Cote d´azur
Hallå!
Precis när man har varvat ner och börjat få ordning på grejerna så är det dags att åka hem igen. Känns förjävligt men tröstar mig med att vädret till helgen ser ut att bli bedrövligt. Då kan man lika gärna vara hemma i mörka Sverige och frysa. I några dagar har vi dock haft fantastiska möjligheter för träning men det har ändå blivit ganska sparsamt. Åtminstone i mina mått mätt……1.5-2h om dagen i snitt är kanske aningens mer än det svenska snittet på en semester? Ur ett träningsperspektiv kanske man borde passa på att träna mer men känner att jag ville spendera mer tid med mina barn än frysa bakom ett styre på en enslig väg. Dessutom vet jag inte vilken nytta en massa cykelmil gör såhär långt ifrån tävlingssäsongen. Klart att det inte skadar men det finns gott om tid att täppa till de korthavanden jag kan tänkas ha. De timmar som jag har fått till tycker jag att jag har förvaltat väl. Hög intensitet och ändå hyfsad mängd för att vara i januari. Även om det är varmare här så är det ganska kylslaget om fingrarna några hundra meter över havet i nerförsbackarna.
Missade tyvärr två tillfällen att cykla då min cykel hade två spruckna däck när jag kom ner och alla reservdelar + verktyg var borta. De få cykelbutiker som finns här nere hade dessutom passat på att ha helgstängt. Rätt klantigt att stänga under de lov som staden är överfylld av turister. Kanske är just då man ska ha öppet och ta ledigt i januari istället?!
Att ställa en cykel här nere är kanske det mest genialiska beslut jag har tagit. Man kan på ett par år räkna hem inköpskostnaden tack vare all frakt man slipper betala varenda gång man ska hit. Men den stora vinsten ligger i slippa besväret av packa ner & upp skiten plus släpa på den överdimensionerade väskan samtidigt som resten av familjens bagage även ska med. För att inte tala om hur charmiga ens barn kan bli på flyplatser vid incheckning och dylikt. En Ironmantävling ter sig lätt i jämförelse med att resa som en stor familj!
Nu återstår bara en dag innan hemresa och då ska jag försöka få till 90 min cykling i tävlingsfart samt simma lite i Medelhavet. Det är kallt som helvete och det ska regna satan imorgon men har lovat mig själv att om jag släpat ner den förbannade våtdräkten så ska den fanimej användas också.
Här kommer en liten summering av veckans träning för dem som går igång på sådant:
Lördag – Löpning Distans, 55 minuter inkl 2×5 min @ marathonpace. (Snittfart 4:15 min/km)
Söndag – Cykel Tempo, 1:45h varav 90 min @ halvironman intensitet.
Måndag – Löpning Tröskel, 4×1400 meter med 200 joggvila. Fart 3:35-3:45.
Tisdag – Cykel Distans, 2:50h. 8 mil, 800 höjdmeter. Ironmanintensitet.
Onsdag – Löpning Distans, 1:18h, 18.2 km inkl 2×10 @ marathonpace. Snittfart 4:20. 100 höjdmeter.
Torsdag – Cykel Tempo, 90 min @ halvironmanintesitet. Simning 20-30 open water.
Rätt lagom tycker jag iaf då det finns annat i livet (såhär års) än bara träning.
Som sista reflektion kände jag idag under långpasset att nu är jag snart redo för riktig träning igen. De första 9 kilometrarna kändes sådär fantastiska. Ni vet när benen bara trummar på av sig själva och man har pop i steget. Inte lika poppigt på den sista 10 minutaren runt 3:50 min/km men inte så konstigt då jag inte sprungit långt sedan NYCM. Cykling ger starka ben!
Gott Nytt år i efterskott och hoppas ni haft en magisk ledighet!
Nelker
Min landetcykel med nya skor och grejer.
