Kondition – en sociodemografisk fråga
En ny svensk studie visar att bland annat sociodemografiska faktorer påverkar vem som har låg eller god kondition i medelåldern – och fördelningen är inte jämlik.
Det är Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet som i ett pressmeddelande berättar om en ny svensk studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open, som beskriver hur maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, varierar mellan olika grupper.
Studien genomfördes på 5 308 deltagare i åldern 50-64 år, varav 51 procent kvinnor, och man undersökte variabler som var sociodemografiska (ålder, kön, utbildning med mera), olika levnadsvanor, upplevd hälsa, kroppsmått och sjukdomsförekomst samt självskattad och accelerometermätt fysisk aktivitet och stillasittande.
Deltagarna genomförde konditionstest på cykel, samt bar accelerometer i ett elastiskt band runt midjan. Detta för att under en veckas tid mäta hur ofta och hur länge samt på vilken intensitetsnivå som personerna rörde sig, både till vardags och under eventuell träning.
Studiens försteförfattare är Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:
– Resultatet visade att det finns grupper med högre risk för låg kondition. Dessa var äldre, utlandsfödda, med låg utbildning, högt midjemått, dåligt upplevd hälsa, mycket stillasittande, låg grad av högintensiv fysisk aktivitet samt de som ägnade sig åt passiv arbetspendling med bil eller kommunala färdmedel, säger han.

Hos gruppen män i studien kunde dessutom en pressad privatekonomisk situation och tidigare tobaksrökning kopplas till sämre kondition. Resultatet visar överlag att konditionen inte är jämnt fördelad i befolkningen.
Kunskapen om vilka som har låga nivåer av kondition är viktig för att kunna rikta olika typer av insatser för att öka konditionen i dessa grupper, eller vidta andra sjukdomsförebyggande åtgärder. Sådan kunskap finns delvis tidigare, men då oftast från studier med få deltagare eller i selekterade grupper som exempelvis enbart män, eller personer från en viss socioekonomisk grupp.
Mer detaljerad kunskap kring skillnader i konditionsnivå mellan grupper, ger värdefull information ur ett bredare perspektiv. Elin Ekblom Bak är docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, och den andra av studiens två huvudförfattare:
– Detta är en av de första studier som kunnat studera sambandet mellan fysisk aktivitet och stillasittande mätt med accelerometer, och kondition. Både stillasittande och högintensiv fysisk aktivitet var starkt kopplade till konditionsnivå, oberoende varandra. Sammantaget ger denna studie värdefull kunskap för hälso- och sjukvården liksom för framtida forskning och folkhälsoarbete, säger hon.

