Redo för rejs!



Sista hårda toppningspasset utförs i eftermiddag och sedan är det bara att vänta in och se vart formen landar. Det har ju som jag tidigare skrivit, känts väldigt bra med träningen på sistone och jag känner mig förberedd och taggad på att tävla. Sista hårda simningen gjorde jag i morse men när jag kom till jobbet fick jag världens mjölksyra och flås av att gå upp för trapporna. Hur ska jag tolka det??? Dessutom sedvanliga känslan av att det börjar göra ont i halsen, att benen värker och att armarna känns tunga. Men det är ju så det brukar vara!

Det är inte bara Vansbro jag toppar till, om 11 dagar är det nämligen ännu ett rejs som står för dörren, Ironman 70.3 Jönköping och DET blir en riktig utmaning med ytterligare en ”halva” i kroppen bara en vecka innan. Men det blir kul!

Här är mina sista-minuten-tips inför Vansbro Triathlon:

*Testa alla grejer dagarna innan. Det innefattar dräkt, tävlingshjälm, glasögon, cykel, skor=RUBBE

*Serva cykeln i god tid. Sätt på rätt hjul och se till att ha nya eller fräscha däck och slangar på. Tänk på val av kasett, Vansbro är pannkaksplatt så de lättaste växlarna behövs inte

*Rengör och smörj kedjan noggran, byt eventuellt till ny kedja

*Hela ekipaget skall tvättas och göras skinande rent

*Toppa formen med mkt sömn, bra mat (normal kost) och lätta träningspass med lite fart i

*Skippa stora köttbiten från och med onsdag, jag äter lite ”lättare” mat dagarna innan och kvällen innan brukar jag äta fisk och ris. Funkar bra för min mage.

*Undvik klassisk kolhydratladdning. Med normal kost och mindre träning upp till tävling kommer du ändå stå på startlinjen med fyllda depåer

*Försök att undvika att stå och gå mycket. Gärna inte stressa heller!

*Öva gärna någon växling också så att du får in känslan och det rätta knycket (JÄVLAR DET HAR JAG GLÖMT)!

Nåväl, nu vill jag bara önska alla som ska tävla ett STORT LYCKA TILL!

Om ni ser mig under tävlingen, vänta gärna med hejarrop till löpningen! Jag blir väldigt glad men extremt ofokuserad under cyklingen om förbipasserande vrålar på mig!

Vi ses!

Novembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Sov dig snabb
  • Lär av eliten
  • Vässa steget
  • Smart mat
  • Bygg dig stark och skadefri?
  • Möt Markus Torgeby
  • Pocket, ”Löparens Hjärta” på köpet

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Tankeutveckling



Äntligen lite medvind! Våren har känts kämpig för mig och alla träningspass och allt jag gjort har varit något forcerade och jag har fått slita. Farten och det vanliga jävlaranammat har inte riktigt funnits där.

Men så plötsligt en dag så råkar jag av en slump stöta på en spännande människa på min lunch. Jag satt på Trafikverket i Borlänge och åt som vanligt lunch ensam (gör nästan alltid det när jag är i Borlänge). Då går det fram en vilt främmande man och säger ”NÄMEN SITER DU HÄR”, ”VAD KUL ATT SE DIG!” och jag bara; ”Känner du mig?”. Då svarar mannen ”Känner du inte igen mig, var det SÅ dåligt sist?” hahaha. Han drev ju såklart med mig. Den där mannen visade sig vara en spännande person med många järn i elden (precis som jag själv gillar att ha) och han presenterade sig som tankestrateg. Hmmm…

Men så slog det mig att jag nog skulle kunna ha nytta av denna man, när han berättade mer om vad han arbetade med. Han skulle nog kunna lära mig ett och annat om hur jag ska tänka på träning och tävling. Visade sig att denna man hette Jörgen Bond och att vi till och med hade gemensamma bekanta. Jag beslutade mig för att jag behöver en sådan som Jörgen och han ville ta ”sig an” mig.

En träff har vi hunnit med, på självaste nationaldagen, och jag var så in i helvete peppad på att träna och framförallt tävla när jag träffat honom att jag genast gav mig iväg på ett långpass löpning när jag kom tillbaka. Jag hade så mkt energi och det trots att jag jobbat natt och inte sovit särskilt många timmar och helt oregelbundet. Jag kände en styrka innifrån som jag helt glömt bort att jag haft tidigare. Så lite gjorde så mycket för mig! Hans ord har till och med hjälpt mig i vardagen. Tex köa i mataffären och hantera att stå i ”fel kö”, nu bryr jag mig inte ens längre!

Sedan dess har träningen gått strålande faktiskt. Jag har inte hoppat över något pass och jag har orkat och presterat mitt bästa, trots att jag varit trött. Min onda fot, knä, höft och rumpa, dvs typ hela vänstersidan, har dessutom nästan helt släppt tack vare ett besök på Access Rehabs Tobias Ydén och lite rättförs rehabövningar, knäckning i ryggen och lite massage. Helt magiskt!

Det går med andra ord jävligt bra just nu och jag tror banne mig formen börjar bli ganska bra. Längesedan jag tränade såhär målmedvetet och fokuserat. Nu är det bara en vecka kvar till Vansbro Triathlon och SM i medeldistans (halvironman). Längtar!!!

Laddar upp och laddar om



Det duggar inte tätt mellan blogginläggen här på Runner’s måste jag erkänna. Livet går verkligen i 200 just nu och det är knepigt att hinna med både jobb, satsning med all träning och allt annat kul jag tar på mig att göra. Men det är ett kärt besvär och jag gillar när det händer mycket i livet.

Nu senast invald som förtroendevald i Mellanskogs styrelse för skogsbruksområde Södra Dalarna, något jag ser som en stor ära och ett fantastiskt kul arbete. Jag älskar min skog och bruket av den! 

Men denna blogg handlar om triathlon och just nu genomgår jag den tuffaste träningen inför Vansbro triathlon 1 juli. För att kolla av läget en aning är det dags att röra på påkarna redan imorgon då jag kör Ludvika Stadslopp halvmara från Sunnansjö till Ludvika. Ska bli riktigt kul att äntligen få till det så jag kan vara med!

Önska mig lycka till så lovar jag att blogga om loppet när jag gått i mål!

Säsongspremiär: Ironman 70.3 Pays d’Aix



Då var det gjort, säsongspremiären 2017. Det var lite som att riva av ett gammalt plåster. Man vet att man måste göra det men man vet också att det kommer göra ont men det är allra värst innan man gör det. Jag tycker själv att jag tränat på riktigt bra under vintern. Fått bra kontinuitet och bockat av mina planerade pass. Har varit i god löpform och sett fram emot att tävla.

MEN. Sedan blev jag förkyld, skadad i höften och sist men inte minst fick problem med foten någon dag innan avfärd. Lägg på en hel del strul med cykeln (läs; jag råkade ha sönder växelkablarna när jag packade cykeln på väg från Mallis). WTF! Det blir aldrig som man tänkt sig.

Resan ner gick iallafall bra och väl på platssammanstrålade vi med Åsa som också skulle tävla, endast en vecka hennes sagolika bröllop! Kändes bra iallafall och extra kul att både ha med sin bästis, kille och familj på tävling i sydeuropa.

Så oförberedd som jag kände mig när vi kom ner har jag nog aldrig känt mig, men nu skulle plåstret av. Ingen idé att vänta mer.

Jag, Åsa och Simon beslutade att vi skulle köra banan med bil för att kolla in läget dagen innan race och DÅ blev jag nervös. Det var t.o.m jobbigt att åka bil! 1300 h.m och 5 st stigningar med den 4:e stigningen som var riktigt brant och slingrande. Jag som hatar backar, just för att jag är så dålig på dem. Nåväl, nu var jag iallafall förberedd så jag fick bara bita i det sura äpplet och göra det bästa av situationen. Jag bara skulle ta mig i mål!

Starten var ca 2 mil från Aix så dit fick vi lov att åka transfer för att checka in cykel och testa vattnet. Vattnet var magiskt turkost och behaglig temperatur. Banan var lättsimmad men T1 hade extremlång löpning. Allt kändes ändå hyfsat innan jag gick och lade mig på kvällen, alla förberedelser hade gått smärtfritt och vi kunde slappna av och ha kul istället för att fokusera på prestation. 

På tävlingsdagen åt jag min frukost, vi åkte med bilen till simstarten, värmde upp ett par simtag och gjorde oss klara för start. 

Nu ska hag inte dra hela tävlingsredogörelsen för det är inte så mkt att säga. Missade klungan i starten, fokuserade på mig själv och känslan vilket gick helt åt fanders långsamt. Cyklade fegt och långsamt och det kändes bedrövligt i benen. Sprang stel och låmgsamt men det var en kuperad löpbana också så jag är nöjd att jag bara tog mig runt och kände mig starkare och starkare för varje varv. Överlag nöjd och nu kan formen bara bli bättre. Har inte ens kollat tiderna men jag var fett sist av proffsen och kan bara gratulera alla andra till grymma tider och prestationer. 

På plats var även Graaf Crew bestående av min mamma, pappa och kusin. Så skönt att ha dem med och och få glada hejarrop och ljudet av koskällor utefter banan i alla möjliga hörn och kanter. Superglad för att Johanna fixat boende och det mesta för att det skulle bli en trevlig semester och en bra tävling för oss!

Kan verkligen rekommendera tävlingen! Bra arrangerat, jättetrevlig stad och människor och hur fin banan som helst.

På återseende! 

Träningsläger på Mallorca



Sitter i skrivande stund på flygplatsen på Mallorca. Åtta härliga träningsdagar under strålande sol har jag och Simon haft här på ön. Inte nog med det, vi har haft förstklassigt träningssällskap med några av mina bästa träningskompisar. Det har varit bra på alla sätt och vis. Boendet, träningen,sällskapet, poolen, maten (egenlagat), ja allt jag kan komma på faktiskt.

Jag har även tränat mer än jag någonsin gjort på ett träningsläger och det känns fortfarande toppen i kroppen. Nästan så att det känts bättre och bättre med varje träningsdag här nere. Min kropp behövde en liten startaträcka för att vakna, kam också bero på att jag varit förkyld i 2 v och var fullt frisk bara ca 6 dagar innan avfärd. Att jag fått träna med bästis Åsa och babblat och skrattat mig genom dagarna har gjort mycket. Träningen blir så mkt enklare och mer avslappnad, däremellan är återhämtningen så mkt bättre.

I och med att jag och Simon numer hjälps åt med träningsupplägget gör även att jag pallar mer träning och när jag känner mig för trött avstår jag helt enkelt från delar av pass för att orka mer senare. Det fungerar kalas för mig. Utöver all distans vi fått till i sadeln har jag även fått in riktigt bra kvalitet både löpandes och i poolen. De hårdaste cykelintervallerna sparar jag tills jag kommer hem.

Nu är det bara att förvalta denna fina träningsvecka så gott det går för snart är det dags för tävling: Ironman 70.3 Provençe 14 maj!

Simning tillsammans i hotellets utepool

Löpning i soluppgången

Ut på tur, aldrig sur!

Gänget (delar av)

Team Cykelcity Stockholm 2017



Nu är det officiellt!

Butiken Cykelcity Stockholm kör ännu ett år med fokus på triathlon och vi är i år ett skarpt team med triathleter på de flesta distanser och med olika ambitionsnivåer. Skitkul tycker jag!

Mer om oss kan man läsa på vår pinfärska blogg och hemsida: http://teamcykelcitystockholm.se/

Vi kommer även driva en instagram tillsammans, följ oss gärna: @teamcykelcitystockholm

Teamet består av:

Mig

Jonas Pettersson

Marcus Larsson

Marcus ”Marre” Hultgren

Ceclia ”Cissi” Czarnecki

Teamet (Cissi ej med på bild).