass jag kör. Kan tyvärr inte köra på de watt jag körde på i somras, inte än i alla fall. Man får trots sårad stolthet köra på den belastningen man är tränad för. Man får försöka se saker och ting på längre sikt och inse att belöningen kommer senare.
Imorgon under ett 45 minuters trainerpass skall 3 minuter på max blåsas ur mina ben. Låter kanske inte som något farligt men testa hålla 430-450 watt så ska ni få se. På torsdag är det lite värre, 20 minuter all out. På landsväg hade jag längtat dit men nu ute på min balkong stirrandes in i ett rostigt räcke är det inte fullt lika roligt. Ska dessutom försöka kräma ur mig 330-350 watt. Gissar att min Tacx visar ca 5% mer än min Quarq som för närvarande ligger i en skokartong och väntar på att monteras på min nya cykel.
Tisdagens Terrible Tuesdays pass på Bosön är 5×1000 meter, start 4:30 min, ståvila. Förra året när vi körde det med startid 5:00 så hade vi sub 3:20 på de tre sista. Räknar inte med att klara det men värt ett försök om benen känns bra. Har faktiskt kunnat känna små små ljusglimtar under de pass jag körde i veckan. Kanske är det så att formen är på gång?!
Tack för visat intresse!
Nelker
Gissa vem av Svenskarna som kom först till Kona för att acklimatisera sig? 
