VAB


 

VAB – Very Active Baby.

Young Milly drar runt i hallen. Äter på mina Mizuno Elixir. Det ska börjas i tid. Snart kan hon gå. Snart kan hon springa.

Sprang själv igår. Första gången på en vecka. Fortfarande lite rassel i luftrören, men ingen fara. En snabbis på gymmet. Efter dagishämtning. Har ni problem med fritiden. Svårt att fylla ut tiden. Skaffa barn. Det är kul. Det är fantastiskt. Och du slipper fritidsproblem för all framtid.

Körde trappa. 2 km i femfart, 2 km i fyratrettiofart, två km i fyrafart, lite andhämtning i femfart i femhundra, sen 1 km trefyrtiofemfart, mera andhämtning i femfart, sen 1 km i fyrafart, andhämtning i femfart, och 500 m i tretrettiofart, pust pust i femhundra femfart, 500 i tretrettio, och så plana ut i ett par km fyratrettio, totalt 16 km.

Alldeles eget upplägg, rubricerat som ”Gysings tidseffektiva”, klarar precis 90 min på minisats för miniMax. Ger fin lungskjuts och lagom drägel (3.30fart).

Nu dags rädda sko ….

 

Julinumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Extra tidning, Smart Mat, 31 somriga recept
  • Alla fixar milen
  • 10 grymma sportbehåar i stor test
  • Tänk dig snabb
  • Luta rätt, kuta lätt
  • Soma Move, Rörlig & stark nu
  • Träna som en sprinter

 

Prenumerera

Antal kommentarer: 1

Kenneth Gysing

Nä, nog inte direkt vad Socialstyrelsen rekommenderar.
Men väldigt snabb ung dam, och ett par genomkörda Mizunos tycks vara värsta delikatessen. Annars mest välling 🙂



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Gore – Sveriges bästa arbetsplats

Gore – Sveriges bästa arbetsplats


Pressmeddelande från Gore

Frågeställningarna baseras delvis på hur företagets ansvariga redogör
för verksamheten – personalpolitik, företagskultur, möjligheter till
karriärutveckling med mera. Ännu större vikt läggs dock vid vad
medarbetarna själva anser – vilket utgör två tredjedelar av den totala
bedömningen. Metoden ger en bra bild av vad organisationen säger utåt
och hur medarbetarna egentligen upplever den.

Gore är ett av de få företag i USA som varit listat bland de bästa
att arbeta hos sedan Great Place To Work startade tävlingen.
Systerbolagen i Europa – Tyskland, UK, Italien och Frankrike – toppar
oftast dessa länders listor.

– Vi har en stark företagskultur som lever och utvecklas över tiden.
När Bill och Vieve Gore startade företaget 1958 ville de skapa ett
annorlunda företag utan hierarkier, där alla som ville kunde påverka sin
situation, anta egna ”commitments” och utvecklas som individer. Det är
den kulturen som attraherar nya medarbetare och är grunden till
utmärkelsen som vi nu fått, säger en stolt Gunnar Carlsson.

– Företagskulturen har också sannolikt lagt grunden till att vi har
utvecklat många innovativa produkter, GORE-TEX®-membranet är bara ett
exempel, tillägger han.

Gore vann även specialpriset Bra arbetsplats för kvinnor.

– En av våra grundprinciper är FAIRNESS – att behandla varandra
schyst! Det gäller oss medarbetare emellan och alla vi gör affärer med.
Fairness betyder också att alla ska ha lika möjlighet att utvecklas hos
oss. Det har i sin tur inverkan på hur belöningssystem byggs upp. Att vi
får utmärkelsen är sannolikt för att vår kultur möjliggör för kvinnor
och män att utvecklas under lika villkor, säger Gunnar Carlsson.

Det finns gott om kvinnliga förebilder inom Gore. Vieve Gore grundade
företaget tillsammans med sin man Bill och hade en signifikant påverkan
på företagskulturen. Det svenska bolaget grundades och leddes under 20
år av Mona Ribarits och sedan 2001 leds moderbolaget Gore Inc av Terri
Kelly.

Medarbetarna menar att företagskulturen skapar en jämställd
arbetsplats.

–  Det handlar om jämlikhet och att underlätta för till exempel
småbarnsföräldrar att arbeta med stimulerande arbetsuppgifter på lika
villkor, förklarar Ingrid Andersson som arbetar med bland annat
personalfrågor på Gore.

– Vi tittar på individuella lösningar, bland annat flexibla
arbetstider, möjlighet till arbete hemifrån och träning under
arbetsdagen. Allt utifrån den enskilda medarbetarens behov. Vi
uppmuntrar till balans i livet helt enkelt, säger hon.

W.L Gore startades i USA för 50 år sedan som ett familjeföretag av
William Gore, som var fast övertygad om att alla medarbetare hade ett
lika värde för företaget. Familjen Gore skapade en radikal organisation,
där den traditionella hierarkin med chef och underställd ersattes av
likställda ”associates” som samarbetar när det behövs. Dessa samarbeten
bygger på direkt kommunikation mellan medarbetare och tvärs över
konventionella nivå- och marknadsgränser. En person i Sverige kan till
exempel ingå i ett projekt som initieras från Tyskland, tillsammans med
arbetskamrater från Frankrike och Italien.
Formellt uttrycks
kulturen i att alla associates är delägare och utöver lön är med i
vinstdelning via en stiftelse.

Grunden till företagets framgång är materialet som kallas ePTFE
(expanderad polytetrafluoretylen). Konstgjorda blodkärl, filter för
kemisk industri, packningar och skärmningar i mobiltelefoner liksom
gitarrsträngar är bara några exempel på vad W.L. Gores egen forskning
resulterat i sedan 1958. Det mest kända varumärket är GORE-TEX®, ett
material som används bland annat i sport- och skyddskläder.

W.L. Gore Scandinavias kontor ligger i det expansiva
Åbro-området i Mölndal utanför Göteborg. Företaget har 45 anställda av
vilka 21 är kvinnor. W.L. Gore Scandinavia är en sälj- och
marknadsorganisation för Norden inom områdena kläder och skor,
medicinska implantat, elektronik och industri.

Fakta: Sveriges bästa arbetsplatser

Stora organisationer (mer än 250 medarbetare)
1
Accenture
2 American Express
3
Microsoft

Medelstora organisationer (50-250 medarbetare)

1 SAS Institute
2 Centiro
3 QlikTech

Små organisationer (20-50
medarbetare)

1 W.L. Gore & Associates
Scandinavia
2 ConcreteIT
3
Tenant&Partner

Specialpriser

Bra
arbetsplats för:

Nyanställda:
Telia
Sonera Finans

Kvinnor:

W L Gore and Associates

Äldre:

Nackageriatriken

Kompetensutveckling:

SATS

Internkommunikation:

SAS Institute

Tillit betyder mest
GPW:s definition
av en utmärkt arbetsplats är en där medarbetarna ”litar på människorna
de arbetar för, är stolta över vad de gör och trivs med människorna de
arbetar tillsammans med ”.
Tillit mellan ledare och
medarbetare är det som betyder mest för att en arbetsplats ska vara
bland de bästa.
Källa: Great Place to work

www.gore.com
www.gore-tex.se
www.sverigesbastaarbetsplatser.se
www.greatplacetowork.se

Bloggvila


 

 

Inget springa, inget skriva.

Har varit snorigt ett tag. Förfärligt mycket jobb. Snörvla och skriva.
Skriva och snörvla. Men snart skriver jag igen. Mer än såhär. Snart springer jag igen. Ska bara snyta mig. Igen. Och igen.

Prosit!

Årsmesta


 

Träningsvärk idag. Knöliga vader. Skyller på rullbandsben.

Men det började med en storhandling!

Lördag morgon. Gick till den kära gamla Volvon (modell -83). Nu skulle det ske. Startprovning. Senast var det strax efter nyår. Då gick den igång med ett vrål. Ett halvmeter snötäcke hade förmodligen fått batteriet att hålla värmen hyfsat.

Den gick igång på första nu också. Brummade som en vårväckt björn, och några tryck på spolarvätskan och några varv med vindrutetorkarna och en halv centimeter stadsskit försvann från framrutan. Och sommardäcken redan på. Bara lägga i backen och backa ut.

Som det är skrivet. Volvo. Jag rullar.

Och sen Prisextra. En nervpåfrestning. Hem med fylld takbox och bil. Åtta kassar, blöjpaket, vällingpaket. Massa andra paket. Pensionärsparet i samma uppgång tittade storögt på när det lastades ur. Såg blänket i deras ögon. Glädjen över att barnen flyttat ut för tjugo år sedan. Pensionärsfrun slog händerna för munnen när en flaska ättiksvinäger trillade ur en kapsejsad kasse och krossades mot trottoaren. Tyckte väl det var oartigt att skratta rakt ut. Men skrattar bäst som skrattar sist. Kommer kriget, har vi proviant för en årslång belägring. Både havregryn och linfrön och allt annat en löparfamilj kan behöva.

Plockade glasskärvor. Vinägersfingrar. Doftade gammal vinalkis. Men man ska inte skräpa ner uti naturen. Eller på gatan.

Det kändes som absolut läge för löpning. Lufta skallbasen från övertryck. Rensa blodet från stresshormoner. Djupandas i ett par timmar.

Och det var sol, och det var åtta grader varmt. Och ännu mer i solen.

Tänkte ultratankar. Tänkte, bara rulla på in i evigheten, amen. Aldrig mera storhandla. Bara springa, andas djupt, bli ett med världsalltet.

Sprang Valhallavägen ner. Gruset som mjuk tartan, genomfuktigt. Men ner mot Frihamnen, torr asfalt. Ack ljuva fäste. La in en växel, och en till. Kände mig som en Porsche. Såg förmodligen ut som en (våryr) Volvo 245:a. Men det är ju känslan som är viktigast.

Svängde ut mot Hundudden. Fin slingrande asfaltsväg, förbi den gamla skjutbanan. Vidare, rundade Blockhusudden. Blött. Asfalt igen, förbi Bonniers Manilla. Där brukar manliga författare stå och pissa bland det rikliga beståndet av rhododendrons, på den årliga förlagsfesten. Har väl hänt att en kombinerad bok och löparredaktör gjort dem sällskap. Toaköerna kan blii väldigt långa på de där festerna.

Förbi italienska ambassaden. Skansen, där det var tjockt med folk. Vidare mot Djurgårdsbron. Radiohuset.

Det blåste bra. Flaggorna vid Etnografiska museet stod som nystärkta postanvisningar i vinden.

Men benen ville mer. Ett varv till. Och ett halvt till. Solen började gå ner. Började bli kyligt.

Klockade in på 29 km. Årsmesta. Garmin visade snitt på 4.50. Inte så tokigt så tidigt på säsongen (relativt sett, allt är relativt sett inom löpningen). Benen tröga mot slutet. Första långlöpan utomhus sedan The French Riviera Marathon i november. Då knät tappade sugen veckan efter. Och det blev rehab i 10 veckor. Och därefter mest rullband.

Rullbandsben = välfärdsben. Ben med fötter som glömt trycka ifrån själva. Det blir lite smärta på vägen, innan man kommer igång igen utomhus. Men den är väl värd att ta.

Löpare, vår bästa tid är nu!

 

Lågintensiv träning


Alltså hade bilen töat fram och visat sommardäcken,  tänkte kanske, kanske Nordostpassagen öppen igen. D v s grusvägen runt Blockhusudden. Ingen match vintertid för en löpare, men för ett lågintensivt pass med barnvagn, ingen lek. Hjul och snö trivs bättre som jul och snö. Men jag tittade på Milly. Milly tittade på mig. Den som icke vågar, vinner intet. Milly såg laddad ut. Sög frenetiskt på nappen med glöd i blick. Just do it.

Först ett depåstopp vid Kampementbadets grill. En Hawaiiburgare. 150 g malet kött av okänd härkomst, med ananas på. Och extra allt (ni vill inte veta).  Något för en lunchvägrande chefredaktör att bita i. Milly spottade ut nappen och började dregla. Men där visade fadern stark karaktär. Åt upp hela burgaren själv. Små barn ska äta nyttigt. En cola på det, och hjärtat började slå dubbelslag. Mot Djurgården.

Fri asfalt hela vägen till Djurgårdsbrunnsbron. Bra fäste även längs Djurgårdsbrunnskanalen. Där kom en kvinna löpande. I orangesvart jacka. Och som hon löpte. Grym fart, full attack med energiskt drag i armarna. Sulorna rev i asfalten. 4.10, 4.15, däromkring. Började rycka i de egna benen. Småsprang med vagnen. Men det blev lite guppigt. Isfläckar här och där. Snöklumpar. Sansade mig. Den orangea försvann som en prick i fjärran, dök sedan upp på andra sidan kanalen. Wrooom …

 

 

Vi rundade till slut Blockhusudden, Milly och jag. Här och där fick vi vada, med vatten upp till hjulaxlarna. Det var kamp mot elementen. Men strumporna torra. Gud ske pris för Gore-Tex.

Det var mycket blötare än såhär, här och där:

 

Nedanför Wallenbergarnas palats var det torrt. På den (ekonomiska) nivån är grabbarna  förmodligen bättre dränerade än gemene man.

Gångstig av hög klass:

 

Mycket vatten, ändå torr i mun. Kommunens vatten var avstängt.

 

 

Vägen mot Waldemarsudde var vågad. Lätt sluttande glansis på osandad stig. Bråddjupa vatten till vänster. Skuggor av stora fiskar under ytan. Det berörde dock inte Milly. Hon hade slockat totalt. För mycket frisk luft. Stadsbrudar klarar inte hur mycket rent syre som helst.

Men vi klarade oss. Vi rullade inte ner i vattnet. Vi överlevde. Hemma 2 tim 10 minuter senare. Semlor i skyltfönstret till Tösses cafe och bageri. Prissänkta! Gled motståndslöst över tröskeln. Hann både svälja och torka bort grädden från hakan innan Milly vaknade. Där hade man tur. Och Milly otur.

I morgon samma vända. Men utan vagn.