Charlotta Fougberg vill maxa  på maran
Charlotta Fougberg ligger i hårdträning inför maratonloppet på VM i friidrott. Foto: Deca Text och bild

Charlotta Fougberg vill maxa på maran


Det makalösa debutloppet på maratondistansen i Sevilla Marathon tidigare i år gav den 34-åriga göteborgskan Charlotta Fougberg en biljett till maratonloppet på friidrotts-VM i Qatar. När vi intervjuar Charlotta är hon mitt uppe i den tuffa träningen mot VM-loppet. Förutom att klara av maratonsträckan på bästa sätt ligger fokus på att hantera en förmodat extremt tuff värme. Därför har Charlotta bland annat tränat på både testcykel och på löpband i en värmekammare. Vid första passet protesterade kroppen, Charlotta ”väggade” och hade en kroppstemperatur klart över 41 grader. Hon var nära att kollapsa, och beskriver känslan ”som att ha feberfrossa”.  Andra gången…

Nr 10 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Ditt bästa år! Experternas smarta tips
  • 7 pannlampor i stor test
  • Vad är långpass?
  • Spring saktare! Forskare: Därför gör det dig snabbare
  • Redo för träning? Enkelt formtest som ger dig besked
  • Jesse Owens trotsade Hitler och nazismen
Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Sju anledningar att testa en runstreak

Sju anledningar att testa en runstreak


Att genomföra en runstreak som #RWRunstreakSWE är något du gör för dig själv – och det finns goda skäl att testa det. Här är sju!

1. Du kommer att stärka din självkänsla

Du kommer att kunna bocka av en uppfylld målsättning – varje dag. Du kommer med andra ord kunna känna dig sjukt nöjd med dig själv, dag ut och dag in. Det är bra för självkänslan. 

2. Du kan testa gränsen för din förmåga

World Marathon Challenge är en kort men brutal maratonstreak. 2019 var det 37 löpare som sprang de sju maratonloppen på sju kontinenter – på sju dagar. Michael Wardian vann med en genomsnittlig tid på 2.58.30.

3. Alla kan göra det

Att springa 1 600 meter, en engelsk mil, varje dag är något som alla som kan springa kan klara – det gäller dig med. 

4. Du kommer att springa på de mest oväntade ställen

Kanske på en strand runt en liten ö, eller runt din köksö, eller över ett trasigt staket, eller under en stjärnhimmel, eller i dina drömmars lopp, eller i mardrömsväder, eller …

5. Du kommer att se fram emot det

Genom att träna dig själv till att se fram emot löpningen så kommer du att utveckla förmågan att se möjligheter i stället för problem. Det handlar om att byta fokus från ”jag känner inte för att springa i dag” till ”jag kommer att känna mig nöjd när jag har genomfört dagens pass”.

Ett sätt att göra det är att till exempel bestämma dig för att lyssna på någon bra podd under löprundan, i stället för att fokusera på att rundan är något du bara måste klara av.

6. Du kommer att bli starkare

Att genomföra en runstreak innebär en daglig belastning av allt från muskler till senfästen och skelett. Resultatet är att dessa strukturer stärks – så länge du inte överbelastar dem med för långa eller för hårda pass. 

7. Du kommer att springa – helt automatiskt

När en ny vana håller på att etableras kopplas vetskapen om en framtida belöning och det du gör för att få belöningen ihop i våra hjärnor. Genom att den här processen upprepas om och om igen blir själva handlingen – att ge sig ut och springa i det här fallet – en näst intill automatiserad rutin. Till slut blir den dagliga rundan en så självklar del av ditt liv att du kanske inte ens tänker på att du gör det. 

Läs också om Runner’s Worlds runstreakutmaning under januari!


Antal kommentarer: 1

Häng med på RW:s maratonmånad! - Runner's World

[…] en klassisk runstreak – du springer minst 4,2 kilometer varje dag under septembers 30 dagar. (Du hittar sju goda skäl till varför en runstreak är en bra anledning här.) Har du bara sprungit lite tidigare, eller springer ett par gånger i veckan, är det här en […]



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Därför springer Augustprisvinnaren Lydia Sandgren

Därför springer Augustprisvinnaren Lydia Sandgren


Jag började löpträna när jag bodde i Frankrike 2007. Då hade jag flyttat till Lyon lite grann på vinst och förlust, med stora planer på att skriva en roman. Jag hade gått ut gymnasiet, ville ut i världen. 

Men där satt jag mest på ett bibliotek och i en mörk och fuktig lägenhet och upptäckte att det inte var så jävla lätt att skriva en roman som jag hade föreställt mig. För att inte bli galen och för att känna att jag i alla fall hade gjort någonting vettigt så började jag jogga.

Jag kan inte ha sprungit mer än en kilometer första gången, höll på att dö för att jag var så otränad. Men jag är otroligt envis, till slut sprang jag regelbundet, i ett par Converse och mina gamla gympashorts från högstadiet. När jag kom tillbaka till Sverige fortsatte jag med det.

Det längsta jag har sprungit är en halvmara, men jag umgås lite med planer på att anmäla mig till Stockholm Marathon, för att testa vad jag pallar. Jag mår väldigt bra av att springa, jag behöver det för att kunna tänka och fungera. Jag är en ganska rastlös själ.

Min debutroman Samlade verk har tagit över tio år att skriva, löpningen har följt skrivandet från scratch. En grej jag lärde mig om löpning är att man måste göra det regelbundet, och oavsett om man känner för det, det händer något då. Man blir inte så upptagen med ”vill jag det här?” Man bara gör.

Det är samma med skrivandet som med löpandet, jag skriver för att må bra.

Jag skriver i stort sett varje dag året om. Det är samma med skrivandet som med löpandet, jag skriver för att må bra. Skrivandet är lustfyllt för mig, jag blir illa till mods, känner mig halv om jag inte skriver. 

Min vanliga runda är en halvmil tre gånger i veckan. Jag bor mitt i stan och springer mycket i Trädgårdsföreningen (stadspark i Göteborg, reds. anm.). Jag tänker mycket när jag springer, det var när jag sprang där som jag fick till scenen i romanen där Cecilia (en av huvudpersonerna) springer rakt ut i bushen i Etiopien.

Jag jobbar heltid som psykolog inom psykiatrin, och skriver mycket strukturerat. Jag går upp tidigt på morgonen och skriver en, två timmar innan jag går till jobbet, sedan skriver jag på kvällarna en liten stund, och ofta stora delar av helgerna. Jag är inte lika disciplinerad med löpningen, den får bli till när jag kan. 

Jag köpte riktiga löparskor när jag kom hem från Frankrike, med ordentlig uppbyggnad. Då fick jag problem med knäna. Jag läste Born to run och började springa i mer platta skor och lite mer på tårna, en löpstil som mer påminde om hur jag sprang i mina Converse. Då försvann problemet med knäna.

När jag började skriva på Samlade verk hade jag en vag idé om att det skulle handla om en familj och att berättelsen skulle spänna över ett långt tidsspann. Det skulle handla om relationen mellan föräldrar och barn, och om en mor som överger sin man, sina barn, och försvinner.

Cecilia i boken är en asket, hon löptränar hårt, ger upp allt i livet för sina projekt, har svårt att hitta en balans. Hennes man Martin är mer rimlig, han tycker om att springa lite, dricka lite vin, skriva, ta en cigg. Man kan väl säga att alla figurer i boken på olika sätt är aspekter av mig själv.

Jag ser löpningen som en sinnlig, kroppslig upplevelse, då har det ingen större betydelse hur snabbt det går. Jag har syskon som tränar hårt, som åker runt och springer maratonlopp runt om i världen. I det avseendet är jag släktens svarta får, för mig är skrivandet min idrottsliga prestation. 

Löpning är ett existentiellt projekt, när man springer kommer man sig själv nära, man är ensam med sina tankar. I en värld där vi lever ständigt uppkopplade tror jag att det är viktigt med en sådan liten ö av ensamhet.” 

Augustpriset för årets svenska skönlitterära bok 2020 gick till Lydia Sandgrens Samlade verk (Albert Bonniers Förlag), med motiveringen:
Lydia Sandgren bygger och befolkar ett eget litterärt universum fyllt av levande detaljer. Göteborg, med svartklubbar, sunkhak och universitetsbibliotek, blir spelplats för ett triangeldrama där den försvunna Cecilia är det svarta hål kring vilket romangestalterna graviterar. Samlade verk är en kärleksförklaring till litteraturen.”


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så blev Wilson Kipketer snabbast i världen

Så blev Wilson Kipketer snabbast i världen


Wilson Kipketer är en av de allra främsta löparna genom tiderna på 800 meter. Han innehar fortfarande världsrekordet inomhus på distansen, och sprang bland annat hem tre VM-guld för Danmark innan han avslutade karriären 2005. Vi har pratat med honom om hur han ser på allt från löpträning till den snabba utvecklingen av löparskor.

Wilson Kipketer räknas som den bäste genom tiderna på 800 meter. Han tog bland annat tre VM-guld i rad, och även om han aldrig fick till det till ett hundra procent på OS tog han ett silver år 2000 och ett brons 2004.

Wilson är född och uppväxt i Kenya men kom till Danmark via ett privat utbytesprogram när han studerade. Han blev kvar i Danmark, bytte nationalitet och började tävla för Danmark. 1995 tog han sitt första VM-guld för landet vid friidrotts-VM i Göteborg.

Året efter VM-guldet hade Wilson en fantastisk säsong, men eftersom nationalitetsbytet från Kenya till Danmark inte var klart, godkände inte Internationella olympiska kommittén att han kunde tävla för Danmark, vilket gjorde att han missade 1996 års OS.

Under 1996–1997 var Kipketer obesegrad i 33 tävlingar i rad på 800 meter. Wilson var även den löpare som till sist slog Sebastian Coes ”oslagbara” världsrekord på sträckan. Coes rekord hade stått sig i 16 år när Kipketer först sprang på exakt samma hundradel som rekordet, på Stockholms Stadion 1997. Senare samma säsong gick han under rekordet vid två tillfällen, med 1.41,11 som bästa tid.

I dag arbetar Wilson med sportsmarketing för PUMA i Norden och har hand om många av de friidrottare företaget har samarbete med. I samband med ett test av Pumas löparskor passade vi på att ställa några frågor.

Hur är din status som löpare i dag?
– Sedan pandemin bröt ut har det blivit mer löpning än tidigare. Jag har gillat att komma bort från allt hemmaarbete, så jag har sprungit nästan varje dag. Framförallt fina morgonpass. Men normalt håller jag igång med fyra löppass per vecka. Jag har inget driv att tävla, utan det handlar om att jag springer för min hälsa och för att det ger fin avkoppling. Möjligen kan det bli något långlopp, men bara som en del i mitt jobb i så fall.

– Jag har inte heller något sug efter att tävla i veteranlöpning på bana, även om jag vet att det blir alltmer populärt. Men där har jag gjort mitt. Möjligen att jag kan testa hur snabbt jag klarar att springa för stunden någon gång ibland, men det är bara för min egen skull. Annars är det distanslöpning i 4.30-fart som oftast gäller nu.

Är du fortfarande involverad i sporten i dag?
– Ja, det är jag. Totalt hjälper jag runt 40 löpare från två klubbar i Köpenhamn, KIF och FIF. Det är allt från 15 års ålder upp till 30 plus.
Framförallt är det medeldistanslöpare, men bland dem finns det löpare med målsättning att utvecklas på allt från 400 till 10 000 meter. Jag träffar dem lite olika mycket, från en gång i månaden till nästan varje vecka. Det är inspirerande att vara med och kunna bidra.

Var hade du din bas när du själv var en topplöpare?
– Efter studierna i Danmark var jag såklart en del i just Danmark. Men för att få riktigt bra förhållanden och kunna fokusera på min löpning låg jag väldigt mycket på läger. Framförallt vintertid, då Danmark inte hade några riktigt bra faciliteter för träning inomhus. Portugal erbjöd bra träningsmiljöer och sen låg jag ofta även på långa läger i Polen. Där fanns ett riktigt bra träningscenter med en bra skog, samt både inomhus- och utomhusbana. Här blev mitt fokus på träningen också väldigt bra. Dels fanns det inte så mycket annat att göra och dels kom min tränare Sławomir Nowak från Polen.

Vilka var de viktigaste passen i din träning mot att bli världens bästa 800-meterslöpare?
– Det är alltid svårt att ta ut enskilda pass, för det handlar om en helhet; att träna bra och med kontinuitet, men också att äta bra och ge kroppen den tid den behöver för att vila. Det är lätt att man bara kopierar träningen och glömmer det andra – som är lika viktigt.

– I träningen gäller det hitta balansen mellan teknikträning, styrka och den rena löpträningen.

– I träningen gäller det hitta balansen mellan teknikträning, styrka och den rena löpträningen. Mitt råd är att inte fokusera alltför mycket på kilometervolymen, utan att fokusera på den kvalitativa träningen. Det var det som funkade bäst för mig. Sträva mot att se en utveckling av löpfarten under loppet av en längre tidsperiod.

Innebar det att du inte tränade så mycket volym utan mer kvalitet? Skiljer det sig från hur många medeldistansare tränar i dag?
– Ja, jag tränade för att orka hålla en hög intensitet i mina pass. Om man höjer volymen och jagar kilometer kommer man inte kunna ha samma intensitet på fartträningen. Men allt mitt fokus låg på 800 meter.

– Det kan förstås se olika ut beroende på vilken distans man främst satsar på. Man måste också utgå från individen och hitta rätt verktyg för idrottaren. Men om man vill vinna medeldistanslopp måste man förstås ha fart och kunna växla till sprint. Tränar man inte det tror jag att det blir svårt att vinna.

Om du ser tillbaka på din elitträning – vilka var dina bästa träningspass?
– Oj oj, jag har för många tillfällen och minnen. De bästa passen är ju inte heller de tuffaste, för när det går bra flyter allting på och man kan springa avslappnat. Men ett pass jag minns var 5 x 400 meter som jag körde på hög höjd i Sant Moritz 1997. Jag minns att jag hörde hur det pep från en massa andra coachers klockor efter varje intervall. Vilan var fem minuter och jag sprang alla intervaller precis under 48 sekunder. Efteråt kom det fram en coach och undrade om jag visste hur fort jag sprungit, och det hade jag full koll på. Han undrade hur jag kunde vara så oberörd efteråt. Men jag tränade bra då och släppte aldrig mitt fokus under passet – trots att så många kollade och tog tiderna.

– Ett annat pass jag minns – och som kanske inte är lika väntat från en 800-meterslöpare – var när jag fick riktigt bra känsla på ett 60 minuter långt distanspass. Jag hann nästan 20 kilometer och höll alltså runt 3 minuter per kilometer i snitt. Ett tredje pass jag minns var när jag sprang klassiska 5 x 1000 meter på bana. Även här hade jag 5 minuter vila och sprang alla 1000-metersintervallerna på 2.20.

Det var inga lätta pass att kopiera. Hur genomförde du din vila, sittande, stående eller joggandes?
– Med så lång vila som 5 minuter brukade jag stanna och sätta på mig överdragsbyxor, så att musklerna skulle hålla sig varma. Så det var ombyte och lätt rörelse mellan intervallerna.

Som jag förstått det tränade du mycket själv, eller körde du med andra löpare?
– Nej, jag tränade nästan alltid själv. Min träning var väldigt intensiv och jag ville att den skulle vara det. Under en period 1997 tränade jag tillsammans med Vénuste Niyongabo från Burundi som tog OS-guld på 5 000 meter i Atlanta året innan, men det blev inte bra.

– Redan på uppvärmningen körde jag mycket intensivare. Inte från start, men jag gillade att successivt öka farten varje kilometer under uppvärmningen. Det passade inte riktigt Vénuste. Antingen skulle jag dra ner på tempot eller han öka tempot, vilket gjorde att det inte skulle bli bra för någon på längre sikt. Men så är det lite fortfarande – jag gillar att ha intensitet redan från uppvärmningen, vilket kanske inte så många föredrar.

Det är mycket prat kring löpteknik i dag, både bland elitmotionärer och motionslöpare. Hade du mycket fokus på löpteknikträningen, eller kom det helt naturligt för dig?
– Jag tycker att det är bra att man har fokus på tekniken för det finns mycket att göra där för många. Det handlar om att hitta en avslappning i löpningen med bra rytm, och sedan att förstå vilka muskler som är involverade. Det är något du behöver påminna dig om hela tiden för att få ett bra flyt. För mig kom löptekniken naturligt till 60 procent, medan övriga 40 procent var något jag arbetade mig till. Det gjorde jag genom att ha fokus på tekniken under träning och genom att jobba med olika övningar för att springa bättre.

– Men rent generellt är mitt råd att försöka hitta avslappningen även när man springer fort och när man är trött. Hitta koordinationen mellan armar och ben för att få ut maximalt av din kapacitet. Jag tycker att det är vanligt att man ser att just koordinationen inte alltid finns där till 100 procent.

Ett annat fokus i dag ligger på löparskorna, både på och utanför banan. Vad är din åsikt om skoutvecklingen?
– Jag tycker att det har blivit lite för mycket fokus på just skorna. Det är fortfarande idrottarna som ska prestera. Självklart kan man påverkas positivt om man har en sko man tror på och gillar, men på den absolut högsta elitnivån tror jag inte det kan göra så mycket för prestationen i tävlingssammanhang.

– Kanske kan man tåla träningen bättre med den nya teknologin, men även kunskapen kring träning och allt runt om kring har ju hela tiden utvecklats. Så jag har inget emot den tekniska utvecklingen som sådan, men jag hoppas att det inte tar fokus från löparnas prestationer. Inga skor springer av sig själva, även om de kan ge dig support.

Vilken sko springer du själv med?
– När det gäller distanspass alternerar jag mellan Puma Speed Sutamina 2 och Speed 600 2. Båda modellerna tycker jag ger mycket bra löpkänsla och den support jag vill ha, samtidigt som jag får en skön, behaglig runda. När jag vill springa lite snabbare tar jag gärna fram Speed 300 som har en lite lägre profil och som uppmuntrar till högre fart.

Hur ser utvecklingen ut framöver gällande löparskor hos Puma?
– Jag tycker att PUMA Speed-serien som finns i dag täcker in många löpares behov, där alla kan hitta något till en mycket bra prisbild. Inför 2021–2022 utökas utbudet med fler modeller för löpare inriktade mot långdistans, både på elit- och motionsnivå. Bland annat kommer vi lansera skor i linje med den nya utvecklingen, alltså modeller med kolfiberplatta i mellansulan. De har fått mycket bra kritik från exempelvis Löplabbet i Sverige när de fått testa några prototyper.

HÄR HITTAR DU PUMA Speed-serien

Wilson Kipketers snabbaste meriter

Personbästan på 800 meter (1997):
Utomhus 1.41,11
Inomhus 1.42,67 (gällande världsrekord)

Personbästan på 1000 meter (2000):
Inomhus 2.14,96

Wilson Kipketers mästerskapsmeriter 800 meter:

Olympiska spel
Silver (Sydney, 2000)        
Brons (Aten, 2004)

Världsmästerskap
Guld (Göteborg, 1995)
Guld (Aten, 1997)
Guld (Sevilla, 1999)

Världsmästerskap inomhus
Guld (Paris, 1997)
Silver (Maebashi, 1999)
Silver (Birmingham, 2003)

Europamästerskap
Guld (München, 2002)

FOTO: Deca text & bild och Wilson Kipketer privat.

PUMA PASSION FOR RUNNING med Martin Kjäll-Ohlsson

PUMA PASSION FOR RUNNING med Martin Kjäll-Ohlsson


I betalt samarbete med PUMA och Runner’s World i Norge presenterar vi Martin Kjäll-Ohlsson. Trots att han har lagt ner elitsatsningen springer Martin fortfarande riktigt fort på maraton – men det är frihetskänslan i löpningen som är det absolut viktigaste för honom.

I den här filmen möter Runner’s Worlds redaktör Sara Skarabot Pedersen den norska löparen Martin Kjäll-Ohlsson under en löptur där de testar PUMAs löparsko Speed 600 2 och pratar löpning.

Martin har under karriären bland annat sprungit för svenska Hälle IF, och är ett känt namn inom elitlöpningen på maratonsträckan i både Sverige och Norge. Som 17-åring sprang han 3 000 meter på under 9 minuter, vilket är bra men kanske inte uppseendeväckande i ett elitperspektiv. Några år senare började han med tröskelträning. I kombination med mer struktur på träningsupplägget gav det resultat, bland annat sprang Martin 1.08.45 på halvmaraton och 2.23 i debuten på maraton. Personbästat på maratonsträckan sänktes sedan till 2.21.46. Martin Kjäll-Ohlsson har vunnit Oslo Marathon, Midnight Sun Marathon och Mauritius Marathon.

Martin beskriver sig som ödmjuk, positiv och uthållig. Löpning – med stort L – är fortsatt en mycket viktig del i hans liv som numera både innehåller en familj med två små barn och ett jobb som Marketing and Business Development Manager på ABB.

I filmen får du flera tips och inspiration till din egen löpning.

PUMA Speed 600 2 hittar du hos XXL

Vi springer tillsammans – för förändring!

Vi springer tillsammans – för förändring!


På lördag avgörs SM i maraton. Två av favoriterna, Mustafa ”Musse” Mohamed och Mikaela Arfwedson, är engagerade i projektet Run for Change. Målet är att bekämpa fattigdom.

Det är många löpare som blivit engagerade i den ideella organisationen Hand in Hand som arbetar med entreprenörskap som ett effektivt och hållbart sätt att bekämpa fattigdom. Det är löporganisationen Urban Tribes som är länken mellan löparna och projektet Run For Change, som stöttar Hand in Hand.

Rubin McRae, Urban Tribes,

Urban Tribes är ett gäng som älskar löpning. De utbildar löpcoacher och erbjuder professionell löpträning för grupper och företag.
Rubin McRae, löpcoach och grundare av Urban Tribes är entusiastisk:
– Våra löparhjärtan klappar också för att göra världen lite bättre – och vad passar oss bättre än att springa för den förändring vi vill se?

Run for Change with Hand in Hand startade 2019, då flera av Sveriges bästa löpare var ambassadörer för projektet. Målet är att skapa en rörelse som resulterar i att en hel by i Kenya får utbildning i entreprenörskap och blir starka nog att ta sig själva och sina familjer ur fattigdom.

I Kenya lever en tredjedel av befolkningen i extrem fattigdom – och läget är än värre nu med Covid-19.

– I Kenya lever en tredjedel av befolkningen i extrem fattigdom – och läget är än värre nu med Covid-19. Men Kenya är också världens mest framgångsrika löparnation, och därför känns det extra bra för oss att kunna göra skillnad här. Det är också ett sätt att nå Urban Tribes vision som handlar om att löpning kan skapa en bättre värld, säger Rubin McRae.

2020 – inget vanligt år

Årets stora löparfester Asics Stockholm Marathon och TCS Lidingöloppet har båda ställts in på grund av pandemin. Nu har de två forna konkurrenterna bestämt sig för att göra gemensam sak och genomföra två elitlopp, den 5 och 26 september. I stället för att ställa in – ställer man om!

Flera av löparna som kommer att springa är även ansikten utåt för Run for Change, som ambassadörer. En av dem är Runner’s Worlds skribent Mustafa ”Musse” Mohamed, flerfaldig vinnare av Lidingöloppet och nuvarande innehavare av det svenska rekordet i maraton. Han är också den idrottsman som vunnit flest svenska titlar genom historien.

Mustafa ”Musse” Mohamed

– Jag kom till Sverige som 11-åring från ett stundande krig i Somalia och hade turen att växa upp i en trygg miljö. För mig är det självklart att stödja kampanjen Run for Change, jag vet själv vad det betyder att få rätt stöd för att förändra sitt liv och ta sig ur fattigdom, säger Musse.

Mikaela Arfwedson (fd Larsson) som har vunnit de tre senaste svenska mästerskapen i maraton siktar på ännu en mästerskapsmedalj. Detta efter att ha fått sitt första barn. Mikaela är verkligen någon att ha koll på framöver. Hon deltar i Run for Change för andra året:

– Det känns som en helt självklar sak att göra. Många har inte alls våra förutsättningar till ett bra liv och jag tycker att vi som kan hjälpa till ska göra det. Fattigdom bekämpar vi bäst tillsammans!

Springa tillsammans – bekämpa fattigdom tillsammans

I projektet Run for Change möts Urban Tribes och Hand in Hands målsättningar i en perfekt match. Rubin McRae håller med:

– Hand in Hand hjälper människor att av egen kraft ta sig ur fattigdom. Det bygger självförtroende och självkänsla. Av egen kraft tar man sig också genom ett maraton. Det manifesterar vi genom Run for Change!

Hand in Hand hjälper människor att av egen kraft ta sig ur fattigdom. Det bygger självförtroende och självkänsla

Samarbetet inkluderar också personer från näringslivet som älskar löpning och samtidigt vill stödja Hand in Hand och initiativet Run for Change. Maria Åhr, VD och partner på Alfvén & Didrikson säger att Run for Change är ett samarbete mellan näringsliv, idrott och välgörenhet som visar på att vi tillsammans kan göra ännu större skillnad.

– Drömmen är att alla som deltar i Stockholm Marathon och Lidingöloppet under nästa år vill vara med och springa tillsammans med oss och Run for Change, säger Maria.

Alla kan vara med!

Både SM-maran och TCS Lidingöloppet kommer att livesändas så att du ska kunna följa loppen. Givetvis kan du också stötta projektet Run for Changeswisha valfri summa till 9000 910 och märk gåvan ”RFC”. Varje krona gör skillnad!

TOPPBILD: Deca Text & Bild


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in