Student på Stadion
Stockholm Stadion en tisdagkväll i augusti. För någon vecka sedan sprang Usain Bolt här.
Nu springer jag här. Inga jämförelser i övrigt. Men känns bra, på flera sätt.
Det var brorsan som drog mig med på gruppträning med Studenterna. 4x 400 m – 300 m – 200 m – 100 m, med sextio sekunders ståvila emellan. Låter kanske inte så jobbigt? Eller så låter det kanske rätt jobbigt. Det är rätt jobbigt. Alla pratar om tröskeltempo och om att hålla igen och sen när starten går så far alla iväg som ett koppel galna hundar. Det är mycket mystiskt. Och roligt. Väldigt roligt.
Alltså, sommarkväll på Stadion, denna fantastiska … Stadion. En grupp glada löpare som taggar varandra. Som pressar varandra. Som skrattar och flåsar om vartannat. Och en coach för kvällen, en småskadad Leffe Ohlson (tack Leffe), som kollade tider och manade på.
Kan inte bli bättre löpträning. Tummen upp, helt enkelt.

(en s k skuggbild)
Att det sedan på denna historiska plats spökar lite fast solen skiner, gör ju inte saken sämre. Löpare, till hälften osynliga, i dubbla upplagor, dök plötsligt upp framför kameran. Det är förstås många PB drömmar som kraschat här, vilket fått oroliga själar att springa igen … och igen … och igen ….

Och på vägen hem mötte vi Douglas Roos, nyligen porträtterad i RW. Douglas, med siktet inställt på Ironman i Köpenhamn, såg redan ut som en Järnman. Eller snarare, Bronsman. Solen hade strålat stark under sommarens träningsläger i Nice.
Och Douglas hade mött Klingberg på cykel i rasande tempokörning Djurgården runt. Och solen sken fast klockan var sju.
Allting sammantaget, en löparkväll att minnas!
Antal kommentarer: 1
Kenneth Gysing
Hej LL, och tack!
Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. .