Svenska damerna blev sexa i lagtävlingen och både Sarah Lahti och Samrawit Mengsteab placerade sig topp 20 individuellt.
Under söndagen har terräng-EM avgjorts i Turin, Italien. Sverige kom dit med en lagmedalj att försvara på damsidan. Även om förra årets silvermedaljör Meraf Bahta behövde kasta in handduken sent var det i damernas lagtävling som de största medaljförväntningarna fanns.
I laget som stod redo för 8 kilometer fanns Sarah Lahti, Samrawit Mengsteab, Sara Christiansson och Anastasia Denisova Thor. Både Lahti och Mengsteab startade offensivt och låg efter två varv med de tio främsta.
På den backiga och leriga banan blev Mengsteab bästa svenska på en fin sjundeplats. Mengsteab har en bronsmedalj från 2019 och var sexa förra året. Lahti föll tillbaka mot slutet av loppet blev 19:e kvinna i mål. Christiansson slutade 45:a och Denisova Thor blev 51:a.
I lagtävlingen blev Sverige sexa. Även om det inte blev någon medalj i år är det starkt av de svenska damerna att för andra året i rad bli topp sex.
Sarah Lahti inför terräng-EM FOTO: DECA Text & Bild
Norska Caroline Bjerkeli Grövdal försvarade sin titel från förra året efter att ha spurtat ned tyskan Konstanze Klosterhalfen. Bronsmedaljen gick till Klosterfhalfens landsmaninna Alina Reh. Tyskland tog också en överlägsen lagseger efter att ha haft fyra löpare topp sex (varav tre löpare topp fyra).
Ingebrigtsen ville inte vara sämre
Det blev norsk seger även på herrsidan. Favoriten Jakob Ingebrigtsen avgjorde 10-kilometersloppet under den sista backen och kunde defilera in i mål den sista biten. Genom guldet blev Ingebrigtsen den förste herrlöparen att försvara ett EM-guld sedan ukrainaren Serhiy Lebid gjorde det 2008. Tvåa blev britten Emile Carisse före belgaren Isaac Kimeli. Frankrike vann lagtävlingen.
Emil Danielsson blev bäste svensk på en 28:e plats, Max Peter Bejmer blev 39:a och Mohammadreza Abootorabi slutade 45:a.
Emil Danielsson (t.h.) blev bäste svenska herrlöpare FOTO: DECA text & Bild
Även juniorklasserna avgjordes under dagen. I U20-klassen som sprang 6 kilometer blev 16-årige Kalle Ottfalk 38:a. Bland damerna som sprang 4 kilometer blev Elsa Sundqvist 40:e.
Emilia Lillemo blev bästa svenska i U23-klassen när hon sprang in på en fin 21:a plats i loppet över 6 kilometer. I samma lopp blev Wilma Nielsen 46:a.
Söndag (11 dec) avgörs terräng-EM i La Mandria nordväst om Turin i Italien. Största svenska förhoppningar om en individuell topp-placering sätts till Sarah Lahti som visat en vinnande form under hösten i de terränglopp hon sprungit.
Efter ett sjukdomsåterbud från Meraf Bahta, som ifjol tog hem silvermedaljen i mästerskapet, har Sverige sju seniorlöpare till start. Trots Merafs återbud har svenska seniorkvinnorna ett starkt team där framför allt Sarah Lahti visat upp en strålande form med två segrar i World Athletics Cross Country Tour under hösten. Kanske kan Sarah utmana om en individuell EM medalj? Tillsammans med Samrawit Mengsteab, Sara Christiansson och Anastasia Denisova kan Sverige säkert vara med i toppen av lagtävlingen.
På herrsidan ställs de svenska förhoppningarna till tre löpare, där kanske största förhoppningen om en topplacering ligger på Mohammadreza ”Reza” Abootorabi som blev nordisk terrängmästare under hösten. Max Peter Bejmer och Emil Danielsson är också löpare med hög kapacitet. Max tog hem silvret på NM efter ”Reza” och Emil sprang riktigt fort på 5 000 meter i somras. Får alla tre till ett bra individuellt lopp, kan Sverige ta en topplacering i lagtävlingen även på herrsidan.
SVT Play sänder från EM och startar sändningen redan kl 11.25, vilket gör att man även kan se de äldre juniorerna där Sverige har löpare i både herr- och damloppet. Samuel Pihlström springer 8-kilometersdistansen kl 11:30 och strax efter kl 12 springer Emilia Lillemo och Wilma Nielsen 6-kilometersdistansen.
Seniordamerna startar strax efter 12:30 och har 8 kilometer som distans. Sist ut är herrar seniorer som springer 10 kilometer med start kl 13:10 – ett lopp där många vill se om Norges storfavorit Jakob Ingebrigtsen kan försvara sin terräng-EM titel från ifjol.
Med två veckor kvar till terräng-EM vann Sarah Lahti det ansedda terrängloppet Waranderlopp i Nederländerna. Dessutom vann Oliver Löfqvist i San Sebastian.
I den gamla terräng-EM staden Tilburg i södra Nederländerna hålls varje år terrängloppet Waranderlopp. Under åren har flera svenskar åkt dit för att testa formen inför EM som brukar ligga någon vecka efter. Så var fallet även i år.
På damsidan stod Hässelbys Sarah Lahti och Högbys Julia Samuelsson på startlinjen för det 8 kilometer långa loppet. Lahti, som redan är klar för mästerskapet i Italien, vann i överlägsen stil. Efter att ha malt ned motståndet gick hon ut på sista tvåkilometersvarvet ensam och var i mål 16 sekunder före tvåan på 26.40. Högbys Julia Samuelsson gjorde även hon en fin prestation och blev nia på 29.02.
På herrarnas 10-kilometerslopp blev Eskilstunas Emil Millán de la Oliva 18:e man på 30.27, vilket var drygt en minut efter segraren och en sjätteplats bland U-23-löparna. Den andre herren att åka till Nederländerna var IFK Moras Albin Gezelius som blev nia i U20-klassens 6,2-kilometerslopp.
Svensk seger i San Sebastian
Det var inte bara i Nederländerna som det blev svensk seger under helgen. I San Sebastian, norra Spanien, anordnades maraton, halvmaraton och ett 10-kilometerslopp. Både Spårvägens Oliver Löfqvist och Runacademys Johanna Bäcklund stod för fina prestationer.
Med 29.53 vann Löfqvist 10-kilometersloppet, nästan 40 sekunder före tvåan. Bäcklund kom i mål som sexa på maran. Hennes tid, 2.39.49, är den femte snabbaste av en svenska i år.
Runacademys Johanna Bäcklund FOTO: DECA Text & Bild
Terrängserien i Göteborg
I Göteborg är terrängserien igång. Det är en serie med flera terrängtävlingar som lockar främst löpare från västkusten. Sävedalens Jonathan Fridolfsson tog hem helgens 6-kilometerslopp före Mölndals Alexander Nilsson. Tiderna på löparna blev 19.11 respektive 20.08. Damloppet vanns av Fridolfssons klubbkompis Linn Söderholm på 21.44.
Torsdag klockan 01.25 går Sarah Lahti in i mästerskapet. För Runner’s World berättar hon om hur resan dit varit, hur det var att komma med i OS som 21-åring och hur vägen till Tokyo sen blev.
Om du startar i Helsingborg och åker en halvtimme med bil i nordvästlig riktning kommer du till Klippan. En liten tätort med drygt 8 000 invånare, kanske mest känd för Herrevadskloster som byggdes i mitten av 1100-talet. Det är här som Sarah Lahti växer upp.
Familjen är ofta ute i löparspåren och hennes bror är en duktig löpare. Sarah börjar följa med familjen lite då och då, hon börjar springa med mamma, sen pappa och till slut är hon med på sin brors träningar. Hon inser att hon har talang och karriären kan börja.
Sarah är med på flera juniormästerskap och som 20-åring gör hon sitt första mästerskap som senior. På Inomhus-VM i Portland 2016 springer Lahti 1 500 meter, men blir utslagen i försöken. Några månader senare är det dock på en annan distans hon ska ta steget från duktig junior till olympier.
Sarah berättar:
– Det gick väldigt snabbt. Jag hade flyttat till Nederländerna 2015 och börjat träna med en ny grupp och tog ett till steg i min utveckling. Kanske inte någon OS-nivå direkt men gjorde ändå precis under 33 minuter på 10 000 meter 2015.
Sarah Lahti under inomhus-VM 2016 FOTO: DECA Text & Bild
Även om karriären rullat på och trots att Sarah tagit stora steg i sin utveckling är OS inget hon tänker på när säsongen 2016 börjar.
– Jag hade nog inte i huvudet att jag skulle till OS, det kom bara naturligt, säger Lahti.
För efter att ha slagit svenskt rekord på 10 000 meter kvalar Sarah till mästerskapet på 5 000 meter. I Rio-OS senare samma år springer hon dock 10 00m och slutar på en meriterande tolfteplats.
Tuff väg till nästa OS
Efter att ha utvecklats snabbt i några år börjar farten sakta ned. Efter OS i Rio får hon en stressfraktur men tar sig ändå tillbaka och på JEM23 2017 tar hon medalj på både 5 000 meter och 10 000 meter. Samma år slår hon också svenskt rekord på halvmaraton och kvalar till VM i London.
Det kan låta som att kärriären, efter en liten motgång, nu fortsätter i rätt riktning. Men så är inte fallet.
– Det året var rätt mycket upp och ned, jag var ofta ganska trött i kroppen och på nedjoggen efter JEM började jag få lite ont i hälsenan.
Sarah Lahti under JEM23 2017 FOTO: DECA Text & Bild
Trots smärtan åker hon till St Moritz för att ladda inför världsmästerskapet i London 2017, men hälsenan blir inte bättre. Det blir inte så mycket löpning som hon hoppats på under lägret och i mästerskapet tvingas hon bryta. Hon vet det inte då, men det ska ta tre år innan Sarah blir kvitt sina skadebekymmer.
Började jobba på ett gym
Unde de tre åren som följer drabbas hon av tre stressfrakturer och tvingas till operationsbordet två gånger.
– Jag sprang en månad sen var jag skadad tre månader. Under tre år tävlade jag bara två gånger, säger Lahti.
Det är tufft och livet som skadad tar på henne. Så efter den sista operationen bestämmer hon sig för att nu ska det få ta den tid det tar.
– Jag bestämde mig för att ta nio månader och inte springa och inte heller köra någon galen alternativträning. I stället tog jag det lite lugnt och gjorde grejer som “normala” människor hade gjort, typ gå på fester och ha kul.
Hon tar ett jobb på ett gym i Nederländerna och börja sakta bygga upp sin hälsena. Pausen blir nyttig och efter ett tag börjar hon kunna springa igen på alter-g löpband (löpband som reducerar din vikt). Det tar ett år, sen är hon smärtfri igen.
När hon kommer tillbaka till ett liv med löpning är det 2020, samma år tar hon SM-silver på 10 000 meter. Året efter är det OS och trots alla skadebekymmer kvalar Sarah återigen in till spelen där hon tyvärr tvingas bryta.
– Jag har lärt mig att lyssna på kroppen, att springa en gång extra kommer inte göra mig till en bättre löpare.
Lahti direkt efter OS-kvalet på Stockholms Stadion 2021 FOTO: DECA Text & Bild
VM igen – fyra år efter debuten
Under de senaste åren har Sarah Lahti och Meraf Bahta turats om att ha det svenska rekordet på 10 000 meter och 10 kilometer landsväg.
– Det är kul, vi pushar varandra att ta rekordet nästa gång. Vi gör varandra starkare och utan henne hade det varit svårt att springa snabbare, berättar Sarah.
Meraf är tyvärr skadad och har tvingats lämna återbud till VM, det innebär att Sarah Lahti är enda svenska till start på 5 000 meter.
Meraf Bahta och Sarah Lahti under Terräng-SM 2021 FOTO: DECA Text & Bild
Hon tycker att säsongen gått både upp och ned. Den har innehållit allt från PB på 5 000 meter till ett misslyckat lopp på Bauhausgalan. Träningen har flutit på bra även om hon haft lite problem med allergier som nu börjat släppa. Hon har känt sig stark och har målbilden klar inför försöken.
– Går jag till final skulle jag bli supernöjd men jag vill gå i mål och känna att jag fått ut allt i loppet. Att jag inte hade något mer att ge.
Lahti har det 16:e bästa årsbästat av de startande, 15 löpare går till final. En brasklapp måste dock lämnas in gällande löpare som Francine Niyonsaba och Eilish McColgan då dessa löpare är anmälda men saknar årsbästa på distansen. Båda två har dock ett PB under under 14.30. Försöken sänds på SVT/SVT Play, klockan 01.25 torsdag 21 juli (svensk tid).
Väntan är över. Världens bästa löpare får äntligen mötas igen i ett världsmästerskap, för första gången på tre år. Här är allt du behöver veta om löploppen och sändningstiderna, stjärnorna som slåss om medaljerna – och våra svenska hopp.
Texten är ett längre utdrag från Runner’s World nummer 6 2022. Detta innebar att huvuddelen av texten skrevs innan ländernas slutliga VM trupper presenterades.
Friidrottens anor sträcker sig långt bak i tiden. De flesta av våra moderna institutioner var knappt tilltänkta när de gamla grekerna tävlade mot varandra i löpning, kast och hopp. Trots det är världsmästerskapen i friidrott en relativt ung företeelse. Det dröjde faktiskt till 1983 innan de första officiella världsmästerskapen hölls i Helsingfors. Dessförinnan klassades olympiamästaren även som världsmästare.
Sedan dess har 17 världsmästerskap hållits, senast i Doha, Qatar, 2019 – innan coronapandemin satte stopp för friidrottsfesten. Det innebar bland annat att de världsmästerskap som skulle ha genomförts förra året flyttades fram till i år. Därför blir 2022 ett galet år där mycket ska tas igen. I mars avgjordes först inomhus-VM och i augusti genomförs EM i München. Däremellan tar friidrotts-VM för första gången klivet över Atlanten till det stora landet i väst, närmare bestämt till Eugene i Oregon den 15–24 juli.
USA är utan tvekan den mest framgångsrika nationen på friidrotts-VM. De dubblar lätt nästa nations, Kenyas, medaljskörd. Men det har aldrig blivit något VM på hemmaplan – USA är betydligt mer kända för sina stora maratonlopp och sin universitetsfriidrott än för stora arenatävlingar för de professionella friidrottarna.
Att det 18:e världsmästerskapet skulle tillfalla Eugene, Oregon, känns trots allt helt naturligt. Det är inte för inte som Eugene kallas ”Tracktown USA” – arenan Hayward Field kan närmast liknas vid ett Mecka för friidrottsfans. Det var här Nike grundades av Phil Knight och dåvarande University of Oregon-tränaren Bill Bowerman. University of Oregon har också en rik friidrottshistoria med stjärnor som 800-meterslöparen Joaquim Cruz, tiokamparen Ashton Eaton, medeldistanslöparen Matthew Centrowitz och medel- och långdistanslöparen Galen Rupp.
Anknytningen till Nike har cementerat Eugene, som ligger två timmar söder om Portland, som det solklara hemmet för friidrott i USA. Bara ett stort internationellt mästerskap har saknats. Inför arrangörskapet har också arenan Hayward Field fått ett ansiktslyft. De klassiska läktarna på långsidorna har fått ge vika för en ny, hypermodern arena vigd åt friidrotten – där vi kommer att få se världens bästa friidrottare göra upp den 15–24 juli.
Friidrotts-VM på SVT, 15–24 juli Friidrotts-VM sänds på SVT. Förmiddagspassen startar 18.00 svensk tid och kvällspassen börjar 02.00 på natten och håller på till cirka 05.00. Du hittar preliminära sändningstider (svensk tid) per löpgren längre ned i artikeln. OBS! Datumen är tävlingsdag lokal tid, de svenska tv-sändningarna för kvälls/nattpassen blir då på natten/morgonen nästföljande dags datum. Läs mer och se uppdaterade sändningstider på svt.se
800 meter
D kval 21 juli: 02.10 (morgonen 22 juli) D semi 22 juli: 03.35 (morgonen 23 juli) D final 24 juli: 03.30 (morgonen 25 juli)
H kval 20 juli: 02.20 (morgonen 21 juli) H semi 21 juli: 04.00 (morgonen 22 juli) H final 23 juli: 03.10 (morgonen 24 juli)
Stjärnorna
En som redan har vunnit på Hayward Field är hemmahoppet Athing Mu. Det är svårt att tro att den gängliga olympiamästarinnan bara är 19 år gammal. Förra året vann hon både de amerikanska universitetsmästerskapen på 400 meter och de amerikanska OS-uttagningarna, tillika nationsmästerskapen, på 800 meter i just Eugene. Faktum är att hon de senaste två åren bara har förlorat ett enda lopp, och det var på 400 meter inomhus. Hennes 1.55,04 är amerikanskt rekord och det är svårt att se hur någon ska kunna utmana henne.
Silvermedaljör i Tokyo var brittiska Keely Hodgkinson, då bara 19 år gammal. Hon har gått från klarhet till klarhet och innehar med sina 1.55,88 från OS-finalen det brittiska rekordet, vilket hon tog från legendariska Kelly Holmes.
Regerande världsmästare från 2019 är Halimah Nakaayi, Uganda. Hon har inte visat på den klassen de senaste åren, men tog brons på inne-VM i mars. Vann där gjorde en annan amerikan, Ajee Wilson. Hon hade det amerikanska rekordet fram till Athing Mus genombrott och hoppas säkerligen kunna utmana om en medalj på hemmaplan.
Nästan alla som ställer sig på startlinjen till herrarnas final på 800 meter kommer kunna utmana om medaljerna – så tight är det. Den regerande världsmästaren, amerikanen Donavan Brazier, såg ut att kunna etablera sig som herre på täppan på distansen – men fjolåret blev en gigantisk flopp med missad OS-plats. Han har sett ut som en spillra av sitt forna jag och har lämnat ett vakuum i toppen.
Kenyas Emmanuel Korir vann OS i fjol före sin rutinerade landsman Ferguson Rotich. Båda kan utmana om guldet i Eugene. En annan spännande afrikan, Nijel Amos, brakade in i världstoppen redan för tio år sedan. I OS-finalen i London satte han juniorvärldsrekord bakom den seniorvärldsrekordsättande David Rudisha. Amos delar fortfarande tredjeplatsen som världens snabbaste på distansen genom världshistorien med Sebastian Coe, men några fler medaljer i globala mästerskap har det inte blivit. Det som talar till hans fördel är att Botswanalöparen Amos faktiskt är bosatt i Eugene och kommer känna sig som hemma på Hayward Fields snabba banor.
Andra potentiella medaljörer är Elliot Giles, Storbritannien, Clayton Murphy, USA, Patryk Dobek, Polen, och så förstås guldmedaljören på årets inomhus-VM, Mariano Garcia, Spanien. Svenska hoppet Andreas Kramer (se nedan) har slagit flera av de löparna – och kan vara med och slåss om medaljerna.
Svenskarna
Det svenska rekordet på 800 meter på damsidan innehas av Lovisa Lindh. Efter att ha fått nobben av Sveriges olympiska kommitté, SOK, inför Tokyo-OS – trots klarad kvalgräns – var hon sugen på revansch. Men trots att hon klarade VM-kvalgränsen på 1.59,50 i fjol blev hon inte uttagen till årets VM i USA heller, då friidrottsförbundet inte ansåg att hon var i tillräckligt god form med ett par veckor kvar till VM. Nu får vi hoppas att hon orkar ladda om för EM i stället i augusti.
Lovisa Lindh blev inte uttagen till VM. Foto: Deca Text & Bild
På herrsidan har Sverige en etablerad världslöpare på 800 meter i Andreas Kramer. Det stora genombrottet kom 2018 med en silvermedalj på EM i Berlin. Sedan dess har Andreas varit ett stående inslag på världsscenen. Han har fullkomligt pepprat med tider under Rizak Dirshes gamla svenska rekord, men fullträffen på de globala mästerskapen har uteblivit.
Senast åkte han ut i försöken, vilket han även gjorde i fjolårets OS. På inomhus-VM i mars visade däremot Andreas att han blir att räkna med i Eugene. Han sprang då in som 5:a med klar medaljkänning.
Är det lättare att se dig själv slåss om medaljerna när du vet att du har slagit de flesta medaljaspiranterna vid något tillfälle?
– Det är klart att det hjälper. Framför allt känner jag till vad de andra har för styrkor och svagheter. Kommer jag till ett mästerskap i bra slag vet jag att jag har alla möjligheter. Sedan är det många steg man ska klara av i ett mästerskap och då gäller det att vara fokuserad hela tiden. Alla som är där är i sin bästa form och allt ska avgöras under några få dagar, säger Andreas Kramer.
Hur håller du dig kall under loppen?
– Jag försöker ha med mig olika taktiker in i loppet som jag och min tränare Per Skoog har diskuterat på förhand. Sedan försöker jag följa taktiken så gott det går, men ibland sätter andra stopp för upplägget och då är det bara att acceptera läget och anpassa sig till ett annorlunda scenario. I slutändan handlar allt om att springa snabbare än alla andra.
Vad slår högst, en EM-medalj eller en VM-final?
– Silvermedaljen från EM är jag stolt över. Där uppfyllde jag ett av mina mål, att ta en internationell medalj. Sedan dess har jag haft med mig vetskapen om att jag kan vara stark i mästerskapssammanhang. Tar jag mig till en VM-final är jag väldigt stolt över det också. Då är jag topp-8 i världen och har alla chanser att förbättra det under ett enda lopp. Själv har jag svårt att avgöra vad som slår högst, men det behöver jag heller inte bestämma. Utåt sett tror jag alltid att medaljer uppskattas mer, oavsett sammanhang!
1 500 meter
D kval 15 juli: 03.10 (morgonen 16 juli) D semi 16 juli: 04.05 (morgonen 17 juli) D final 18 juli: 04.50(morgonen 18 juli)
H kval 16 juli: 03.30 (morgonen 17 juli) H semi 17 juli: 04.00 (morgonen 18 juli) H final 19 juli: 04.30(morgonen 20 juli)
Stjärnorna
På damernas 1 500 meter handlar det om en kamp mellan väletablerade löpare. Fyra namn har dominerat grenen i flera år: Sifan Hassan, Faith Kipyegon, Gudaf Tsegay och Laura Muir.
Nederländernas Sifan Hassan försökte sig på en makalös trippel i Tokyo: 1 500, 5 000 och 10 000 meter. Hon tog hem de längre sträckorna, men fick ge sig mot Faith Kipyegon och Laura Muir på 1 500 meter. Hon är dock den regerande världsmästaren från Doha, där Etiopiens Gudaf Tsegay tog bronset. Tsegay vann också enkelt årets inomhus-VM och innehar tillika inomhusvärldsrekordet.
Faith Kipyegon, Kenya, är dubbel olympisk mästare och har ett tidigare VM-guld i samlingen. Som en av de absolut mest rutinerade mästerskapslöparna någonsin kommer hon aldrig kunna räknas bort från guldet.
Brittiskan Laura Muir har ett OS-silver och ett VM-silver, men har aldrig fått kliva högst upp på pallen i ett globalt mästerskap. Muir sätter gärna själv upp tempot om ingen annan gör det och väntar inte på att det ska bli en spurt det sista varvet. Kanske är Eugene hennes mästerskap?
Av dessa fyra medaljkandidater är Sifan Hassan det största frågetecknet. Hon har redan börjat flytta fokus mot de längre sträckorna, men kanske är lockelsen i att försvara guldet från Doha alltför stor? Ett varningens finger höjs även för hemmalöparen Ellinor Purrier St. Pierre. Hon tog ett stort kliv förra säsongen och dominerade distansen på de amerikanska OS-uttagningarna.
På herrsidan har 1 500 meter dominerats av Timothy Cheruiyot, Kenya, och Jakob Ingebrigtsen, Norge, de senaste åren. Cheruiyot är regerande världsmästare, men Jakob Ingebrigtsen vann OS. Jakob slog dessutom världsrekord inomhus i vintras – men förlorade överraskande på inne-VM mot Samuel Tefera, Etiopien.
Primärt står kampen mellan den rutinerade kenyanen Cheruiot med det långa steget och den norska superstjärnan Ingebrigtsen, men Tefera kan absolut blanda sig i striden om segern. Väljer Jakob dessutom att dubbla med 5 000 meter blir uppgiften ännu tuffare för norrmannen. Andra löpare att se upp för är britten Josh Kerr som tog en aningens oväntad bronsmedalj i Tokyo och gick under 3.30. Landsmannen Jake Wightman är dessutom alltid farlig.
Den flitigaste 1 500-meterslöparen är annars helt klart australiensaren Stewart McSweyn. Trots drösvis med lopp både på den europeiska touren under sommaren och under den australienska säsongen, när vi har vinter, gör han aldrig ett dåligt lopp. Den fleråriga formtoppen verkar dock ha lagt sig något i och med en riktigt usel inledning på sommarsäsongen. Hittar han tillbaka får man dock räkna med den modiga McSweyn.
Svenskarna
Svenskan med störst chans kanske Yolanda Ngarambe. Hon har redan gjort 4.07 ett par gånger i år och har fått en kvotplats på sin världsranking. Även klubbkompisen i Tureberg, Hanna Hermansson kom in på slutet i truppen på en kvotplats. Båda är sedan en tid tillbaka baserade i USA och kommer inte ha några problem med tidsomställningar och det varma sommarvädret.
På herrsidan är det största svenska namnet Kalle Berglund tyvärr inte aktuell för start, och tyvärr klarade ingen av övriga svenska topplöpare på 1500 meter den mycket tuffa kvalgränsen på 3.35,00. Ingen kom heller med på kvotplats via världsrankingen.
5 000 meter
D kval 20 juli: 01.25 (morgonen 21 juli) D final 23 juli: 03.25 (morgonen 24 juli)
H kval 21 juli: 03.10 (morgonen 22 juli) H final 24 juli: 03.05 (morgonen 25 juli)
Stjärnorna
Damernas 5 000 meter är en öppen historia, och utfallet kommer bero mycket på vem som väljer vilken gren. Flera av de bästa 1 500-meterslöparna är kompetenta även på 5 000 meter. Sifan Hassan vann i Tokyo i fjol och det är troligt att 5 000 meter kan bli hennes huvudgren 2022. Hennes spurt kan ingen matcha när toppformen har prickats.
Regerande mästare är Hellen Obiri, Kenya, som tog silvret bakom Hassan i Tokyo. Obiri är rutinerad och har två VM-guld samt ett guld på terräng-VM i prishyllan. Kan hon matcha Hassan över det sista varvet?
Bronset i Tokyo togs av en annan 1 500-metersstjärna, Gudaf Tsegay, Etiopien. Om hon dubblar kan hon mycket väl återupprepa den placeringen i Eugene. Världsrekordet hålls däremot av en annan etiopiska, Letesenbet Gidey.
Glöm heller inte bort Burundis Francine Niyonsaba. Hon tvingades att lämna sin paradgren 800 meter då hennes testosteronnivåer överskrider de högsta tillåtna. På de längre sträckorna finns inga sådana regler och hon har redan visat framfötterna på distansen på OS.
Att välja en favorit i herrarnas 5 000-meterslopp görs inte heller det i en handvändning. Precis som på 800 meter så är det vidöppet – och det handlar inte bara om Kenya mot Etiopien. Världsrekordhållaren Joshua Cheptegei, Uganda, vann OS och Etiopiens Muktar Edris är regerande världsmästare från Doha. Den enda som fanns med på båda de pallarna var Kanadas Mohamed Ahmed. Och fjolårets världsetta var Jakob Ingebrigtsen, Norge.
Att välja ut de bästa löparna i den här skaran är i bästa fall en gissningslek. Då har vi inte ens nämnt rutinerade Hagos Gebrhiwet, Etiopien, fjolårets sensation Mohamed Katir, Spanien, Ahmeds landsman Justyn Knight, spurtstarke Selemon Barega, Etiopien och mångsysslaren Jacob Kiplimo, Uganda. Alla dessa kan ta hem guldet – men kan lika väl åka ut i försöken i den benhårda konkurrensen.
Hemmahoppet ställs främst till bronsmedaljören från Tokyo, Paul Chelimo. Den kenyafödda Chelimo fick ett idrottsstipendium i USA och erbjöds medborgarskap efter att ha tjänstgjort i armén. En annan amerikan på uppgång är Grant Fischer, som har stor erfarenhet av att tävla på Hayward Field.
Svenskarna
Sverige har två starka damnamn på sträckan: Meraf Bahta och Sarah Lahti. Meraf, som har både ett guld och ett silver från EM på 5 000 meter och det svenska rekordet på 14.49,95, lämnade dock återbud till VM med ett par veckors marginal på grund av en hälskada. I stället hoppas hon kunna springa EM i München i augusti.
Meraf Bahta avstår VM på grund av skada. Foto: Deca Text & Bild
En som redan har sprungit under VM-kvaltiden i år är Sarah Lahti. Hon flyttade upp som tvåa genom tiderna i Sverige, framför Sara Wedlund, med 15.04,87 i ett regnigt Birmingham. Där finns det mer i tanken, och i ett sista lopp inför VM visade Sarah mycket fin form med 8.50 på 3000 meter.
Efter många år utan tydliga stjärnor på 5 000 meter har Sverige helt plötsligt flera namn på herrsidan som skulle kunnat utmana om en VM plats. Nu blir det dock ingen svensk löpare i VM på 5000 meter, varken via klarad kvalgräns (13.13.50) eller kvotplats, utan det blir fokus mot EM istället för de svenska löparna. Emil Danielsson, son till svenska rekordhållaren på den dubbla sträckan, Jonny Danielsson haft en bra försommarsäsong och de senaste veckorna innan VM har även Suldan Hassan, som nästan Anders Gärderuds svenska rekord på 5 000 meter 2020, börjat visa bra form. Andreas Almgren hade skadeproblem och sjukdomar under våren, men även han är ”i gång” i träningen mot EM istället för VM.
10 000 meter
D final 16 juli: 21.20 H final 17 juli: 22.00
Stjärnorna
Att springa 10 000 meter kan bli det ultimata kraftprovet i Eugene. Varma julidagar i kombination med ett tidsprogram som ska passa europeiska TV-tittare kan göra att de 25 varven avgörs under en stekande sol.
På damsidan lär de som tröttnat på att höra om Sifan Hassan bli besvikna. Även här kommer hon vara en av favoriterna – om hon väljer att ställa upp. Världsrekordet hålls av Letesenbet Gidey på 29.01,03 som var tvåa bakom Hassan senast på VM. Hassan är också regerande olympisk mästare, där Gidey tog bronset.
På den olympiska pallen placerade sig Kalkidan Gezahegne på silverplats – en etiopiska som numera representerar Bahrain. Hon behöver inte ta sig igenom de brutala etiopiska uttagningarna för att få tävla i Eugene, vilket kan visa sig viktigt. En annan intressant löpare är Hellen Obiri, som lär vara Kenyas starkaste kort och framför allt blir farlig om loppet avgörs på det sista varvet.
På herrsidan har kampen på 10 000 meter ofta stått mellan Kenya och Etiopien, men de senaste åren har ett annat östafrikanskt land flyttat fram positionerna rejält: Uganda. Deras främsta löpare, Joshua Cheptegei, slog Kenenisa Bekeles ”omöjliga” världsrekord 2020, är regerande världsmästare och vann OS på halva distansen. Hans landsman Jacob Kiplimo var världsetta i fjol och tog brons på OS bakom Cheptegei.
Etiopiern Selemon Barega är regerande olympisk mästare och har en av de absolut vassaste spurterna över det sista varvet. Hans landsman Yomif Kejelcha kan också springa vansinnigt snabbt när klockan ringer och kan bli farlig – om han orkar hänga med fram till avgörandet. Räkna inte heller bort deras landsman Berihu Aregawi, som inte är lika spurtsnabb som Barega och Kejelcha men är extremt tempostark. Han kan försöka springa ifrån övriga med flera kilometer kvar.
Andra spekulanter på medaljerna är bland annat Kanadas Mo Ahmed, Storbritanniens Marc Scott och hemmalöparen Grant Fisher, som sänkte det amerikanska rekordet till 26.33,84 tidigare i år.
Svenskarna
Eftersom Sarah Lahti väljer 5.000 på VM och Meraf Bahta är skadad blir det inga svenskar på 10.000m. För svenskt deltagande på herrsidan skulle Jonny Danielssons svenska rekord behövts sänkas med nära halvminuten, vilket ingen av de svenska herrarna varit i närheten i år.
Sarah Lahti, här före Meraf Bahta och Yolanda Ngarambe, är Sveriges främsta hopp på 10 000 meter. Foto: Deca Text & Bild
3 000 meter hinder
D kval 16 juli: 19.35 D final 20 juli: 04.45 (morgonen 21 juli)
H kval 15 juli: 02.15(morgonen 16 juli) H final 18 juli: 04.20(morgonen 19 juli)
Stjärnorna
Hinderlöpningen har historiskt dominerats av Kenya. De har dock fått stå tillbaka de senaste åren för andra nationers framfart. På damsidan är Beatrice Chepkoech är förvisso regerande världsmästare, men senast på OS vann Ugandas Peruth Chemutai och bästa kenyan var Hyvin Kiyeng som trea.
På båda de prispallarna har en amerikanska funnits. Senaste på VM var Emma Coburn tvåa, precis som Courtney Frerichs var på OS. En medalj på hemmaplan skulle slå otroligt högt, men de har båda inlett säsongen trögt.
Den som har inlett säsongen bäst är kenyanskan Norah Jeruto, numera tävlandes för Kazakstan. En annan vass kenyanska är Celliphine Chepteek Chepsol.
Det främsta europeiska intresset finner vi i Tysklands Gesa Felicitas Krause. Hon tog brons senast på VM och har dominerat europeiska mästerskap i många år. Hon är alltid bra på mästerskap och kommer hitta en väg för att blanda sig i medaljstriden i Eugene.
På herrsidan heter den regerande mästaren Conseslus Kipruto, Kenya, som sedan VM 2019 har tävlat ytterst sparsamt och därför är ett stort frågetecken inför 2022. Men med både VM- och OS-guld på meritlistan går han inte att räkna bort.
Soufiane El Bakkali, Marocko, har annars varit den bästa hinderlöparen de senaste åren och vann fjolårets OS. Där slog han Lamecha Girma, Etiopien, en ohyggligt vass löpare både över hinder och på platten. El Bakkali är en lite mer utpräglad hinderlöpare och brukar kunna skaffa sig ett försprång över vattengraven, men får se upp med Girmas spurt.
Kenyanen Benjamin Kigen var 3:a på OS och är världsetta. Landsmannen Abraham Kibiwot och etiopiern Getnet Wale är också utmanare. En outsider är Finlands Topi Raitanen. Han var 8:a i fjol på OS och kan spurta mot de bästa i världen.
Svenskarna
Sverige står utan en hinderlöperska som kan ta en VM-plats, men vi har några unga tjejer som kan utmana på framtida mästerskap. På herrsidan har däremot hinderlöpning alltid varit en svenskgren. Vi har starka anor från Anders Gärderuds och Dan Glans tid, med Mustafa ”Musse” Mohamed som den klarast lysande stjärnan i modern tid.
Tomrummet efter maratonsatsande Musse har så sakteliga fyllts med yngre förmågor, och på fjolårets OS tävlade inte mindre än tre svenska herrar på sträckan – tyvärr utan finaldeltagande.
Nu blir det bara en svensk hinderlöpare i VM genom Vidar Johansson, då de andra svenska OS löparna Emil Blomberg och Simon Sundström inriktar sig mot EM. Vidar Johansson har det bästa personbästat i trion. Hans 8.18,31 placerar honom som 4:a genom tiderna i Sverige, placeringen bakom Dan Glans. Vidar har en chans att nå finalen i Eugene om han får ut hela sin kapacitet.
Maraton
D final 18 juli: 15.15 H final 17 juli: 15.15
Stjärnorna
VM hålls oftast i stora, tätbebyggda städer. Eugene är ett undantag med sina 170 000 invånare, knappt större än Linköping. Maratonloppet kommer därför att avgöras på en mer naturskön bana än normalt i VM-sammanhang. Det 14 kilometer långa varvet ska springas tre gånger och går genom Eugene och grannstaden Springfield. Precis som på 10 000 meter kan värmen spela en avgörande roll under maratonloppen, men av den anledningen startar de också tidigt – strax efter klockan 6 på morgonen (lokal tid).
Damernas regerande världsmästare, Kenyas Ruth Chepngetich, återvänder för att försvara sin titel. Hon vann Chicago maraton i oktober och i Nagoya så sent som i mars. Chepngetich 2.17.08 är fjärde bästa maratontid genom tiderna. En annan av Kenyas fyra representanter är Judith Jeptum, som vann årets Paris maraton.
Etiopiens lag är inte ännu uttaget, men bästa etiopiska i fjol var Degitu Azimerav med 2.17.58. En annan utmanare skulle kunna vara kenyafödda israeliskan Lonah Chemtai Salpeter som gjort 2.18.45 i år.
Från hemma nationen har OS trean Molly Seidel tvingats lämna återbudet så nu står hemmahoppet till 37-åriga Keira d’Amato som har kommit från nästan ingenstans och kan utmana de bästa i världen i juli. Keira d’Amato tog en lång paus från idrotten och gjorde en civil karriär innan hon halkade tillbaka in på löpningen med en maratonsatsning. I januari slog hon sitt personbästa med nära 4 minuter och satte ett sensationellt amerikanskt rekord på distansen med 2.19.12.
På herrsidan har Etiopiens Lelisa Desisa inte gått i mål i något av sina tre senaste maratonlopp – inklusive fjolårets OS. Som regerande världsmästare har han en friplats till VM-loppet, men frågan är om han utnyttjar den? Han skulle i alla fall slippa att möta världsrekordhållaren och olympiamästaren Eliud Kipchoge, som väljer att inte springa VM.
Kanske kommer Nederländernas Abdi Nageeye och Belgiens Bashir Abdi till VM för att försvara sina medaljer från OS? I Kipchoges frånvaro lutar Kenya sig främst mot Geoffrey Kamworor. Den trefaldiga halvmaratonvärldsmästaren och dubbla terrängvärldsmästaren är en van mästerskapslöpare och har farten som behövs om en spurt avgör loppet. Etiopiens trupp är inte spikad, men Tamirat Tola har varit stabilast de senaste åren och har 2.03.39 som bäst.
USA har inte varit lika starka på maratondistansen som på friidrottsbanan under en lång period. Galen Rupp är den klart mest namnkunniga av amerikanarna som uttalat satsar mot Eugene. Han känner också väl till staden då han har tävlat för University of Oregon och sprungit flertalet amerikanska mästerskap. Rupp har en silvermedalj från OS i London på 10 000 meter och ett OS-brons i maraton från 2016. Personbästat lyder 2.06.07 och förra året var han 8:a på OS i Tokyo. Han kommer att göra allt i sin makt för att frälsa hemmapubliken och lämnar inget åt slumpen.
Svenskarna
Maratonloppen på mästerskapen är vanligtvis fulla av överraskningar. Utan farthållare brukar VM-loppen kunna vara mer ryckiga och kräva sina offer längs med vägen. Den som springer ett jämnt och klokt lopp kan därför prestera långt över förväntat.
Vår två bästa svenskor är klara för loppet. Carolina Wikström har gjort två halvmaror i år, samt ett maraton i Amsterdam på 2.29.51. Hennes 2.29.56 från Stockholm maraton i fjol sticker dock ut som en betydligt vassare prestation i närtid. I fjolårets OS-mara sprang Carolina in som 22:a – en ypperlig prestation.
Carolina Wikström är klar för VM-start. Foto: Deca Text & Bild
Hanna Lindholm är den andra svenska löparen i damernas maraton, och kan hon springa ner mot sitt personbästa är 2.28.59 kan det räcka långt.
På herrsidan kommer Sverige att representeras av David Nilsson. Han är tack vare sina 2.10.09 från Valencia 2020 inkvalad till mästerskapet. Sedan dess har han gjort en mara på fina 2.14.33 i Stockholm i höstas. David har satsat på flera halvmaratonlopp och vässat farten på bana. I april sprang han 61.56 i Berlin halvmaraton och gjorde 28.39,96 på 10 000 meter.
David Nilsson representerar Sverige i herrarnas maratonlopp. Foto: Deca Text & Bild
Den flitigt tävlande Högbysonen Nilsson sprang VM både i Peking och London, med en 36:e plats som bäst. I likhet med Carolina Wikström och Hanna Lindholm kan han ta en fin placering med ett väl avvägt lopp. Det finns många skalper att hämta under det sista 14-kilometersvarvet.
Hermansson är ny Sverigeetta, PB på Lahti och snabbaste loppet på tre år av Ngarambe. Svenskarna visar att VM- formen är god.
De USA- baserade svenskarna Hanna Hermansson och Yolanda Ngarambe, Tureberg, visade under lördagen att träningen inför VM givit resultat. Vid en tävling i Los Angeles gjorde båda sina snabbaste lopp på år.
I tävlingens A- heat smällde Hermansson till med 2.01,78. Tiden är hennes snabbaste på fyra år och gör henne till ny Sverigeetta på distansen. Samma kväll stod även Yolanda Ngarambe för en fin prestation då hon i B- heatet putsade sitt årsbästa med tre tiondelar. Hennes 2.02,52 är det snabbaste lopp hon gjort sedan 2019.
Yolanda Ngarambe och Hanna Hermansson under SM 2019 FOTO: DECA Text & Bild
Den tredje VM- svensken som tävlat är Sarah Lahti. Hässelbylöparen hade en mindre lyckad kväll vid Bauhaus- galan för knappt två veckor sedan men visade nu att formen trots allt är god.
Lahti, som ska springa 5000m på VM, ställde upp på 3000m vid en tävling i Utrecht. Efter en långsam öppning stegrade hon farten och med en avslutande kilometer på 2.50 kunde hon gå i mål på 8.50,27. Ett nytt personbästa på distansen och ett fint kvitto inför VM.
Sverigeeliten i Hallsberg
Tävlingen Närkeracet har under de senaste åren börjat locka allt fler löpare från den svenska löpareliten, så även i år.
Jonas Glans imponerade när han vann 5000m- loppet. Malmölöparen kom i mål på fina 13.36,63, dryga 22 sekunder före tvåan Olle Ahlberg från Hälle. Trea blev Turebergs Daniel Lundgren på 14.08,12.
Malmös Jonas Glans tidigare i år FOTO: DECA Text & Bild
Damernas 800m vanns av Örgrytes Wilma Nielsen på det nya årsbästat 2.03,62, en tid tid som gör henne till ny sverigefyra i år. Tvåa blev Götas Lova Perman som återigen slog till med ett 2.05- lopp, nu 2.05,98.
Under veckan har U18- EM ägt rum i Jerusalem och Sverige kom dit med en trupp innehållandes sex löpare. Sofia Wallén, Ärla och Agnes Thundal, IFK Göteborg, lyckades båda knipa en sjundeplats på 3000m respektive 2000m hinder. Ljungbys Ebba Cronholm sprang även hon hinder och slutade på en sjätteplats.
Drygt 23 000 av 44 000 anmälda startade i Göteborgsvarvet, där Samuel Russom och Hanna Lindholm blev bästa svenskar. På andra ställen runt om i världen gjorde svenska löpare fina resultat i veckan som gick.
Till ett regnigt Göteborg kom drygt 23 000 löpare för att springa halvmaratonloppet Göteborgsvarvet. Bästa svenska herre blev Hässelbys Samuel Russom, hans 62.28 räckte till en tionde plats totalt. Bland damerna var Högbys Hanna Lindholm bästa svenska på 73.19, det räckte till samma placering som för Russom. Vann loppen gjorde Kenyas Amos Kipruto på 60.50 respektive Etiopiens Tigsit Assefa på 68.20.
Hanna Lindholm under Göteborgsvarvet. FOTO: DECA Text & Bild
Lahti och Yolanda imponerar
Veckans största friidrottstävling var Diamond league i Birmingham där en svensk löpare kom till start, Hässelbys Sarah Lahti. I ett 5 000-meterslopp innehållandes bland annat tre etiopier och norskan Karoline Bjerkeli Grøvdal slutade Lahti 7:a på 15.04,87.
Det är den näst snabbaste tiden någonsin av en svenska, bara Meraf Bahta har sprungit snabbare. Hennes tid är också klart under både VM- och EM-kvalgränsen. Lahti har tidigare sagt till Runner’s World att hon planerar att dubblera 10 000 meter och 5 000 meter på EM men att hon fokuserar på 10 000 meter på VM.
Sarah Lahti, Hässelby SK FOTO: DECA Text & Bild
Även Turebergs Yolanda Ngarambe fortsätter att tävla. Lördagens 1 500-meterslopp i New York var hennes sjätte vecka i rad med tävlingar. Efter att hon förra helgen gjort sitt snabbaste 1 500-meterslopp på två år fanns förhoppningar om att hon denna vecka skulle gå under EM-kvalgränsen på 4.06,00. Utfallet blev inte så bra men hennes 4.07,86 är bara dryga halvsekunden långsammare än hennes säsongsbästa från förra helgen.
5 000 och 10 000 meter på Stadion
På Stockholms Stadion under tisdagskvällen arrangerades det 10 000-meterslopp på Långlöparnas kväll. I A-heatet, som startade sist, agerade IF Götas Jonas Leandersson hare. Leandersson som EM-kvalade på maraton för några veckor sedan.
Det blev en rolig kväll för Turebergs Daniel Lundgren. Han vann loppet på nytt personbästa, 28.58. Av de sex första löparna var samtliga under 30 minuter. För att sätta det i perspektiv kan man se tillbaka till år 2010, då hade Sverige bara tre löpare under 30 minuter på hela året.
På samma klassiska mark arrangerades under helgen också Hoka Spåret 5 000 meter. På startlinjen stod både Spårvägens Emil Danielsson, 13.25 tidigare i år, och Keep Up Running Clubs Mohammadreza Abootorabi, som har sprungit under det svenska rekord på 5 000 meter inomhus. Kalle Berglund och Emil Blomberg anlitades också som harar.
Tyvärr blev det inga nya EM-kval men flera stabila insatser ändå. Danielsson blev bästa svensk på en tredje plats tätt följd av Mohammadreza, tiderna blev 13.33 respektive 13.35. Spårvägens Johan Fagerberg och de båda Hällelöparna Olle Ahlberg och Sharmarke Ahmed gjorde alla tre tider strax över 14 minuter.
Löparna under Hoka Spåret 5 000 meter. FOTO: DECA Text & Bild
Svensk hinderseger i Karlsruhe
I Karlsruhe, Tyskland, kom Ullevis Alexander Lundskog och Sävedalslöparna Sara Christiansson och Amélie Svensson till start. Lundskog säsongsdebuterade på 800 meter och kom i mål på 1.49,83, femma i loppet. Christiansson sprang 5 000 meter vilket resulterade i 16.14,31. Förra året gjorde Christiansson 15.39, EM- kvalgränsen är 15.25. Amélie Svensson vann hindertävlingen på 10.03,61, EM-kvalgränsen ligger på 9.39.
En annan som sprang hinder under veckan var Täbys Emilia Lillemo. Hon gjorde det under Lag-SM-kvalet på Tibblevallen. Hon ledde loppet från start till mål och sluttiden blev 10.06,46.
Kramer och systrarna Nielsen visar form
Det är även värt att nämna Andreas Kramer som under veckan gjorde en stafett i Norge. Hans sträcka var 1 910 meter, vilket inte säger så mycket för de flesta. Värt att nämna är dock att han var en av de snabbaste på sträckan och var till exempel 1 sekund före Kvarn Edman som gjort 7.46 på 3 000 meter inomhus.
Innan denna vecka började avgjordes också konferensfinalerna i USA. För Bradley University, i Missouri Valley Conference, tävlar Örgrytes Julia och Wilma Nielsen. Båda två ställde upp på 800 meter och resultatet blev smått historiskt. Julia Nielsen vann på 2.04,79, nytt skolrekord, och systern Wilma blev tvåa på 2.06,82. Det blev också seger för Nielsens på 1 500 meter genom Wilma.
I Málaga gick Sarah Lahti för det svenska rekordet på 10 kilometer. I USA respektive Tyskland EM-kvalade Emil Blomberg och Jonas Leanderson.
På Asics event META: TIME: TRIAL i Málaga gjorde Sarah Lahti ett försök att slå sitt egna svenska rekord på 10 kilometer landsväg. Hon lyckades inte riktigt utan kom i mål på 31.55, dryga halvminuten från rekordet. I samma lopp (ja, han startade bara några minuter efter) sprang också Napoleon Solomon. Solomon, som tävlar för Tureberg, öppnade starkt men föll tillbaka. Hans tid blev till slut 30.03.
EM-kval av Blomberg
Både Simon Sundström och Emil Blomberg säsongsdebuterade under helgen. Det var under natten till lördag svensk tid som de båda olympierna tävlade på sommarens VM-arena i Oregon, USA. Under kalla förhållanden kunde Hässelbys Emil Blomberg göra 8.25 vilket innebar EM-kval. Lidingös Simon Sundström kom i mål på 8.31 och missade således kvaltiden med en sekund. Båda killarna tävlar igen nästa helg på tävlingen Payton Jordan.
Även Yolanda Ngarambe, Tureberg, tävlade i USA. Hon sprang 800 meter på 2.04,02 vid en tävling i Atlanta. Den internationella kvalgränsen till EM är 2.00,40.
Yolanda Ngarambe tävlade i Atlanta FOTO: DECA Text & Bild
Maraton i Hamburg
April är känt som en maratonmånad och till Hamburg kom flera svenskar med förhoppningar om att klara kvalgränsen till sommarens mästerskap. För IF Götas Jonas Leanderson gick det vägen. Med tiden 2.13.58 klarade Götalöparen kvalgränsen med dryga 30 sekunder.
EM-kval på Jonas Leandersson FOTO: DECA Text & Bild
Även Keep Up Running Clubs Kristoffer Låås och Terrible Tuesdays Camilla Elofsson gjorde ett försök på kvaltiderna 2.14.30 och 2.32.00. För Låås slutade det med 2.17.18 och för Elovsson 2.35.09
Under helgen arrangerar asics eventet META: TIME: TRIAL i Málaga. Ihop med att de släpper två nya skor, anordnar de också ett väglopp på 10 km där svenska Sarah Lahti ska springa.
Den svenska rekordhållaren på 10km landsväg kommer närmast från ett höghöjdsläger i franska Font Romeu. Träningen har rullat på bra men några veckor innan lägret blev hon sjuk i covid-19.
– Jag åkte på corona för fem veckor sedan och blev väldigt sjuk i en vecka, men sen återhämtade jag mig ganska snabbt. Började känna redan efter en veckas löpning att jag var tillbaka på min vanliga nivå.
Asics arrangerar loppet i samband med att de släpper två nya skor, METASPEED SKY+ och METASPEED EDGE+. Lahti har testat båda och hon kommer använda sig av METASPEED SKY+ under 10km loppet.
– Det är verkligen en supersko. Jag har pratat lite med atleterna här om vilken distans den passar bäst till. Vissa tycker det är maraton och kanske lite mindre 5000 och 10 000m. Jag tror dock att den kommer vara bäst på 5000m och 10 000m i och med att den är så studsig och reaktiv.
Missnöjd med tidigare mästerskap
Sommarens stora mål är de två mästerskapen, i augusti är det EM i München och i juli är det VM i Eugene. Planen är att springa 10 000m på VM och att dubblera, 5000m och 10 000m, på EM.
Sedan mästerskapsdebuten på inomhus- VM 2016 har den 27- årige Lahti hunnit med fem internationella mästerskap. Trots det är hon självkritisk när hon tittar tillbaka.
– Jag har haft lite problem med mästerskapen innan och inte presterat som jag velat. Man är alltid i toppform och så faller jag precis innan och blir sjuk eller skadad.
Hon tror sig nu veta vad anledningen till sina tidigare missar är.
– Vi ligger ju på gränsen hela tiden och jag har mina problem med knän och rygg. När vi tränat så pass hårt som vi gjort så har jag gått över gränsen lite för ofta. Så ett mål i år är att hålla mig frisk i högre grad än tidigare, hellre träna ett pass mindre en ett pass mer.
Lahti tvingades bryta 10 000m loppet på sommarens OS FOTO: DECA Text & Bild
Kan bli maraton framöver
Även om huvudfokuset ligger på banlöpningen i år utesluter hon inte en maratonsatsning framöver.
– Det blir ett maraton i februari/mars någon gång nästa år. Det kan absolut vara någonting jag satsar på mot Paris 2024.
Hon utvecklar:
– Jag bröt ju i Valencia så först vill jag nog springa igenom ett för att se om det är något för mig. Men det kan absolut bli maraton framöver.
Sarah Lahti i Hässelbys klubbdress FOTO: DECA Text & Bild
Inomhussäsongen blev kort för Lahti, hon sprang bara ett lopp, 3000m på inomhus- SM. Trots att hon gick under 9 minuter för första gången är hon inte riktigt nöjd.
– Jag hade större förväntningar än under 9, men kände mig inte riktigt stark. Jag hade varit lite sjuk och trodde faktist jag hade corona den dagen. Jag tog ett test på morgonen och tänkte “ska jag springa eller inte?”. Det var ju negativt så jag sprang. Efter förutsättningarna känner jag väl ändå att det var ok.
Under söndagen är det 10km landsväg som gäller för Hässelbylöparen.
– Målet är att slå mitt PB (vilket är det svenska rekordet). Det är däremot lite svårt att säga vad jag står i och med att jag fick covid men träningen har flutit på bra.
På World Indoor Tour i Torún visade Andreas Kramer storformen – och på inomhus-SM slogs Sara Wedlunds rekord på 3 000 meter. Olof Silvander rapporterar från löparbanorna!
Andreas Kramer sprang in på en meriterande andraplats vid World Indoor Tour-galan i Torún. I 800-metersloppet fanns bland annat både världsettan, världstvåan och världstrean Mariano García, Collins Kipruto och Elliot Giles. Även de starka polska löparna Marcin Lewandowski och Adam Kszczot (som gör sin sista säsong) och Bosniens Amel Tuka, VM-silver 2019, kom till start.
Kramer var offensiv i starten och kunde komma i mål på tiden 1.45,71, endast slagen av Elliot Giles. Med tiden klev Kramer upp på fjärdeplats på världsrankningen, ett gott besked inför stundande inomhus-VM.
Startfältet i Torún FOTO: DECA Text & Bild
Fina resultat på ISM i Växjö
Kvinnornas 3 000 meter blev en högklassig historia. Tidigt i loppet stod det klart att det skulle handla om en trio löpare: Meraf Bahta från Ullevi, Sarah Lahti från Hässelby och Yolanda Ngarambe från Tureberg. Trion höll ihop fram tills det att ett varv återstod då först Lathi och sen Ngarambe fick ge sig för Bahta.
Ullevilöparen kunde springa i mål på tiden 8.55,75 vilket innebar att Sara Wedlunds 26 år gamla SM-rekord slogs. Faktum är att både Ngarambe, 2:a på 8.56,79, och Lahti, 3:a på 8.59,01, var under det gamla rekordet. Det var första gången under 9 minuter för Lahti som är ny sjua genom tiderna på distansen.
Topptrion från damernas 3 000 meter. FOTO: DECA Text & Bild
I herrarnas lopp visade Andreas Almgren att formen är lika god nu som den var för en vecka sedan. Turebergslöparen fullständigt exploderade när killarna hade sprungit dryga 2 000 meter och kunde gå i mål som segrare på 7.57,55 med en sista kilometer på cirka 2.24.
Bakom honom knep den nyblivne Ullevilöparen Vidar Johansson silvret. Vidar som visade på god form i Monaco för några veckor sedan då han gjorde fina 13.46 på 5 km landsväg. Bronset gick till Örebros Jonatan Gustafsson efter en jämn kamp med Spårvägens Oliver Löfqvist.
Gustafsson som även är landslagsman i orientering har tävlat sparsamt under vintern men kommer från en fin sommar där han både sprang 5 000 meter på U23-EM och var med i knockout-sprinten på EM i orientering.
På 800 meter satte Hanna Hermansson tidigt prägel på loppet. Turebergslöparen gick snabbt upp i tät och behöll ledningen ända in i mål, segertiden blev 2.06,73. Tvåa blev IF Götas stjärnskott Lova Perman som tidigare i år slog det svenska juniorrekordet på distansen. Bakom dessa kunde IFK Göteborgs Madeleine Björlin-Delmar knipa bronset framför Hässelbys Caroline Högardh.
Andreas Kramer kunde i herrarnas final på 800 meter vinna sitt sjätte ISM-guld före Örgrytes Felix Francois, Ullevilöparens segertid blev 1.48,55. Bronset gick till Uppsalas Björns Seifert efter en hård kamp med Spårvägens Joakim Andersson. Seifert har under vintern tagit stora steg i sin utveckling och det blir spännande att se vad han kan göra i sommar.
Björn Seifert kniper bronset precis före Joakim Andersson FOTO: DECA Text & Bild
Nytt rekord på 1 500 meter för Kramer
Efter att ha sprungit 800 meter både i Torún och på ISM blev 1 500-metersfinalen Andreas Kramers 5:e lopp för veckan. Hur han svarade på det? Genom att vinna, slå nytt mästerskapsrekord och ta sig in som femma genom tiderna med 3.40,84. Kramer är helt klart i gott slag och det finns mycket som talar för att inomhus-VM i Belgrad kan bli en rolig helg för Ullevilöparen.
Tvåa bland herrarna blev Mölndals Jonathan Grahn som för fjärde gången(!) denna säsong slog nytt svenskt juniorrekord. Grahn som i somras gjorde 3.51,03 på 1 500 meter slog nu till med 3.43,56 och var under sitt gamla juniorrekord på distansen med 2 sekunder. Hässelbys Gustav Berlin, som även han gjort stora framsteg de senaste åren, kom trea och kunde ta sin första SM medalj före Hälles Samuel Pihlström.
Damernas lopp vanns av Yolanda Ngarambe på 4.11,30, knappa sekunden från Malin Ewerlöfs 24 år gamla mästerskapsrekord, tvåa blev Hanna Hermansson på 4.12,75. Då det varken var Hermansson eller Ngarambes första lopp för helgen känns inomhus-VM kvalgränsen på 4.09 inte helt omöjlig att slå innan dess att kvaltiden går ut den 1:a mars. Trea i loppet blev 19-åriga Julia Svennblad från Hälle precis före Hässelbys Caroline Högardh som tog sin andra fjärdeplats för helgen.
Vid tävlingen 25 Laps To Tokyo i början på maj satte Meraf Bahta nytt pers och nytt svenskt rekord på 10 000 meter med tiden 31.08. Även Sarah Lahti persade under samma lopp, med tiden 31.11. Tiderna var klart under den tuffa internationella OS-kvalgränsen till Tokyo 2021 – och nu får både Lahti och Bahta klartecken från Sveriges olympiska kommitté.
Tiderna innebär att Bahta är på plats 18 och Lahti är nummer 22 på den olympiska rankningslistan som finns inför spelen i Tokyo, meddelar Sveriges olympiska kommitté (SOK) i samband med uttagningarna.
Meraf Bahta, som snart fyller 32 år, har både guld, silver och brons från Europamästerskap. Hon var även med på OS i Rio 2016 och blev då sexa på 5 000 meter. Även Sarah Lahti, 26, tävlade på OS i Rio och slutade tolva på 10 000 meter.
Förutom Meraf Bahta och Sarah Lahti är Andreas Kramer (800 meter), Kalle Berglund (1 500 meter) och Carolina Wikström (maraton) också klara för OS i Tokyo (läs mer om dem i sommarnumret av Runner’s World, ute 24 juni). Den slutgiltiga OS-truppen spikas den 30 juni.
Vid ”BE (AT) your Personal Best” – ett event där ASICS hade samlat ihop några av de bästa löparna de samarbetar med – satte Sarah Lahti nytt svenskt rekord på 5 km väglöpning med imponerande 15.22.
Som eventnamnet antyder var loppet skapat för att ASICS-löparna skulle ha möjlighet att utmana sina personliga rekord. En som verkligen tog chansen på den flacka asfaltvägen, som låg fint inbäddad i skogen i franska Morton, var Hässelbys Sarah Lahti.
Kvällen innan loppet fick Runner’s World en pratstund med Sarah, som berättade att hon tränat bra den senaste tiden. Mycket tröskel på låg laktatnivå, bara runt 2,0 som dock utgår från Sarahs naturligt låga nivåer, och långa backar på 700–800 meter. Ett knä har tidigare under säsongen stört träningen men de senaste veckorna inför loppet har träningen på hög höjd i franska Font Romeu gått riktigt bra.
Två manliga farthållare hjälpte till med farten. Den första kilometern på runt 3.01 var klart snabbare än de 3.05 som var planerat som startfart. Farten blev sedan något lägre, men fortsatt så bra att Sarah vid 4 kilometer, som passerades på 12.18, hade Meraf Bahtas svenska rekord på 15.31 klart inom räckhåll.
Sista kilometern höll Sarah riktigt bra. Hon tog rekordet med 9 sekunders marginal. Nedan kan du kolla in finishen på loppet från ASICS TV-produktion.
Sarah Lahti mot nytt rekord–- från ASICS TV
Den officiella sluttiden blev 15.22 för Sarah, som därmed visar riktigt bra form in för kommande banlopp. Hon berättade att det är lite mer fokus mot 10 000 meter än 5 000 meter detta OS-år.
Den 4 maj kommer det att genomföras ett internationellt 10 000 meterslopp på Stockholms Stadion. Kan Sarah ta med sig formen dit finns säkert både OS-kval och kanske även svenskt rekord inom räckhåll även på den distansen. Nu har Sarah svenska rekorden på både 5 km väg och halvmaraton.
Sponsorloppet i Morton bestod inte bara av ett 5-kilometerslopp. På 10-kilometersloppet, som startade en timme före 5-kilometersloppet, fanns en manlig svensk löpare på plats. Det var Turebergs Napoleon Solomon som precis som Sarah har ett samarbete med arrangerande ASICS.
Inför loppet hade ”Nappe” förhoppningar om en tid någonstans på 28 minuter, med personbästat från Kungsholmen Runt 2018 på 28.56 som ett tydligt mål. Nu blev det inte riktigt så snabbt även om ”Nappe” gjorde ett stabilt lopp. Det blev till slut en 8:e plats på 29.01.
Det blir allt vanligare att olika skomärken gör sina egna event, och ”BE (AT) your Personal Best” genomfördes som ett led i marknadsföringen för den nya ”racing”-sko som ASICS nyligen presenterat: Metaspeed Sky
