Mat är så mycket mer än bränsle för träningen och belöning för smaklökarna. Du kan faktiskt påverka din hjärna genom att äta rätt mat. En studie från Rush University i Chicago visade att de som åt hälsosamt för hjärtat också minskade risken att drabbas av Alzheimer’s sjukdom med nära hälften, jämfört med de som inte åt lika hälsosamt. Deras diet bestod till stor del av en lite upphottad medelhavskost, vilket redan tidigare har visat sig leda till minskad risk för flera sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.
BÖNOR Inte nog med att de är grymt bränsle för långa träningspass och kalasmat för en välfungerande mage, de komplexa kolhydraterna har ett högt innehåll av antioxidanter som kan minska inflammationer i kroppen, vilket håller din hjärna frisk.
Hur ofta ska jag äta det? Varannan dag.
BÄR Bär kan minska risken för neurondegeneration (alltså förlust av nervcellernas funktion) i hjärnan och därigenom få dig att behålla ditt goda minne.
Hur ofta ska jag äta det? Två gånger i veckan, minst.
FÄRGGLADA GRÖNSAKER Färg indikerar att maten innehåller antioxidanter vilka skyddar nervcellerna i hjärnan från åldersrelaterat förfall.
Hur ofta ska jag äta det? Varje dag, gärna flera gånger.
GRÖNA BLAD Sallader och andra gröna blad (ju mörkare desto bättre) innehåller mycket folsyra, som studier visar saktar ner hjärnans åldrande.
Hur ofta ska jag äta det? Varje dag.
NÖTTER Valnötter, mandlar, pekannötter, hasselnötter och pistagenötter är rika på fibrer och E-vitamin. Det är ingen slump att valnötter ser ut som hjärnor, eller jo, det är det, men det är den bästa nöten för hjärnans hälsa.
Hur ofta ska jag äta det? En näve varje dag.
OLIVOLJA Olivolja är rikt på nyttiga fetter som skyddar dina blodkärl i hela kroppen, inklusive de som finns i hjärnan.
Hur ofta ska jag äta det? Varje dag.
FÅGELKÖTT Forskning pekar på att den vitamin B12 som finns i kyckling och kalkon kan spela en avgörande roll när det gäller fajten mot åldersrelaterade sjukdomar i hjärnan.
Hur ofta ska jag äta det? 100 gram, två gånger i veckan.
RÖTT VIN I vettiga doser kan rött vin bidra med nyttiga antioxidanter. Gillar du inte vin eller avstår från alkohol kan du istället dricka osötad druvjuice eller granatäpplejuice.
Hur ofta ska jag dricka det? Ett glas (inte mer) om dagen.
LAX OCH SKALDJUR Omega-3 fettsyrorna i fisk behövs för att utveckla och behålla en frisk hjärnfunktion.
Hur ofta ska jag äta det? 100 gram minst tre gånger i veckan.
FULLKORN B- och E-vitaminerna i fullkorn, som hela korn av vete, havre, vildris och quinoa kan minska risken för Alzheimer’s genom att göra sig av med ämnen i kroppen som är länkade till hjärnskador.
Hur ofta ska jag äta det? Varje dag, gärna ett par gånger.
Enligt en studie publicerad i Applied and Environmental Microbiology luktar träningskläder av syntetmaterial mer illa än bomullsbaserade dagen efter ett svettigt träningspass.
I studien lät forskarna 26 personer träna hårt i en timme på spinningcyklar, och samlade sedan in deras tröjor. Efter 28 timmar analyserades bakterierna på tröjorna och en doftpanel fick bedöma hur illa de luktade. Polyestertröjorna luktade betydligt mer obehagligt och intensivt än tröjorna i bomull, ansåg panelen.
Forskarna på Gents universitet, som låg bakom studien, menar att skillnaden beror på bakterien micrococci. De är kända för sin förmåga att bryta ner långa kedjor av fettsyror, hormoner och aminosyror till enklare, mer instabila substanser med en typisk odör.
Färsk svett har bara en svag lukt. Det är först när bakterier börjar bryta ner svettens fettsyror som den karakteristiska stanken från träningskläderna uppstår. Och under de 28 timmarna var tillväxten av micrococci-bakterier mycket större på de syntetiska tröjorna jämfört med de av bomull.
Om du vill minska ner på tvättandet kan du prova att skölja ur svetten ur träningskläderna innan bakterierna hinner förvandla dina kläder till en stinkhög. Studien tyder på att träningskläder av bomull eller merinoull minskar risken för att ditt hem luktar som ett omklädningsrum, jämfört med kläder i syntetiska material.
Just nu! Mer än halva priset på prenumeration, endast 39 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.
Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!
Sommarens ljusa morgnar och kvällar ger dig mer tid att träna. Så här utnyttjar du det.
Att ge sig ut och springa känns lättare när himlen är ljus och fåglarna sjunger. Utnyttja det genom att lägga in en morgonjogg eller ett lätt distanspass innan resten av familjen har vaknat. Du kommer att vara sjukt nöjd resten av dagen – och ha all tid i världen att umgås.
Inte en morgonmänniska? Det är ju ljust på kvällen också. Utnyttja det genom att lägga in ett sent kvällspass – då är utomhustemperaturen ofta perfekt för löpning. Kom bara ihåg att träning nära sänggåendet kan komma att påverka din sömn negativt, bland annat genom att du får ett adrenalinpåslag och att din kroppstemperatur ökar. På kvällen går kroppstemperaturen ner i kroppen, för att förbereda sig för vila. Om du då höjer temperaturen via träning lurar du din inre klocka att det fortfarande är läge att vara vaken.
Bra löparskor i all ära. Men vi ska inte glömma att för hälften av befolkningen behövs en grej till: en bra sportbehå. RW:s testpanel har sprungit, svettats och utvärderat 10 olika modeller. Några är till på köpet så snygga att de passar att bära på stranden i sommar.
Så gjorde vi testet
Vi har låtit en testgrupp om 8 tjejer, från motions- till elitmotionärsnivå, testa 10 olika sportbehåar under löppass och lopp från 5 kilometer till maratondistans. Under testperioden bad vi våra testare att vara särskilt uppmärksamma på passform, stöd, fuktavledning och komfort. Sedan fick tjejerna skriva ned sina omdömen och dessa har vi nu sammanställt. Priset har inte vägts in.
Så provar du ut din behå
För att veta exakt hur väl en sportbehå passar just dig, behöver du ge dig ut och springa i den! Även om du nog brukar känna ganska snabbt om den känns bra eller ej redan när du drar på den i provrummet. Ifall den känns sådär redan i butiken, brukar den sällan kännas bättre under löpturen. Faktum är att det som skaver när du provar oftast skaver ännu mer när du tränar.
Materialet i behån bör kännas mjukt och stabilt på samma gång och behån ska sitta tajt, men inte för tajt. Sitter den för hårt på är det vanligt att få “kycklingvingar” under armhålorna, vilket troligtvis kommer att ge upphov till skav. De modeller som är bäst att springa i sitter alltså något hårdare på än andra modeller, det ska kännas att du har dem på dig utan att de känns som tvångströjor.
De allra mjukaste och skönaste behåarna passar bättre till att köra styrketräning, yoga eller liknande i, när du inte behöver lika mycket stöd. Ofta är en sportbehå som är skön att springa i ändå helt okej att köra dessa lugnare pass med, men det omvända blir svårare – du behöver stödet när du springer.
De enformiga, upprepande rörelserna som uppstår av löpning ger en ökad risk för skav. Ett typiskt ställe där det lätt kan skava – förutom kring armhålorna – är på axlarna intill axelbanden. De ska därför inte sitta för hårt eller gå för långt upp mot halsen.
Det är också viktigt att väga in hur bra materialet andas. I de modeller som effektivt transporterar bort fukt från kroppen känner man knappt att man blir svettig. I behåar som inte andas lika effektivt känner man sig blöt och blir lättare kall. Nätmaterial och andra fuktavledande tyg i ryggpartiet brukar vara uppskattat. För mycket tyg där gör dig snabbt blöt.
Om du har mindre byst är oftast de enklare sportbehåarna med brottarrygg utan reglerbara band och utan kupor det bästa. Många gånger kan det vara svårt för en liten byst att fylla ut kuporna. Större bröst kräver en behå med mer stöd, gärna med reglerbara band och kupor.
Formpressade kupor med foder i Coolshape. Nätdekolletage i Coolmax, vadderat sidostöd och vadderade, reglerbara axelband bak som är omkopplingsbara till brottarrygg. Hak- och hyskknäppning bak.
En enig testarskara, från småbystade till storbystade, tycker att den sitter stabilt och skönt på och ger ett utomordentligt stöd. De gillar det mjuka, lätta materialet och de breda, sköna axelbanden. Testarna med stor byst är nöjdast, då de med mindre byst har lite svårt att fylla ut kuporna. Men det faktum att det går att reglera axelbanden gör ändå att man kan individanpassa behån tillräckligt.
Designmässigt tycker inte testpanelen att behån är en hit. ”Ingen behå man springer i utan ett linne över”, var en kommentar. Vad gäller fuktavledning har panelen också lite mer att önska: ”Det blir lite väl fuktigt redan vid ett kortare pass.”
Formgjutna kupor med mjukt foder av merinoull på insidan. Dubbelknäppning bak och reglerbara axelband.
Panelen tycker viserligen att det lite tjockare materialet gör behån stadig, men något mindre smidig. ”Lite för varm nu på sommaren, men funkar säkert bättre vid svalare temperatur”, är en annan kommentar. Modellen transporterar fukt utan anmärkning, dock upplevs det lite svårt att knäppa ”extra-knäppet” uppåt nacken, med händerna bakom huvudet.
Men överlag tycker panelen att passformen är bra, liksom stödet, framför allt upp till medelstor byst: ”Den sitter tajt så att den trycker till lite, men samtidigt skönt”.
REEBOK Pure move bra
”RW:s favorit – passar alla!”
Pris: 599 kronor storlek: XS till 2XL
En behå med Motion Sense-teknologi, vilket ska innebära att materialet styvnar till och ger extra stöd vid löpning. Vår testpanel tycker att detta stämmer, behån upplevs som ”stabil, skön mot huden och ger ett utmärkt stöd”. Och trots att den dras på över huvudet utan hyskor eller reglerbara axelband tycker samtliga att den är smidig att ta på och av. En behå som passar alla våra löpare, från liten till stor byst. De lovordar det faktum att det inte finns några sömmar längs kanterna, vilket minskar risken för skavsår. ”Mycket snygg är den också!” tyckte panelen.
CRAFT Pace bra
”Utmärkt passform och stöd för lite större byst.”
Pris: 600 kronor storlek: 70 B till 80 D
Vadderade axelband som kan justeras i ryggen och hyskknäppning bak. Elastiskt, mjukt material med en passform som gillas särskilt av våra löpare med stor byst, då behån ”smiter åt runt både byst och bröstkorg på ett bekvämt sätt utan skavande sömmar”.
Löpare med mindre byst har svårt att fylla ut kuporna, dock tycker de att de reglerbara axelbanden och hyskorna på ryggsidan väger upp lite för detta, då man via dessa kan anpassa hur hårt behån sitter. Överlag tycker löparna att behån sitter stadigt och bekvämt med ett utmärkt stöd och fuktavledning. ”Det kändes inte att man svettades i den – det kändes knappt att den satt på.” Ett litet minus för att hyskorna är något ”knepiga att knäppa”. Designmässigt tycker panelen att modellen är okej, men inte direkt en behå att visa sig i på stranden i sommar.
BJÖRN BORG Solid high support sports bra
”Sitter perfekt tajt.”
Pris: 549 kronor storlek: 70 A till 80 D
En behå med formpressade kupor och räfflat innerfoder. Vadderade, justerbara axelband och hyskknäppning bak. Kraftigare tyg som ”kändes lite väl tjockt, men gav ett bra stöd. Jag blev ganska varm på ryggen”, var en av kommentarerna.
En enig panel tycker att den sitter perfekt tajt och uppskattar avsaknaden av sömmar och skav. De gillade det väl tilltagna tyget runt armvecket, så att inga ’extrabröst ’ uppkommer. De tycker att de breda axelbanden sitter skönt och stabilt och gillar det följsamma materialet ”som transporterar bort fukt, är lätt att dra på sig och inte glider mot kroppen”.
Men bysten blir ganska tillplattad i denna modell, ”så rent estetiskt är den kanske ingen höjdare, den hade gärna fått vara lite vadderad”, ansåg en testare med liten byst. Passar nog framför allt liten till medelstor byst.
Vadderade kupor med uttagbara inlägg. Dras på över huvudet, utan knäppning eller reglerbara axelband. Dubbelt lager av HeatGear som ska fungera som ett slags fyrvägsstretchmaterial.
Den lena materialet uppskattas av vår testpanel, som tycker att behån sitter skönt och stabilt över bysten, ger bra stöd för liten till medelstor byst, och är helt ”fri från skav”. Likaså tycker de att resåren runt bröstkorgen är lagom tajt. En av deltagarna var först lite orolig att behån skulle kännas varm på grund av vadderingen och det lite tjockare materialet: ”Men när jag sprang med den på ett svettigt millopp var det inget jag tänkte på.”
Panelen ger tummen upp för de korsade banden i ryggen och designen i övrigt. ”En sportbehå jag väljer när jag vill känna mig snygg i profil med de lite vadderade inläggen. Eller om jag ska visa mig i bara sportbehå”, säger en löpare. Den här behån är en klar favorit hos löpare med liten till medelstor byst. För byst modell större räcker stödet inte riktigt hela vägen. Samtliga testare gick upp en storlek i denna behå.
ADIDAS Stronger for it soft BH
”Estetisk höjdare.”
PRIs: 549 kronor storlek: 70 B till 85 E
Formgjutna, mjuka, vadderade kupor med mesh för svettavledning. Knäppning i ryggen och justerbara axelband som kan korsas om man vill. Testpanelen tycker om materialet, som trots att det är lite tjockare känns skönt på utan skavande sömmar. Brett resårband runt bröstkorgen håller sportbehån på plats, men sitter ganska tajt. För vissa löpare var det lite i tajtaste laget. Alla kunde inte heller fylla ut kuporna riktigt, men när man väl hittar rätt storlek sitter den som en smäck och ger grymt stöd. Testpanelen gillade också de ”breda sköna axelbanden” och modellen är en estetisk höjdare: ”Det här blir min bikinitopp i sommar”, säger en deltagare.
Formgjutna, vadderade kupor och material med MaxDry-teknologi för fukttransport. Reglerbara axelband och hyskknäppning bak.
”En stadig behå med mycket tyg som smiter åt runt både byst och bröstkorg på en bekvämt sätt och ger ett mycket bra stöd och fuktavledning”, kommenterar en av våra löpare som får medhåll av resten av panelen. Frånvaron av skavande sömmar uppskattas också. Kanske inte en behå panelen skulle välja att sola i i sommar, men ”den sitter snyggt på, mycket tack vare vadderingen”. Den här behån gillas alltså av löpare med såväl liten som stor byst. Ett plus att den finns i upp till E-kupa!”
En behå för medelstor till stor byst med ovadderade ”minimizerkupor”, som ska få bysten att se upp till en kupstorlek mindre ut. Dynamic Light-material med tre skikt som ska ge stöd i alla riktningar. Behån knäpps bak och har axelband som justeras smidigt på framsidan och kan korsas bak om man önskar. Ett par deltagare tycker att banden känns aningen smala och hårda över nyckelbenen. Men panelen tycker att behån sitter bra runt bröstkorgen och över bysten, med stöd av de inbyggda byglarna. Behån skaver inte alls, ”man glömmer att man har den på när man springer”, säger en av deltagarna. ¨Fungerar även när man svettats floder under ett löppass i 25-gradig värme, utan att känna sig blöt över bröstet.” För medelstor till stor byst är denna behå kanon. Utseendemässigt hade panelen önskat lite mer. ”Man vill helst ha en träningstopp över.”
ASICS Zero distraction bra
”Sitter som gjuten”
PRIs: 550 kronor storlek: 70 A till 85 D
Formgjutna kupor med mesh på insidan för ventilation. Material med MotionDry-teknologi för fukttransport och vadderade band över axlarna som är justerbara bak. Mesh även på baksidan och knäppning bak.
Det här är en rejäl behå som sitter skönt över axlarna med de breda axelbanden. Den sitter tajt runt bysten, nästan som gjuten på kroppen. ”Det är väldigt mycket tyg, det känns nästan som en hel tröja med insydda kuddar, men stödet är fantastiskt”, tyckte en i testpanelen. Alla våra testare gör tummen upp för stödet, behån sitter bra i såväl 70 A som 85 D. Men den är lite svår att dra på själv då den först måste dras över huvudet och sen knäppas med hakor med händerna bakom ryggen. Och vissa behövde hjälp att dra av den efter löppasset. Man ska också tänka på att den är liten i storleken, samtliga i testpanelen gick upp en storlek. En förövrigt mycket snygg behå som vi gärna springer i som den är i sommar.
Till skillnad från vad många tror är det kvaliteten på maten och inte mängden som verkar ha störst betydelse för vikten. Det menar forskarna bakom en ny studie, publicerad i Journal of the American Medical Association.
De såg att försökspersoner som drog ner på processad mat, tillsatt socker och raffinerade spannmål gick ner mycket i vikt under tolv månader – trots att de samtidigt åt stora mängder grönsaker och fullkornsprodukter.
Metoden fungerade dessutom oavsett om deltagarna gick på en diet som hade lågt fettinnehåll eller lågt kolhydratinnehåll.
Slutsatsen? Att koncentrera sig på matens kvalitet – istället för antalet kalorier eller portionsstorlekar – verkar vara en mer framgångsrik metod för att både gå ner i vikt och hålla den över tid.
Hur många av alla hälsopåståenden är egentligen bara myter? Nu slår vi myterna på fingrarna för att du ska kunna komma i ditt livs bästa form.
MYTEN: Det är bättre att äta många små mål under dagen än tre stora.
SANNINGEN: Det beror på. Vad har du för mål, syfte och utmaningar? Egentligen finns det inget rent fysiologiskt som säger att vi måste eller bör äta med en viss tidsintervall eller att få in mellanmål, däremot blir det i många fall smartare att sprida ut intaget jämnt över dagen, inte minst om man vill hålla sig ifrån hunger och sötsug och stå emot frestelser. Är man högenergiförbrukare och måste få i sig mycket energi på en dag är det smart att dela upp intaget på flera måltider över dagen, då orkar man äta mer. Samma sak alltså om man vill motstå frestelser, sötsug eller att ta för stora portioner när man väl äter. Det enda väsentliga i slutänden är att du får i dig näringsrik mat och tillräckligt med energi (varken för mycket eller för lite). Om du utan problem kan lösa det på tre måltider finns det inget som säger att du måste ändra. Märker du å andra sidan att du har svårt att göra bra matval när det är dags för huvudmåltiderna eller att det blir väldigt mycket mat när du väl äter kan ett mellanmål mellan huvudmålen vara att föredra.
MYTEN: Styrketräning kommer bara att göra dig stor.
SANNINGEN: Kan vi komma överens om att det här är sista gången vi behöver ta up den här frågan? NEJ, styrketräning kommer inte att göra dig stor. Eller rättare sagt, om du tränar hårt kommer du att få muskler, men för att bygga så mycket muskler att det på något sätt blir ett problem kräver ett extremt fokuserat upplägg både när det gäller träning och mat – det är inte något som bara händer utan att man menade det. Många kvinnor är fortfarande rädda för att träna styrka i tron att de ska vakna upp och se ut som en kulstöterska från forna Östtyskland. Men eftersom vi (till skillnad från till exempel de dopade kulstöterskorna) inte har så mycket testosteron är det svårare för oss än för män att bygga muskler. Bara att styrketräna tillräckligt för att se vältränad ut tar en hel del kraft och energi. Och vilja! Du måste träna tungt för att du ska få synliga muskler, det är inte något som ramlar över dig i löpspåret. Vissa har lättare att bygga muskler än andra. Och vissa får bulligare muskler medan andra får längre muskler – det här är genetiskt och inget som går att påverka med någon speciell träningsform.
MYTEN: Om du inte svettas tar du inte i.
SANNINGEN: Nej, det här är inte sant. Precis som i princip allt annat beror det här på vem du är och vilka gener du har. Vissa svettas jättemycket medan andra kan träna svinhårda pass utan att få fram en enda svettdroppe. Många börjar svettas lättare och lättare ju mer vältränade de är eftersom avkylningen i kroppen fungerar allt bättre ju mer du behöver använda den. Lika dumt som att säga att man inte tar i om man inte svettas är det att påstå att träningen inte har varit effektiv om du inte har träningsvärk dagen efter. Det är rent ut sagt larv. Det går jättebra att träna rena rama dunderpassen utan att du behöver gå som en gås dagen efter. Träningsvärk är fortfarande inte helt utrett av forskningen, men helt klart är att träningsvärk triggas av saker du inte är van att göra, till exempel när du testar en ny träningsform.
MYTEN: Om du äter onyttigt på helgen är det bortkastat att äta bra i veckorna.
SANNINGEN: Nej, bra val och insatser är alltid bra. Du har alltid nytta av att göra bra val och lite är alltid bättre än inget. Egentligen kan man svara ”det beror på” även här. Det beror på ur vilket perspektiv vi kikar på det. Är det ur ett hälsopespektiv så är bra, näringsrik mat alltid bra, du har alltid nytta av att du har fyllt kroppen med viktiga vitaminer, mineraler och nyttiga fetter och så vidare, även om du sedan under helgen äter onyttigt. Här skulle man till och med kunna vända på det och säga att om du vill äta onyttigt på helgen, se till att du fyller din kropp med nyttigheter under veckan så att den klarar av det där som du tänker utsätta den för på helgen. Dålig mat gör mindre skada i en kropp som är byggd på nyttigheter än en som är fylld med kassa byggstenar. Pratar vi däremot bara om ett viktperspektiv så ska vi komma ihåg att det är nettoeffekten av kalorier in och kalorier ut som avgör om du tär på din fettväv eller inte. Det vill säga att det totala kaloriintaget kommer att vara det viktigaste. Då KAN det vara bortkastat att äta lite under veckan om man ändå tänker överäta på helgen.
MYTEN: Om du inte tränar blir dina muskler fett.
SANNINGEN: Kort svar på det här: nej. Muskelceller och fettceller är två helt olika saker och den ena kan inte bli den andra lika lite som att du plötsligt kan förvandlas till en ödla. Det är helt enkelt inte möjligt. Däremot kan det ju vara så att om du har tränat ett tag och plötsligt slutar kan muskelmassan minska och fettprocenten i kroppen öka. Men det är alltså inte musklerna som plötsligt har blivit fett. När du slutar träna, eller åtminstone har ett långt uppehåll, börjar du tappa i muskelmassa ganska snart, det tar bara några veckor. Men om du har tränat mycket är ditt nervsystem mer förberett för att använda musklerna igen efter ett uppehåll än om du aldrig har tränat förut. Kroppen vet liksom hur man gör, allt är förberett, och den förberedelsen finns kvar väldigt länge i kroppen. Om du tränade hårt som ung kommer du att ha det lättare att bli starkare även när du blir äldre än om du inte tränade som ung.
MYTEN: Om du äter på kvällen blir du tjock.
SANNINGEN: Det beror helt och hållet på vad du äter och hur mycket du äter. Du blir inte tjock av att äta på en viss tidpunkt eller ens av ett visst livsmedel. Det är återigen den totala mängden energi du får i dig i förhållande till hur mycket du gör av med som kommer att avgöra. Vissa livsmedel är väldigt energirika eller väldigt lätta att överäta, därför kopplas de ofta till att man blir tjock av dem. På samma sätt är det med tidpunkten. Det man äter sent på kvällen är kanske ofta en extra kvällsmacka, något gott framför tv:n eller liknande, alltså något som egetnligen är onödigt. Att äta mitt i natten är inte optimalt ur ett hälso- eller viktperspektiv då det är kopplat till ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom, diabetes och övervikt. Men då pratar vi om mitt i natten där de viktigaste timmarna är 24–05. I den problematiken finns också det faktum att man är vaken när man borde sova. Uttryck som ”Man blir tjock om man äter efter klockan 18” härstammar från dieter och handlar egentligen om beteendet med att kvällsäta. Genom att sätta en tidsbegränsning på det sättet får man bort kvällsmackan och slentrianätandet på kvällen. Regeln att inte äta på kvällen är väldigt dålig om du tränar på kvällen. Har man tränat så ska man äta för att återhämta sig och få full effekt av träningen (till exempel muskeluppbyggnad eller starkare immunförsvar). Så, även om din träning slutar 21.30 bör du äta på kvällen. ”Men jag ska ju bara sova” är det många som tänker – men du ska äta för att du har tränat och inte för att överleva natten.
MYTEN: Om du stretchar får du inte lika mycket träningsvärk.
SANNINGEN: Det här med träningsvärk verkar vara stört omöjligt att begripa sig på. Forskningen är fortfarande inte överens om vad träningsvärk är eller om det finns något man kan göra för att man inte ska få så ont dagarna efter att man har tränat. Träningsvärk uppstår när musklerna utsätts för belastning de inte är vana vid, det kan vara tyngre eller bara ovan belastning. Något som dock verkar belagt är att stretching varken gör till eller från när det gäller hur mycket träningsvärk du får. Däremot tycker du kanske att det är skönt att stretcha efter ett pass, och då ska du så klart fortsätta att göra det, men tro inte att det kommer att värka mindre dagen efter. Vi får olika mycket träningsvärk och det verkar som att den triggas igång av olika saker för olika personer. Så, vad kan man göra när låren gör så ont att man måste gå baklänges ner för trappor och det inte går att sätta sig på toastolen? Det bästa är att röra på sig. Det är inte farligt att träna med träningsvärk i kroppen, men du måste inte köra ett tufft pass om du inte vill. Ta en promenad och få lite bättre blodflöde i musklerna, det brukar hjälpa. Är det så pass illa att det är svårt att röra på sig kan du ta en värktablett, till exempel med ibuprofen, för att ta udden av eländet och sedan försöka få fart på kroppen.
ÖVERLEV DIN VARDAG: AKTA DIG FÖR FÄLLORNA. Var förberedd! Ha paniksnacks i väskan. En nyttig bar, en påse nötter eller liknande för situationer då du annars kunde ha kastat dig över chokladkakorna på Pressbyrån. Planera och skriv ner Sätt dig en stund på söndagen och planera in den kommande veckans träningspass. Se till att du lägger dem där du verkligen kan se till att de blir av. Bättre än inget Kom livet ändå mellan dig och träningen? Ha en app redo (till exempel NTC eller Casall HIIT) så att du kan dra av ett snabbt pass hemma på kvällen eller på morgonen. Det är bättre att köra en kvart än att inte köra alls. Eller ta åtminstone cykeln till jobbet.
TRE SNABBA NEJ, DU KAN INTE: … punktförbränna När du tränar tar kroppen energi från fett, så långt är det rätt, men den tar inte från just det ställe du tränar. Du kan göra crunches tills korna kommer hem, du kommer inte att fräsa fram ett sexpack ur fettet ändå. … få slanka muskler av speciella träningsformer Marknadsföring av olika träningsformer för kvinnor (!) vill ofta få oss att tro att just den träningen gör att vi får slanka och långa muskler. Vilken form dina muskler får beror på dina gener. … vila dig i form När du är på gymmet ska du träna ordentligt. Se till att din träning är effektiv och att du inte spenderar halva passet i viloläge. Är det svårt, ta hjälp av en PT eller gå på gruppass där du får hjälp att pressa upp intensiteten.
DEN BRÄNNANDE FRÅGAN: HUR MÅNGA KALORIER BRÄNDE JAG NÄR JAG TRÄNADE? Många konditionsmaskiner har kaloriräknare och många gruppass marknadsförs med hur många kalorier man gör av med. Men hur är det egentligen med det här? Går det att ange hur många kalorier ett visst pass bränner. Nej, det här är siffor som du verkligen ska ta med en nypa salt. Det säger sig självt att du bränner mer om du springer en timme än om du promenerar eftersom det krävs mer energi från din kropp när du springer än om du går. Men exakt hur mycket du bränner är svårt att säga. Hur stor du är och om du springer i motvind är bara två av tusentals faktorer som kan spela in. Om du till exempel springer ute går det åt mer energi än om du kutar på ett löpband eftersom du ute måste springa mot ett luftmotstånd. Det bästa är att helt enkelt stunta i att räkna kalorier, variera din träning mellan hög- och lågintensiv, styrka och kondition och se till att du verkligen anstränger dig när du tränar.
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in