Framtidens löpargener – varför presterar vi olika trots samma träning?
Är ditt barn morgondagens Mustafa Musse Mohamed eller Susanna Kallur? Den frågan kan du få svar på inom en snar framtid. För just nu forskas det flitigt om vilka gener som ger största möjliga utdelning inom konditionsidrott. En av de tongivande forskarna är svensken Mikael Mattsson, som leder den mest omfattande studien någonsin i sitt slag
En grupp personer börjar löpträna tillsammans, och startar på samma nivå. De tränar ihop under ett års tid och har samma coach, men ändå presterar de väldigt olika. Vad beror det på?
Den frågan har länge fascinerat idrottsforskaren Mikael Mattsson på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Just nu långpendlar han mellan Stockholm och Kalifornien, där han är gästforskare på ett av världens främsta center för idrottsgenforskning, på Stanford University.
Där leder Mikael ett internationellt forskningsprojekt som studerar genernas betydelse för konditionen. Det är den största studien i sitt slag – den har dubbelt så många försökspersoner och tittar på många fler gener än den senaste stora studien på gener och idrottsprestation.
– Jag har länge varit intresserad av individualiseringen av träning. Dels har jag själv en bred träningsbakgrund med bollsport, löpning och längdskidåkning i bagaget. Dels har jag har varit tränare åt längdskidåkare på spridda nivåer i tjugo år. Det är ingen hemlighet att människor svarar olika på olika sorters träning, och det finns många exempel på att förändringar av träningsupplägget kan ge världens lyft för en person, medan kamraten får försämrade resultat efter samma förändring.
Det säger Mikael Mattsson när vi fångar honom mellan föreläsningar och lektioner under en vecka när han är hemma i Sverige och jobbar. Mikael och hans forskarlag i Kalifornien samarbetar just nu med 19 testcentra runt om i världen och har hittills tittat på genprofilen på närmare 1 000 av världens främsta konditionsidrottare, som alla har extremt hög syreupptagningsförmåga. Forskarna hoppas på sikt kunna testa flera tusen personer. Än så länge har de funnit över 9 000 varianter av gener som aldrig tidigare har rapporterats, och några av dem har antagligen stor effekt på hur vi svarar på träning.
– Vårt främsta mål är att få fram information från de allra främsta konditions-idrottarna och använda fynden till att framställa mediciner till dem med allra sämst kondition, inte minst hjärtsjuka. Hjärthälsa och god kondition har ju som bekant ett starkt samband.
Men Mikael Mattson hoppas också att hans forskning ska ha betydelse för friska personer.
– Om vi kan få fram olika genetiska profiler och koppla dem till skilda träningsupplägg, så kan det ge kunskaper som man kan applicera på vanliga motionärer och idrottare så att de kan träna efter sina individuella förutsättningar.
Läs mer: Så mycket kan dina gener påverka dina träningsresultat – du kommer bli förvånad!
|
|
|||
Vill du läsa hela den här artikeln? |
|||
|
Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 3 2016. |
|||
|
