”Jag är löpare” Meteorolog Nils Holmqvist

Nils Holmqvist, 32, meteorolog och löpare.

Jag har inte sprungit Stockholm Marathon, det ryktet om min löpförmåga är betydligt överdrivet. Däremot spelade jag in en film inför Stockholm Marathon 2018, det skulle ju bli så himla varmt. Vi hade en vinkel på att det kunde vara farligt att springa, en kollega på väderredaktionen förbjöd sin man att starta, hon var orolig för att han skulle dö i hettan.

Jag löptränar regelbundet, men bara i motionssyfte. Det brukar bli sex, sju kilometer varannan dag under vår, sommar och höst. Gränsen går vid plus 5 grader, blir det kallare än så promenerar jag i stället. Jag föredrar sol, men det går också bra med klart till halvklart. Svag till måttlig vind är helt okej, men med friska vindar på 8 sekundmeter börjar det bli jobbigt.

Jag tycker om att slänga en blick upp mot himlen när jag är ute och springer, för att se om det händer något spännande. Dyker det upp ett fint moln brukar jag ta mig tid att stanna och titta.

Jag var en medioker fotbollsspelare som junior. Jag var lagkapten i Anderslöv BOIK:s B-lag, och bänkvärmare i A-laget. Vi spelade i pojk- och juniorallsvenskan. Jag tyckte löpning var roligt redan på den tiden, det berodde nog på att jag var bra på det. Jag var smal och tanig och hade inte så mycket att bära på. Vi brukade köra ”12-minutare” runt fotbollsplanen, det gick ut på att springa så många varv som möjligt på tolv minuter. Där låg jag alltid i täten.

Under gymnasiet gick jag in i en gymperiod, jag blev en riktig gymråtta. Det handlade mycket om att bänkpressa så mycket som möjligt, mitt rekord är 115 kilo. Men det jag är mest stolt över är när jag var ensam på gymmet och bänkade, och inte orkade få upp 100 kilo. Jag fick rulla stången med 100 kilo över magen, det var inte lätt, ska jag säga. Man fick spänna magmusklerna ordentligt.

Jag bor vid Mariatorget i Stockholm, min vanliga löprunda går ner mot Reimersholme och sedan tillbaka över Skinnarsviksberget för att få lite terräng. Som bäst brukar jag ligga i 5-tempo, jag har laddat ner appen Runkeeper för att hålla lite koll.

Vad gäller utrustning tycker jag att det är viktigast med bra löparskor, jag är rädd om fötter och knän. Jag har filmat mitt steg på löpband för att hitta ett par skor som passar.

Jag har sprungit Midnattsloppet, men utan att sikta på någon tid. Då var det fest efteråt med bubbel och annan vätske-ersättning, och det var jättekul men det blev också väldigt sent. Det är kanske inte så klokt att lägga in en fest efteråt, så där mitt i natten.

Ibland springer jag i sällskap med min flickvän Julia, det händer också att vi tränar boxning ihop. Det brukar vara ganska så fridfullt, så länge hon inte träffar mig på näsan.

Mina föräldrar är lärare i matte och fysik, jag har också lätt för de ämnena. Jag fick en naturvetenskaplig uppfostran, och har aldrig trott på Tomten. Mina syskon har doktorerat i olika ämnen, men jag var väl lite mer uppe i det blå, så det blev meteorologi i stället. Men det är mycket matte och fysik där också. Och så har jag skrivit en bok, ”Himlen är vackrast med lagom mycket moln”. Läser du den får du veta nästan allt du behöver veta om väder.

Mitt förhållande till löpträning, och all annan träning för den delen, är principen om träningspallens tre ben: träning, kost och vila. Kapar man ett av benen, så faller hela pallen. Jag tror att jag skrev det på ett prov som jag hade i ämnet idrott i skolan, men jag minns inte riktigt vad jag fick för betyg.

Min största ambition vad gäller löpning just nu är att köpa ett par nya löparskor. Dem ska jag använda så fort det blir vackert väder igen.

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Svaren på frågorna du inte vågar ställa | Del 1

Så påverkar löpning ditt sexliv

Löpare må vara uthålliga på vägarna – men hur är det mellan lakanen? Det har vi tagit reda på.

Enligt medicinska experter och åtskilliga elitlöpare kan löpning förbättra prestationsförmågan, inte bara i tävlingar. Löpning kan rent av öka sexlusten. Men vad beror sambandet på? Forskning visar att självförtroende är en faktor, personer som tränar har en mer positiv bild av sina kroppar. De känner sig mer åtråvärda och självsäkra i sängkammaren. Fysisk aktivitet gör även kvinnor mer känsliga för beröring och män rapporterar om bättre orgasmer och mer tillfredsställelse. Och att vara i bättre form betyder förstås också bättre uthållighet.

Därför är det okej att ha sex före en tävling

Rent fysiologiskt finns det ingen anledning att avstå från sex natten före en tävling – det menar forskarna.

I en artikel i Clinical Journal of Sports Medicine med rubriken ”Minskar sex natten före en tävling prestationsförmågan?” granskades tre olika studier, och man hittade inga belägg för att sex skulle ha en negativ inverkan.

Men artikeln noterade också att det genomsnittliga paret endast förbrukar 25–50 kcal var under en sexakt. Det är inte mer än vad som motsvarar att gå uppför ett par trappor, något som knappt påverkar kroppens dyrbara glykogenreserver. En het lång kärleksnatt berövar dig däremot viktiga sömntimmar – något som definitivt kan dränera dina energireserver. Så håll det kort. Att nöja sig med en snabbis förebygger också sveda och irritation dagen efter.

Därför blir du bajsnödig när du springer

Du har säkert upplevt det. Precis när du kommit igång och fått upp värmen och farten börjar det trycka på. Så här undviker du det.

De ryckiga rörelserna under löpning irriterar ibland tarmarna. Och när blod som behövs för matsmältningen leds om till benen kan resultatet bli magkramper. Emma Lindblom, idrottsnutritionist, rekommenderar att man äter senast två timmar före ett lopp.

Undvik även koffein som kan snabba på transporten av avfall genom kroppen, samt artificiella sötningsmedel (som mannitol och sorbitol) exempelvis från energibars, vilket kan orsaka magproblem.

Du gör också klokt i att undvika fiberrika produkter precis före ett lopp, eftersom även detta sätter igång tarmarna. Dock är det bra att äta rejält med fibrer under resterande måltider, säger Emma Lindblom, (ät 20 gram per dag). – Att öka fiberintaget kan stabilisera dina tarmar och du får en mer regelbunden tarmtömning. Du kan få ditt system att fungera som ett urverk, så att du är säker på att kunna gå på toaletten före ett lopp.

Därför kissar löpare på sig

Det händer oss alla. Särskilt kvinnor. Men det finns bot för att undvika de där förargliga dropparna i byxan när man springer.

– Urininkontinens kan vara ett problem för kvinnor, särskilt hos dem som fött barn.

När musklerna i bäckenbotten har blivit försvagade kan allt från hosta till fartlek orsaka läckage, säger Beng-Olov Tengmark, läkare med ett förflutet som maratonlöpare.

– Knipövningar hjälper till att stärka bäckenbotten och är ett effektivt botemedel mot de flesta fall av inkontinens, säger han.

För att hitta dessa muskler, testa att stoppa din urinstråle när du kissar. Träna dem sedan genom att du innan du kliver ur sängen på morgonen drar ihop musklerna i 10 sekunder, vilar i 10 sekunder. Upprepa 10 gånger. Gör samma sak under dagen.

Det lönar sig att prenumerera

Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö. För att få rabatt i någon av butikerna i Stockholm eller Malmö behöver du visa upp din medlemstatus. Den hittar du under ·Mina sidor” här på sajten. Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Dessutom för du möjlighet att läsa Bicycling, Vasalöparen och såklart Runner’s World digitala tidningen i din dator/mobil eller läsplatta.

Klicka här för att bli prenumerant

Sponsrat inlägg

Träna smart i sommarvärmen

Även rätt blygsam värme i kombination med träning kan vara en utmaning. Så här löptränar du smartare i sommarvärmen.

Är det för varmt får vi problem med vätskebalansen och temperaturregleringen – och det blir värre i samband med ansträngning. Dessutom blir vi långsammare. För varje temperaturökning om 5 grader över + 13° C sänks vårt löptempo med mellan 1,5 till 3 procent. I en studie, publicerad i Medicine & Science in Sports & Exercise, kartlade forskarna årtionden av maratonresultat för elitlöpare och elitmotionärer. De såg då att redan vid temperaturer mellan 10 och 15 grader sprang 2.10-löpare 1–2 minuter långsammare på maran. Och för manliga 3-timmarslöpare innebar ”värmen” att de sprang 4–8 minuter långsammare.

Men att springa i värme är inte bara dåligt för snitthastigheten, det kan också ha positiva effekter för din form på längre sikt. Upp till 80 procent av den energi dina muskler genererar försvinner i form av värme. För att reglera din kroppstemperatur flyttas en större mängd blod till huden ju varmare det är, där det kan kylas ner i och med att din svett dunstar. Den här processen tar det syrebärande blodet från dina arbetande muskler, vilket har en negativ effekt på din löpkapacitet. Din blodplasmavolym minskar samtidigt eftersom en del av vätskan dunstar i form av svett.

För att motverka detta tillverkar din kropp mer blod – och en ökad blodplasmavolym är i stället positivt för din löpkapacitet på längre sikt. Effekten är märkbar redan efter en veckas träning i värme. När blodvolymen ökar får kroppen mer blod att kyla ner och musklerna får mer syresatt blod att arbeta med. Resultatet: du klarar att jobba hårdare, även i högre temperatur.

Men det är inte bara värme som kan boosta vår prestationsförmåga. Även exponering för solljus antas ha en positiv effekt, enligt forskning från University of West Scotland. Teorin bakom det är att UV-ljus gör att kväveoxid frisätts i blodet, vilket gör att mer syresatt blod når de arbetande musklerna – och att du orkar löpa hårdare och längre.

Antar du utmaningen?

Att anta en utmaning kan göra susen för träningsmotivationen. Här får du tre enkla utmaningar som räcker hela sommaren.

För många löpare brukar sommaren innebära lite färre lopp. I stället ligger fokus på att ladda om inför höstens tävlingar. Givetvis ska det finnas tid för avslappning och ett liv utan nummerlappar och tidiga söndagsmorgnar på semestern – men det gäller att inte slappna av för mycket. Håll skärpan uppe med hjälp av några utmaningar som är lätta att få till i vardagen, och underhåll flåset med lätta distansrundor – men unna dig också någon extra vilodag. Då frigör du tid för att både fixa bra glöd på grillen och hinna växla några ord med grannen.

Här är tre förslag på några enkla träningsutmaningar som du kan genomföra under en fyraveckorsperiod under sommaren. Du behöver inte genomföra alla tre utmaningar om du inte vill, men alla passar bra in i en veckas träningsschema. Backutmaningen är till exempel ganska jobbig men går att genomföra en gång i veckan. Styrkeutmaningen är jobbig men då arbetstiden är ganska kort kan den genomföras en till två gånger i veckan. Slutligen så är fartkänsla-utmaningen ett ganska skönt sätt att jobba med sin fart utan att det sliter för mycket. Komplettera de här tre utmaningarna med några lugna distanspass och några långpass i ny terräng – så ska du se att hösten tillhör dig.

1. Back-utmaningen

Så gör du! Hitta en backe som tar cirka en minut att springa uppför. Värm upp med 10 minuter jogg och genomför några rörlighetsövningar för baksida lår, vader och höfter. Därefter joggar du uppför backen i lugn takt för att aktivera ”rätt” muskler (vader, lår, rumpa). Jogga sakta tillbaka och spring ytterligare en gång uppför backen i distansfart. När du kommer ner till backens fot igen så startar utmaningen.

Nu ska du springa uppför backen 3 gånger i hög fart. På vilan joggar du lugnt nerför. Du ska samtidigt ta snittiden på dessa tre lopp. Om du springer på 62 sekunder första loppet, 63 sekunder andra loppet och 64 sekunder tredje loppet så blir ditt snittvärde 63 sekunder. Detta utgångsvärde ska du försöka slå nästa gång du testar – det är din utmaning.

Tidsåtgång totalt för passet: 10 min jogg + 6 min rörlighet + 2 lugna backar (8 min) + 3 tuffa backar (9 min) + 10 min nedjogg = 43 minuter.

2. Styrke-utmaningen

Så gör du! Här ska du enligt ett enkelt crossfit-upplägg jobba med några lämpliga styrkeövningar i uthållighetssyfte. Mitt exempel är 5 armhävningar + 10 mountainclimbers (stå i plankställning och för knäna omväxlande mot armbågarna ) + 10 squats (stående benböj utan vikt). Detta är ett varv. Upprepa det här varvet/sekvensen (5+10+10) så många gånger du hinner på 6 minuter i jämn och hög takt. Anteckna hur många varv du hann. Detta ska du försöka slå nästa gång – det är din utmaning.

Tidsåtgång totalt för passet: 10 min jogg/cykel el motsv + 5 min rörlighet + 6 min styrkeutmaning + 10 min nedvarvning = 31 min.

3. Fartkänsla-utmaningen

Så gör du! Här ska du försöka bli vän med din kropp och få lite känsla för fart och löptempo. Bestäm en löprunda som är cirka 2 kilomter. Den ska du löpa 3 gånger med 2 minuter vila mellan varje runda. Du ska också bestämma en tid som det tar dig att springa varvet, som du ska försöka nå – utan att titta på klockan under loppet. Starta klockan när du börjar och tryck av tiden när rundan är klar. Fart bestämmer du själv enligt dagsform, men det är lämpligt att öka farten för varje runda.

Tanken med övningen är att hitta och få en känsla för ditt tänkta tempo. En löpare som gör milen på 50 min (5.00 min/km) kan exempelvis springa första rundan på 11 minuter (5.30 min/km), andra rundan på 10.30 (5.15 min/km) och försöka pricka 10 minuter (5.00 min/km) på sista rundan. Inled med 10 minuter jogg och 6 minuter rörlighet. Starta inte för hårt utan satsa på att hitta känslan och din förmåga att känna ditt tempo. Att pricka dina uppsatta tider för varje 2-kilometersvarv – det är din utmaning.

Tidsåtgång hela passet: 10 min jogg + 6 min rörlighet + fartkänsla-utmaningen 3×2 km (32 min ca) + vila 4 min + 10 min nedjogg = 62 minuter.

Kvalitet före kvantitet

Till skillnad från vad många tror är det kvaliteten på maten och inte mängden som verkar ha störst betydelse för vikten. Det menar forskarna bakom en ny studie, publicerad i Journal of the American Medical Association.

De såg att försökspersoner som drog ner på processad mat, tillsatt socker och raffinerade spannmål gick ner mycket i vikt under tolv månader – trots att de samtidigt åt stora mängder grönsaker och fullkornsprodukter.

Metoden fungerade dessutom oavsett om deltagarna gick på en diet som hade lågt fettinnehåll eller lågt kolhydratinnehåll.

Slutsatsen? Att koncentrera sig på matens kvalitet – istället för antalet kalorier eller portionsstorlekar – verkar vara en mer framgångsrik metod för att både gå ner i vikt och hålla den över tid.

Vi slår hål på hälsomyterna

Hur många av alla hälsopåståenden är egentligen bara myter? Nu slår vi myterna på fingrarna för att du ska kunna komma i ditt livs bästa form.

MYTEN:
Det är bättre att äta många små mål under dagen än tre stora.

SANNINGEN: Det beror på. Vad har du för mål, syfte och utmaningar? Egentligen finns det inget rent fysiologiskt som säger att vi måste eller bör äta med en viss tidsintervall eller att få in mellanmål, däremot blir det i många fall smartare att sprida ut intaget jämnt över dagen, inte minst om man vill hålla sig ifrån hunger och sötsug och stå emot frestelser.
Är man högenergiförbrukare och måste få i sig mycket energi på en dag är det smart att dela upp intaget på flera måltider över dagen, då orkar man äta mer. Samma sak alltså om man vill motstå frestelser, sötsug eller att ta för stora portioner när man väl äter. Det enda väsentliga i slutänden är att du får i dig näringsrik mat och tillräckligt med energi (varken för mycket eller för lite). Om du utan problem kan lösa det på tre måltider finns det inget som säger att du måste ändra. Märker du å andra sidan att du har svårt att göra bra matval när det är dags för huvudmåltiderna eller att det blir väldigt mycket mat när du väl äter kan ett mellanmål mellan huvudmålen vara att föredra.

MYTEN:
Styrketräning kommer bara att göra dig stor.

SANNINGEN: Kan vi komma överens om att det här är sista gången vi behöver ta up den här frågan? NEJ, styrketräning kommer inte att göra dig stor. Eller rättare sagt, om du tränar hårt kommer du att få muskler, men för att bygga så mycket muskler att det på något sätt blir ett problem kräver ett extremt fokuserat upplägg både när det gäller träning och mat – det är inte något som bara händer utan att man menade det. Många kvinnor
är fortfarande rädda för att träna styrka i tron att de ska vakna upp och se ut som en kulstöterska från forna Östtyskland. Men eftersom vi (till skillnad från till exempel de dopade kulstöterskorna) inte har så mycket testosteron är det svårare för oss än för män att bygga muskler. Bara att styrketräna tillräckligt för att se vältränad ut tar en hel del kraft och energi. Och vilja! Du måste träna tungt för att du ska få synliga muskler, det är inte något som ramlar över dig i löpspåret. Vissa har lättare att bygga muskler än andra. Och vissa får bulligare muskler medan andra får längre muskler – det här är genetiskt och inget som går att påverka med någon speciell träningsform.

MYTEN:
Om du inte svettas tar du inte i.

SANNINGEN: Nej, det här är inte sant. Precis som i princip allt annat beror det här på vem du är och vilka gener du har. Vissa svettas jättemycket medan andra kan träna svinhårda pass utan att få fram en enda svettdroppe. Många börjar svettas lättare och lättare ju mer vältränade de är eftersom avkylningen i kroppen fungerar allt bättre ju mer du behöver använda den. Lika dumt som att säga att man inte tar i om man inte svettas är det att påstå att träningen inte har varit effektiv om du inte har träningsvärk dagen efter. Det är rent ut sagt larv. Det går jättebra att träna rena rama dunderpassen utan att du behöver gå som en gås dagen efter. Träningsvärk är fortfarande inte helt utrett av forskningen, men helt klart är att träningsvärk triggas av saker du inte är van att göra, till exempel när du testar en ny träningsform.

MYTEN:
Om du äter onyttigt på helgen är det bortkastat att äta bra i veckorna.

SANNINGEN: Nej, bra val och insatser är alltid bra. Du har alltid nytta av att göra bra val och lite är alltid bättre än inget. Egentligen kan man svara ”det beror på” även här. Det beror på ur vilket perspektiv vi kikar på det. Är det ur ett hälsopespektiv så är bra, näringsrik mat alltid bra, du har alltid nytta av att du har fyllt kroppen med viktiga vitaminer, mineraler och nyttiga fetter och så vidare, även om du sedan under helgen äter onyttigt. Här skulle man till och med kunna vända på det och säga att om du vill äta onyttigt på helgen, se till att du fyller din kropp med nyttigheter under veckan så att den klarar av det där som du tänker utsätta den för på helgen. Dålig mat gör mindre skada i en kropp som är byggd på nyttigheter än en som är fylld med kassa byggstenar.
Pratar vi däremot bara om ett viktperspektiv så ska vi komma ihåg att det är nettoeffekten av kalorier in och kalorier ut som avgör om du tär på din fettväv eller inte. Det vill säga att det totala kaloriintaget kommer att vara det viktigaste. Då KAN det vara bortkastat att äta lite under veckan om man ändå tänker överäta på helgen.

MYTEN:
Om du inte tränar blir dina muskler fett.

SANNINGEN: Kort svar på det här: nej. Muskelceller och fettceller är två helt olika saker och den ena kan inte bli den andra lika lite som att du plötsligt kan förvandlas till en ödla. Det är helt enkelt inte möjligt. Däremot kan det ju vara så att om du har tränat ett tag och plötsligt slutar kan muskelmassan minska och fettprocenten i kroppen öka. Men det är alltså inte musklerna som plötsligt har blivit fett. När du slutar träna, eller åtminstone har ett långt uppehåll, börjar du tappa i muskelmassa ganska snart, det tar bara några veckor. Men om du har tränat mycket är ditt nervsystem mer förberett för att använda musklerna igen efter ett uppehåll än om du aldrig har tränat förut. Kroppen vet liksom hur man gör, allt
är förberett, och den förberedelsen finns kvar väldigt länge i kroppen. Om du tränade hårt som ung kommer du att ha det lättare att bli starkare även när du blir äldre än om du inte tränade som ung.

MYTEN:
Om du äter på kvällen blir du tjock.

SANNINGEN: Det beror helt och hållet på vad du äter och hur mycket du äter. Du blir inte tjock av att äta på en viss tidpunkt eller ens av ett visst livsmedel. Det är återigen
den totala mängden energi du får i dig i förhållande till hur mycket du gör av med som kommer att avgöra. Vissa livsmedel är väldigt energirika eller väldigt lätta att överäta, därför kopplas de ofta till att man blir tjock av dem. På samma sätt är det med tidpunkten. Det man äter sent på kvällen är kanske ofta en extra kvällsmacka, något gott framför tv:n eller liknande, alltså något som egetnligen är onödigt. Att äta mitt i natten är inte optimalt ur ett hälso- eller viktperspektiv då det är kopplat till ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom, diabetes och övervikt. Men då pratar vi om mitt i natten där de viktigaste timmarna är 24–05. I den problematiken finns också det faktum att man är vaken när man borde sova. Uttryck som ”Man blir tjock om man äter efter klockan 18” härstammar från dieter och handlar egentligen om beteendet med att kvällsäta. Genom att sätta en tidsbegränsning på det sättet får man bort kvällsmackan och slentrianätandet på kvällen.
Regeln att inte äta på kvällen är väldigt dålig om du tränar på kvällen. Har man tränat så ska man äta för att återhämta
sig och få full effekt av träningen (till exempel muskeluppbyggnad eller starkare immunförsvar). Så, även om din träning slutar 21.30 bör du äta på kvällen. ”Men jag ska ju bara sova” är det många som tänker – men du ska äta för att du har tränat och inte för att överleva natten.

MYTEN:
Om du stretchar får du inte lika mycket träningsvärk.

SANNINGEN: Det här med träningsvärk verkar vara stört omöjligt att begripa sig på. Forskningen är fortfarande inte överens om vad träningsvärk är eller om det finns något man kan göra för att man inte ska få så ont dagarna efter att man har tränat. Träningsvärk uppstår när musklerna utsätts för belastning de inte är vana vid, det kan vara tyngre eller bara ovan belastning. Något som dock verkar belagt är att stretching varken gör till eller från när det gäller hur mycket träningsvärk du får. Däremot tycker du kanske att det är skönt att stretcha efter ett pass, och då ska du så klart fortsätta att göra det, men tro inte att det kommer att värka mindre dagen efter.
Vi får olika mycket träningsvärk och det verkar som att den triggas igång av olika saker för olika personer. Så, vad kan man göra när låren gör så ont att man måste gå baklänges ner för trappor och det inte går att sätta sig på toastolen? Det bästa är att röra på sig. Det är inte farligt att träna med träningsvärk i kroppen, men du måste inte köra ett tufft pass om du inte vill. Ta en promenad och få lite bättre blodflöde i musklerna, det brukar hjälpa. Är det så pass illa att det är svårt att röra på sig kan du ta en värktablett, till exempel med ibuprofen, för att ta udden av eländet och sedan försöka få fart på kroppen.

ÖVERLEV DIN VARDAG:
AKTA DIG FÖR FÄLLORNA.
Var förberedd!
Ha paniksnacks i väskan. En nyttig bar, en påse nötter eller liknande för situationer då du annars kunde ha kastat dig över chokladkakorna på Pressbyrån.
Planera och skriv ner
Sätt dig en stund på söndagen och planera in den kommande veckans träningspass. Se till att du lägger dem där du verkligen kan se till att de blir av.
Bättre än inget
Kom livet ändå mellan dig och träningen? Ha en app redo (till exempel NTC eller Casall HIIT) så att du kan dra av ett snabbt pass hemma på kvällen eller på morgonen. Det är bättre att köra en kvart än att inte köra alls. Eller ta åtminstone cykeln till jobbet.

TRE SNABBA
NEJ, DU KAN INTE:
… punktförbränna
När du tränar tar kroppen energi från fett, så långt är det rätt, men den tar inte från just det ställe du tränar. Du kan göra crunches tills korna kommer hem, du kommer inte att fräsa fram ett sexpack ur fettet ändå.
… få slanka muskler av speciella träningsformer
Marknadsföring av olika träningsformer för kvinnor (!) vill ofta få oss att tro att just den träningen gör att vi får slanka och långa muskler. Vilken form dina muskler får beror på dina gener.
… vila dig i form
När du är på gymmet ska du träna ordentligt. Se till att din träning är effektiv och att du inte spenderar halva passet i viloläge. Är det svårt, ta hjälp av en PT eller gå på gruppass där du får hjälp att pressa upp intensiteten.

DEN BRÄNNANDE FRÅGAN:
HUR MÅNGA KALORIER BRÄNDE JAG NÄR JAG TRÄNADE?
Många konditionsmaskiner har kaloriräknare och många gruppass marknadsförs med hur många kalorier man gör av med. Men hur är det egentligen med det här? Går det att ange hur många kalorier ett visst pass bränner. Nej, det här är siffor som du verkligen ska ta med en nypa salt. Det säger sig självt att du bränner mer om du springer en timme än om du promenerar eftersom det krävs mer energi från din kropp när du springer än om du går. Men exakt hur mycket du bränner är svårt att säga. Hur stor du är och om du springer i motvind är bara två av tusentals faktorer som kan spela in. Om du till exempel springer ute går det åt mer energi än om du kutar på ett löpband eftersom du ute måste springa mot ett luftmotstånd.
Det bästa är att helt enkelt stunta i att räkna kalorier, variera din träning mellan hög- och lågintensiv, styrka och kondition och se till att du verkligen anstränger dig när du tränar.

Bli prenumerant Logga in

”Jag är löpare” Meteorolog Nils Holmqvist