Recept av Dietistens Val: En mycket god, värmande och nyttig morotssoppa – perfekt för kalla vinterdagar.
Morot är en av de grönsaker som man skulle kunna säga är nyttigare att äta tillagad än rå. Det beror på att kroppen kan ta upp morotens innehåll av betakaroten bättre när den finfördelas, hettas upp och dessutom intas ihop med fett. Betakaroten är en antioxidant och en så kallad provitamin A, vilket betyder att den kan omvandlas till vitaminet i kroppen. Soppan är dessutom mycket god – faktiskt vår favoritsoppa av alla!
Så här gör du!
Tid: 30 min Ingredienser för 6–8 portioner:
2 klyftor vitlök 6 cm ingefära 1 röd chili 1 kg morötter + 2 morötter till 2 dl rostade jordnötter 2 tetra kokosmjölk, á 250 ml 2 lime
Att ha hemma: 2 msk rapsolja, 2 msk grönsaksfond, 1 msk soja, 1 tsk honung, salt och peppar.
Gör så här: 1. Skala och hacka vitlök och ingefära. Hacka chili och slanta alla morötter utom två.
2. Hetta upp olja i en stor kastrull och fräs vitlök, ingefära och chili tills löken mjuknat men inte tar färg. Tillsätt morötter och fond. Fyll på med vatten så att morötterna precis täcks och låt koka tills morötterna är mjuka, cirka 15 minuter.
3. Riv de två sparade morötterna grovt. Riv zest (strimlor av den yttersta, färgade delen av skalet) från en lime.
4. Mixa jordnötterna och tillsätt soja, honung och 1 msk limejuice. Späd med vatten tills konsistensen blir lagom krämig.
5. Häll av lite av kokvattnet men spara det. Mixa soppan slät. Tillsätt kokosmjölk, späd med kokvattnet tills önskad konsistens och smaka av med limejuice, salt och peppar.
6. Servera soppan het och toppa med morotsriv, jordnötspesto och limezest.
Älskar du att springa i motionsspår? Då skulle du trivas i Upplands Väsby. Enligt en undersökning av Statistiska centralbyrån har flest av invånarna mindre än en kilometer till ett upplyst motionsspår där.
Undersökningen som Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort visar att nästan var tredje person i landet bor inom en kilometer från ett elljusspår – alltså upplysta stigar och motionsspår som kan användas för motion även kvällstid och under den mörka årstiden.
Det finns nästan 1 700 platser med elljusspår i landet, och 1 475 av dem ligger mindre än 1 kilometer från en tätort eller småort enligt SCB. De län med störst andel av befolkningen inom 1 kilometer från ett elljusspår är Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland med 60, 49 respektive 47 procent. I Gotland och Skåne bor däremot endast 10 respektive 18 procent av befolkningen nära ett elljusspår.
Bäst bland alla kommuner är Upplands Väsby i Stockholms län. Hela 91 procent av Väsbyborna har ett elljusspår inom en kilometer. Därefter kommer Kiruna och Arvidsjaur i Norrbottens län, med 82 respektive 75 procent.
Upplands Väsby har på senare år satsat på fler motionsområden för allmänheten. Utöver sju olika traditionella elljusspår finns numera även en stadsmotionsslinga i Brunnby Vik. Friidrottsarenans löparbanor i Vilundaparken hålls även öppna för allmänheten när det inte är bokat av någon förening. För ett par år sedan byggde kommunen också en OCR-hinderbana i Runby.
– Att skapa förutsättningar för rörelse är ett av våra viktigaste bidrag till att förbättra folkhälsan, säger kultur- och fritidsnämndens ordförande Andrea Möllerberg (VB).
Forskare vid Göteborgs universitet har i en ny studie visat att sämre fysisk kondition hos unga vuxna kan kopplas till en ökad risk för psoriasis senare i livet.
Psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan drabba både kvinnor och män – cirka 300 000 svenskar har psoriasis i någon form. Det är inte helt klarlagt vad som utlöser sjukdomen, men det är känt att ärftlighet i kombination med yttre faktorer spelar en stor roll.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet gjort en stor registerbaserad studie på psoriasis och sett att det finns en ökad risk för att utveckla sjukdomen om man har dålig kondition i unga år.
Studien baseras på data om drygt 1,2 miljoner svenska män som mönstrade till värnplikten mellan åren 1968 och 2005. Under mönstringen genomförde alla dessa män samma konditionstest på en motionscykel. Forskarna samkörde sedan konditionsdatan med bland annat Patientregistret.
Association men inte orsakssamband
Ju sämre kondition männen hade vid mönstringen desto större andel av dem insjuknade senare i psoriasis eller psoriasisartrit. I gruppen med sämst kondition var risken 35 procent högre att utveckla psoriasis, och 44 procent högre att utveckla psoriasisartrit, jämfört med gruppen med hög kondition.
– Vi visar att det finns en association mellan sämre kondition och ökad risk att utveckla psoriasis, men vi visar inte på ett orsakssamband. Vi kan alltså inte säga att det går att förebygga psoriasis genom att motionera, säger studiens försteförfattare Marta Laskowski, som är doktorand inom dermatologi vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Marta Laskowski har studerat kopplingen mellan låg kondition och psoriasis. Foto: Anders Dahlberg
Hon menar att låga konditionsnivåer ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och att psoriasis i sig är kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
– Resultaten från vår studie ger ytterligare stöd för att det är bra att utvärdera konditionsnivåer tidigt i livet för att identifiera individer som löper större risk att drabbas av negativa hälsoutfall senare i livet, säger Marta Laskowski.
Det finns andra studier som visat att personer med psoriasis överlag har en sämre fysisk kondition, även om de jämförs med personer som är lika fysiskt aktiva. Men det är inte helt klarlagt vad det kan bero på.
– En svaghet med vår studie är att vi inte kunnat följa hur männens kondition utvecklades under de år som gick mellan mönstring och insjuknande. Vi saknar också data om rökning, som är en känd riskfaktor för psoriasis, säger Marta Laskowski.
Den som har psoriasis har ofta också andra sjukdomar. Cirka 30 procent får den inflammatoriska ledsjukdom som kallas psoriasisartrit. Annan känd samsjuklighet är exempelvis fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och depression.
Källa: Cardiorespiratory fitness in late adolescence and long-term risk of psoriasis and psoriatic arthritis among Swedish men. PLOS ONE
Det närmaste halvåret kommer många av oss att springa en hel del i mörker – och då är det förstås extra viktigt att man syns ordentligt. Här är våra bästa tips – presenterade i samarbete med Brooks Running!
Smidiga och trafiksäkra alternativ till att springa ute i mörkret under vinterhalvåret är förstås att springa på löpband eller att träna inomhus eller utomhus på en upplyst löparbana. Men har du inte möjlighet – eller lust – att göra det finns det några enkla knep för att göra mörkerlöpningen så säker som möjligt.
Börja med att fundera över om du har några upplysta gång- eller parkvägar, elljusspår eller dylikt i din närhet. De bästa mörkerrundorna kanske inte ens ligger i anslutning till ditt hem, utan nära jobbet eller barnens fritidsaktiviteter? Planera din mörkerlöpning så att du har några trafiksäkra och trygga valmöjligheter beroende på omständigheterna.
SE TILL ATT DU SYNS
Nästa steg är att se över din synlighet i trafiken. Har du inte redan det så är en reflexväst, gärna i en fluorescerande färg, som du bär ovanpå löparjackan en bra första investering och ett enkelt sätt att öka synligheten.
Det finns även gott om funktionskläder för höst- och vinterlöpning med insydda reflexer, liksom ytterjackor med reflekterande egenskaper. Tänk bara på att den här typen av reflexer tappar sin reflekterande förmåga över tid.
Att välja kläder i ljusa eller fluorescerande färger är ett annat sätt att öka din synlighet – och det behöver inte bara handla om jackan eller tajtsen.
Att välja kläder i ljusa eller fluorescerande färger är ett annat sätt att öka din synlighet – och det behöver inte bara handla om jackan eller tajtsen. En färgglad mössa eller ett par vantar i fluorescerande färg är ett smart komplement.
Reflexband är också bra och billiga alternativ. De är lätta att fästa runt armar och ben och syns från alla håll. Tänk på att fästa dem lågt så att de hamnar i billyktornas ljusflöde.
Vita och/eller röda LED-lampor som fästs på kläderna är ett annat sätt att enkelt höja synligheten. De kan fästas på kläderna och man kan ofta välja mellan fast eller blinkande sken.
SE TILL ATT DU SER – OCH HÖR
Det är naturligtvis inte bara du som behöver synas i mörkret utan det gäller även att ha koll på omgivningen. I städer finns ofta gatulyktor och i många motionsspår sitter det belysning som hjälper dig att undvika snedsteg. Men det kan ju vara mörkt på sina ställen på väg till motionsspåret, och då kan en pannlampa vara till bra hjälp. En pannlampa är ju dessutom ytterligare ett sätt för dig att synas bättre på.
Ska du vara ute länge och i obanad terräng så ställer det förstås högre krav på batterikapacitet och ljusflöde, men mindre och enklare pannlampor räcker långt för de flesta löpare som springer i varierande och tätortsnära miljöer. Välj en pannlampa som sitter skönt, har låg vikt och vars ljusstyrka och flöde räcker för dina behov.
När du springer i mörker behöver du inte bara synas och se bra – du behöver även höra bra. För precis som att du inte syns lika bra för andra trafikanter, ser inte du heller dem lika bra. Använd därför även ditt hörselsinne så att du får en förvarning om annalkande trafik i form av bilar, cyklister eller andra löpare. För att du ska kunna ha koll på din omgivning är det därför klokt att skippa hörlurarna på mörkerlöpningen.
Kläder i fluorescerande färger ökar din synlighet – både när det är ljust och när det är mörkt. Har du möjlighet så välj även löparskor med reflexdetaljer.
FEM TIPS SOM GÖR ATT DU SYNS ÄNNU BÄTTRE:
Välj ljusa kläder!
Svarta kläder reflekterar ljus dåligt och gör att du blir svårare att upptäcka. Välj därför med fördel ljusa kläder, gärna med inslag av fluorescerande färger och reflekterande material.
Bär reflexer!
Bär du reflexer så blir du synlig på ungefär 125 meters avstånd för en bilist som kör med halvljus. Utan reflexer krymper avståndet snabbt ner till 20–30 meter. Om du möter en bilist som kör med helljus är du synlig på 450 respektive 150 meters avstånd, beroende på om du bär reflexer eller inte.
Fördela reflexerna!
Med reflexer placerade på olika ställen på kroppen ökar du dina chanser att synas, eftersom ljuset kan träffa dig på olika ställen. Måste du prioritera så placera reflexerna på nedre halvan av kroppen, i höjd med bilarnas strålkastare. Tänk också på att reflexer på rörliga delar av din kropp, till exempel runt fotleder och handleder, gör att du syns ännu bättre. Toppa med en reflexmössa!
Byt reflexer ofta!
Reflexer är färskvaror och tappar sin reflekterande förmåga över tid, och det gäller särskilt reflexer som sitter på kläder som tvättas. Reflexer håller inte längre än ett par år, så byt dem ofta.
Skaffa en lampa – eller flera!
En pannlampa gör att du ser bättre – men bidrar också till att du syns. Vissa pannlampor har röda varselljus på baksidan av pannbandet. Har du inte det så finns det smidiga små LED-lampor att fästa på kläderna som ytterligare bidrar till att höja din synlighet – och säkerhet – i trafiken.
Tänk på din säkerhet Att springa i mörker ställer inte bara krav på din synlighet, det kan vara klokt att tänka lite extra på säkerheten också. Ta till exempel med din mobil så att du kan navigera (om du springer vilse) eller ringa någon om du behöver hjälp. Att springa med någon annan är också något som ökar tryggheten – och löpglädjen!
Brooks Running lanserar ny kollektion – för ökad synlighet!
Brooks Run Visible Collection innehåller en komplett serie löparkläder som ökar din synlighet. Både färgerna och det reflekterande materialet 3M Scotchlite Carbon Black Stretch – placerat i kritiska rörelsezoner – ger extra bra synlighet när man springer. Tanken med det är också att bilisterna enkelt ska se att det är en löpare de möter. Därför är reflexdetaljerna främst koncentrerade till de områden på kroppen som rör sig under löpning: axlar, armbågar, knän, höfter och fotleder.
Hela kollektionen är vattenavvisande utan att göra avkall på bra av ventilation. Självklart har plaggen även smarta och praktiska detaljer som till exempel ficka för mobilen på tights och shorts.
Anna Carlsson och Tobbe Gyllebring har röstats fram till Årets ultralöpare 2020. Det är ultramarathon.se som för första gången har ordnat denna utmärkelse. 1 300 personer röstade på sex nominerade damer och sex nominerade herrar. Resultatet presenterades i en livesändning under måndagskvällen.
– Vad konstigt det blev, sa en överrumplad Torbjörn “Tobbe” Gyllebring när han presenterades som årets manlige ultralöpare. – Det här hade jag inte kunnat drömma om det här året. Det här är helt obegripligt verkligen, att få folkets röst för en prestation som jag själv inte trodde skulle hända alls. Men gud så fantastiskt roligt.
Tobbe Gyllebring hade intensiva månader på jobbet när corona slog till och trodde inte att det skulle bli något tävlande alls under 2020. Men när det ordnades ett satellit-VM i backyard ultra, med 15 löpare vardera från 21 länder, då vann Tobbe den svenska tävlingen, efter 55 timmar och 369 kilometers löpning. I backyard ultra springer man 6,7 km med ny start varje heltimme, tills bara en person återstår. När satellit-VM ägde rum i oktober följde flera tusen personer de svenska deltagarna i en Facebookgrupp.
Den som assisterade Tobbe i 54 timmar i den tävlingen var Anna Carlsson, som med nästan hälften av rösterna blev framröstad som årets kvinnliga ultralöpare.
– Det här var lite oväntat faktiskt, säger Anna.
Hon kallar sig inte för backyardlöpare och föredrar egentligen långa äventyr i bergen framför att springa runt runt. Ändå inledde hon året med att springa 45 varv på isen på Torneträsk, i en global, virtuell backyard ultra där hon nådde längst av alla kvinnor. Men det som hon ser som sina egentliga tävlingar under 2020 var 100-milestävlingen the Hill Marathons, som hon totalvann, och Fjällmaraton 100 km, som blev årets enda deltävling i Spartan Trails nya så kallade världsmästerskapsserie. – På längre sikt har det här året varit en väldigt nyttig erfarenhet för mig. Jag är ändå väldigt nöjd och glad över 2020. 2021 tänker jag blir mitt rookie-år på den internationella scenen, säger Anna.
Årets ultralöpare utsågs för första gången. Det är ultramarathon.se med podden Ultraaktuellt som nominerade sex damer och sex herrar, varefter vem som helst kunde rösta på sin favorit.
Anna Carlsson fick 48,7 % av rösterna på damsidan, följd av Jessica Svärd och Lisa Ring. På herrsidan var det jämnare, där Tobbe Gyllebring fick 27,7 % av rösterna, med Magnus Rabe och Elov Olsson inte långt därefter.
RW´s läsare har under 2020 kunnat läsa om Anna i ett stort reportage i RW´s april nummer, och Tobbe Gyllebring var gästkrönikör i decembernumret.
TEXT: Daniel Westergren FOTO: Jacob Zocherman (Tobbe) & Anna Carlsson
