MEST LÄSTA
Fem snabba sommarpass du måste testa
Blogg

Fem snabba sommarpass du måste testa


Semestern är en perfekt möjlighet att jobba lite med farten inför höstens alla lopp. Här är fem snabba sommarpass du borde testa.

Har du semester under sommaren? Då kanske du har lite extra tid att jobba med farten inför höstsäsongen? Ägna den närmaste tiden åt att fundera på vad som begränsar dig som löpare. Blir du oftast trött i hjärta och lungor så måste du helt enkelt jobba med din syreupptagning. Det innebär intervallträning och tröskelträning där du pressar upp din puls. 

Blir du oftast trött i benen så kan det bero på att du är för svag, vilket du råder bot på med backträning och styrketräning. Men det kan också bero på att du måste utveckla dina kapillärer i benen genom att springa långa, lugna pass. Ett annat knep är att springa lite snabbare på intervallerna och att öka längden på vilan. 

Gör en semesterplan

När du konstaterat vad du behöver förbättra så bör du skissa ned ett enkelt träningsschema som du följer i 4–6 veckor framåt. Inled gärna denna period med ett testlopp på 5–10 kilometer för att få ett startvärde. Under den följande träningsperioden tränar du sedan varierat med bra intervallpass, trösklar, backträning och distanspass (se mina tips på pass nedan). Skriv gärna upp dina tider, din känsla och din puls på dina pass. 

Fyra veckor senare gör du ytterligare ett testlopp på samma distans som det första. Då får du ett kvitto på om ditt träningsupplägg fungerar. Justera innehåll eller tempo inför nästkommande träningsperiod om du märker att du behöver ändra på något. 

Fem fartfyllda sommarpass

1. Tröskel + intervaller

Kör 1 x 15 min (10 sek lugnare per km än din milfart). Jogga 3 min som vila. Därefter löper du intervall 10 x 400 m i din milfart. Ståvila 1 min. Med det här upplägget får du löpa i kontrollerad fart i 15 min, vilket låter dig både hitta steget och bli riktigt varm. Sedan är du väl förberedd för de snabbare 400-metersloppen.

2. Intervaller + tröskel 

Kör 10 x 400 m i milfart med 1 min ståvila mellan intervallerna. Därefter avslutar du med 1 x 15 min tröskel (10 sek lugnare än milfart). Här vänder vi alltså på passet ovan. Du börjar med de snabba loppen och kommer därför att uppleva tröskeln på 15 min som ”lugn” i stället.

3. Splittad 10 km 

Kör 4km-3km-2km-1km, det vill säga 10 km uppdelat i fyra delar med ökande hastighet för varje avsnitt. Börja med 4 km i kontrollerad men snabb fart (typ tröskel), vila 2–3 min. Löp 3 km något snabbare, vila 2–3 min. Löp 2 km i din milfart, vila 2 min. Avsluta med 1 km snabbare än din milfart. Lägg ihop tiderna för de fyra loppen – det är din totaltid för 10 kilometer. 

4. Canova-långpass 

Kör 20 km. Löp första 10 km i din långpassfart, avsluta sista 10 km i din (snabbare) maratonfart. En löpare som till exempel springer maraton på 4 timmar kan löpa i 6.30 min/km de första 10 km och 5.45 min/km de sista 10.

5. Terrängspårströskel 

Kör t ex 4 x 3 km med 3 min gåvila, i ett fint och kuperat motionsspår på 2,5–3 km. Löp i din ungefärliga tröskelfart. Upprepa 3–4 ggr med 3 min gåvila mellan varje varv. Här är inte kilometertiden viktigast, ansträngningsgraden och pulsen är ett bättre mått eftersom farten givetvis påverkas om det är kuperat. Löp dig trött och försök springa ganska jämnt på alla varv – det bör inte skilja mer än 30–45 sekunder mellan första och sista varvet.


Antal kommentarer: 1


Monica Lindgren

Hej! Vad glad jag blir över de inspirerande tipsen. Precis vad jag behöver just nu under sommaren och när man inte har något specifikt lopp som väntar men vill hålla sig i form



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Utnyttja sommarljuset till träning – snart blir det mörkt igen
Blogg

Utnyttja sommarljuset till träning – snart blir det mörkt igen


Sommarens ljusa morgnar och kvällar ger dig mer tid att träna. Här kommer några enkla tips på hur du utnyttjar det på bästa sätt.

Lätt distanspass på morgonen

Att ge sig ut och springa känns lättare när himlen är ljus och fåglarna sjunger. Utnyttja det genom att lägga in en morgonjogg eller ett lätt distanspass innan resten av familjen har vaknat. Du kommer att vara sjukt nöjd resten av dagen – och ha all tid i världen att umgås. 

Lägg in ett kvällspass

Inte en morgonmänniska? Det är ju ljust på kvällen också. Utnyttja det genom att lägga in ett sent kvällspass – då är utomhustemperaturen ofta perfekt för löpning.

Men träna inte allt för sent på kvällen

Kom bara ihåg att träning nära sänggåendet kan komma att påverka din sömn negativt, bland annat genom att du får ett adrenalinpåslag och att din kroppstemperatur ökar. På kvällen går kroppstemperaturen ner i kroppen, för att förbereda sig för vila. Om du då höjer temperaturen via träning lurar du din inre klocka att det fortfarande är läge att vara vaken.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Misstagen du ska undvika i din rehab
Blogg

Misstagen du ska undvika i din rehab


Det värsta som kan hända oss löpare är att vi blir skadade och inte får snöra på oss våra löparskor och ge oss ut på favoritslingorna. Så när skadan är läkt, humöret vänder och livet återvänder är det förstås fullt mänskligt att bli ivrig. Då gäller det att inte gå i rehabfällorna. Så här undviker du de två vanligaste.

Rehabfälla 1: För snabb stegringstakt

Vad som är tillräckligt lång vila vid en skada går inte att svara på i den här kontexten. Det beror förstås på typ av skada, hur länge du har haft ont, din träningsvana, hur läkningsprocesserna fortlöper med mera. 

Ibland behöver man avstå från löpning en tid även om smärtan har försvunnit. I andra situationer kan man tvärtom börja återgå till löpningen även om inte smärtan har lagt sig helt och hållet. Ofta låter jag mina löpare smyga i gång med löpning relativt snabbt. Men min erfarenhet är att jag ofta får mer än halvera volymen löpning som mina adepter tror är bra att starta på – och sedan minst halvera stegringstakten. Minst. 

Att ge generella riktlinjer för en rimlig ökning är som sagt svårt, men oftast låter jag mina löpare börja med 1 till 4 kilometer löpning – oavsett om det är en elitlöpare eller en motionär som nyss har börjat springa. Sedan skiljer det sig åt när det gäller hur ofta löparen därefter får springa och i vilken takt vi ökar andelen löpning.

En motionär kanske får springa samma pass ett par gånger med några dagars mellanrum innan vi ökar, medan en mer van löpare får öka under varje pass och kanske får springa flera dagar i rad i början av återgången. Ökningarna kan sedan variera från 500 meter till 2–3 kilometer per pass, beroende på vem det gäller. 

Att börja så här lugnt har stora fördelar. Du minskar risken för bakslag och du kan stegra träningsbelastningen långsamt. På så vis lär du dig var din nuvarande gräns går, vilket gör att löpningen blir en del av din rehabprocess och hjälper dig att bygga upp toleransnivån i den smärtande strukturen igen.

Rehabfälla 2: För kort rehabperiod och avsaknad av progression i rehabträningen

Med för kort rehabperiod menar jag att man ofta behöver fortsätta med rehab längre än vad man tror. Vanligen bör man fortsätta även om man har återgått till löpning igen. Vid vissa skador kan det vara så att läkningsprocessen och uppbyggnaden av den skadade vävnaden inte är klar trots att smärtan är borta. Då är det nyttigt att fortsätta stimulera denna process med hjälp av rehab- och styrketräningen.

Om du är tillräckligt ihärdig så bidrar detta även till att bygga upp en överkapacitet i den skadade strukturen eller i de kroppsdelar som bedöms vara orsaken till dina besvär. För att uppnå detta är det viktigt att ha en progression i rehabträningen över tid, där den bör stegras till en nivå där du upplever den som tung – det vill säga att du upplever den som styrketräning.  

Så här kan progressionen se ut vid tre vanliga löparskador

Här är tre exempel på hur en övningsprogression skulle kunna se ut för vanliga löparskador. Progressionen går från låg till tyngre belastning och slutligen till belastning i högre hastighet. Observera att det givetvis finns fler steg, både lättare och svårare och även fler steg mellan de föreslagna övningarna.

Exempel 1: En typisk övningsserie vid rehab av vissa smärtor i baksida lår

Draken (övre)-> Rakt marklyft i gångställning (mitt)-> Reaktiv hamstringsvändning (nedre) 

Filmserie på övningar ovan.

Exempel 2: En typisk övningsserie vid rehab av knä- eller höftsmärtor

Split squats (utfall upp och ner på stället, vänster) -> Utfallssteg med stång (mitt) -> Viktade bulgariska hopp (höger)

En filmsekvens som visar övningarna ovan.

Exempel 3: En typisk övningsserie vid rehab av vad- och hälsenebekymmer

Excentrisk tåhäv (vänster) -> Dynamisk tåhäv med vikt (vänster mitt) -> Snabba tåhäv (höger mitt) -> Enbenshopp (höger) 

Filmklipp med övningar ovan.

Visa inlägg

Fler tips från coachen: Alternativträna – men coacha inte dig själv.
Om du tvingas avstå från löpning en tid vinner du mycket på att träna alternativ konditionsträning. På så vis underhåller du din kondition. Att träna styrketräning även för de delar av kroppen som inte är skadade bidrar till att du behåller eller till och med bygger upp tåligheten i de kroppsdelarna – en tålighet som du riskerar att tappa om du vilar helt.
Jag vill också avråda dig från att vara din egen coach under återgången till löpträningen – inte ens vi terapeuter och tränare är särskilt bra på att coacha oss själva i att göra detta på ett sunt sätt. Du behöver helt säkert assistans när det gäller beslut kring hur snabbt just du ska stegra löpträningen, hur länge du bör vila och vilken alternativ träning du bör göra.      



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur ska man träna löpning i värme?
Blogg

Hur ska man träna löpning i värme?


Redan vid temperaturer över 15° C får dina muskler en mindre mängd syre eftersom din kropp behöver kyla av blodet. Resultatet är att din löpkapacitet påverkas – men det går också att minska effekterna av detta genom att förbereda sig. Tänk på det här om du ska träna eller tävla i värme!

Acklimatisera dig

Genom att träna i värme anpassar din kropp sig efter de nya förutsättningarna och blir mer effektiv – tack vare stressen som värmen innebär för kroppen. Men var försiktig och träna klokt när det är varmt. Vila till exempel hellre dagarna före ett lopp om det är väldigt varmt, du tjänar ingenting på att utsätta kroppen för värmestressen i onödan så nära inpå ditt lopp. 

Redo för race

Om du ska tävla i varmt väder är det fördelaktigt att acklimatisera dig, alltså åka till tävlingsplatsen eller någonstans med ett liknande klimat 7–14 dagar före tävlingen för att ge kroppen tid att anpassa sig. Väl på plats bör du inte köra tuffa eller långa träningspass direkt. Öka i stället längd och intensitet gradvis. 

Ta ett (varmt) bad

Man har sett en förbättrad förmåga att hantera värme under tävling hos idrottare som kombinerar träningsrundor med varma bad. Detta fungerar på kortare lopp men antagligen även på längre distanser. Har man inget badkar kan man prova att sitta i en bastu (80°C) efter löpturen. 

Uppvärmd? Nej, nedkyld!

Se till att inte bli för varm före start. Sitt i skuggan, drick kylda drycker eller dryck med krossad is. Du kan även ha på dig en kylväst eller den billigare varianten – en strumpa med is – runt halsen innan start. 

Lägg band på dig

Om temperatur och luftfuktighet är höga under en tävling så presterar du förmodligen bättre om du springer lite mer återhållsamt. Starta lugnt och se till att ha en strategi för att reglera kroppstemperatur och vätskebalans – och följ den. 

Ha koll på vätskeintaget …

Använd dig av sportdrycker med elektrolyter, och träna på att dricka mer vätska under dina träningspass för att undvika uttorkning när det blir dags för tävling. Du bör inte förlora mer än två procent av din kroppsvikt på grund av vätskeförlust.

Det lättaste och billigaste sättet att kontrollera din vätskestatus är att kontrollera färgen på ditt kiss – det bör vara lätt ljusgult till helt klart. Är det varmt så bör du inte enbart förlita dig på din törst – ha gärna en vätske- och energistrategi klar för ditt lopp redan innan start. Bestäm dig till exempel för att dricka vid varje vätskestation. 

… men glöm inte kolhydraterna

Även användningen av kolhydrater ökar vid värme, vilket leder till att kolhydratslagret (glykogenet) i musklerna töms snabbare när det är varmt. Så det gäller att fylla på kontinuerligt – du bör tillföra 45–90 gram kolhydrater per timme.

Ont i magen?

Många får problem med magen i samband med löpning i värme. Det orsakas av att blodet omdirigeras från mag- och tarmkanalen till musklerna och till de ytliga blodkärlen för att hjälpa till med värmeregleringen. Detta gör att magtrakten inte får tillgång till lika mycket syre, och att kroppen får svårare att absorbera energi och näring.

Träna därför även på din matstrategi inför ett lopp – se till att du vet vilken typ av mat som funkar för din mage. Har du en trasselmage så är det bättre att tillföra mindre portioner, men oftare.

Ta det coolt

Kyl ner panna och nacke med kallt vatten eller blöta tvättsvampar, lägg isbitar under kepsen och använd blöta tvättsvampar. 

Är du skuggad?

Har banan eller din träningssträcka några skuggiga partier så spring i dem – om det finns plats och du kan göra det på ett trafiksäkert sätt förstås. Behöver du stanna av någon anledning så gör också det i skuggan.  

Lyssna på kroppen

Mår du dåligt eller märker symptom på värmeslag är det läge att bryta loppet direkt. Tecken på värmeslag är bland annat yrsel, huvudvärk, kramp, illamående, diarré, förhöjd puls, överdriven svettning och gåshud. 

DET HÄR ÄR VÄRMESLAG
Värmeslag uppstår när kroppens förmåga att kontrollera kroppstemperaturen inte längre fungerar och kroppstemperaturen överstiger 40 grader. Huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, synstörningar, irritation, förvirring, snabb puls samt rödflammig, torr hud är tecken på värmeslag. 
Du behöver få vård så fort som möjligt om du har fått värmeslag. Du måste direkt komma till en sval plats och få hjälp att kyla ner kroppen, till exempel med en blöt handduk. På sjukhuset kan du behöva få näring och salter direkt i blodet i form av dropp.

Källa: 1177.se



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Tio frågor och svar för nybörjarlöparen!
Blogg

Tio frågor och svar för nybörjarlöparen!


Puls, fart och distans. Löpteknik, utrustning, träningsplan och motivation – som nybörjare är det många frågor. Här har vi samlat några svar som hjälper dig komma i gång på ett säkert och roligt sätt!

Vad behöver jag?

Du behöver ett par bra löparskor. Gå till en specialiserad löpskobutik och be om hjälp med att hitta ett par skor som passar dig och ditt löpsteg, och det underlag du tänker springa på.

Tänk på att det inte är säkert att din normala skostorlek går att överföra till löparskor, som generellt bör vara något större. Prova därför löparskor på eftermiddagen när dina fötter är som mest svullna – som de blir när du springer. Då ska du ändå ha en tumbredd luft mellan dina tår och skons tå.

Tänk också på att olika skofabrikat har olika passform – ett par Nike-skor i din storlek sitter troligen annorlunda än ett par Adidas-skor i samma storlek. Prova ordentligt.

Läs mer: Så väljer du rätt löparskor

Hur ska jag klä mig?

Det mesta går bra att springa i – utom möjligen ett par riktigt tajta jeans. Kläder i funktionsmaterial som polyester eller ull är bättre på att leda bort fukt än vad bomull är, så att du håller din kropp torr och minskar risken för skavsår. Välj plagg med platta, limmade eller svetsade sömmar på ställen där risken för skav är som störst – det vill säga i armhålor och skrev.

Hur börjar jag träna löpning?

Börja lugnt och växla mellan gång och löpning. Det här är en metod som även erfarna löpare använder sig av för att orka träna längre och minska risken för skador. Gångpauser gör att dina muskler inte töms på sina glykogendepåer, det vill säga kolhydratsreserven, lika snabbt, så att du orkar vara ute längre.

För just tiden du är ute är viktigare än sträckan eller farten – tiden är en viktig faktor när det gäller att bygga muskelstyrka och stärka din kardiovaskulära kapacitet. Bestäm dig också från början att du ska känna dig stärkt efter passet – inte helt slut alltså – så öka farten sakta men säkert så att du höjer pulsen gradvis.

Hur långt ska jag springa?

Räkna inte kilometer utan bara tiden du är ute. Syftet med löpträningen så här i början är att stärka kroppen och att göra träningen till en vana. Minska efterhand tiden du går och öka andelen löpning under dina pass. Sikta på att klara 30 minuter löpning efter nio veckor träning.

Hur snabbt ska jag springa?

Lugnt. Du ska kunna diskutera med en kompis utan problem. Om du flåsar så springer du för snabbt – ta en gångpaus och börja om. Justera också farten så att du håller samma ansträngningsnivå oavsett om du springer uppför, utför eller på platten.

Hur ofta ska jag springa?

Inte varje dag. Det är viktigt att din kropp får en chans att återhämta sig efter den nya belastningen, så börja med tre gånger i veckan och sikta mot fem beroende på ditt utgångsläge. Men det är viktigt att hålla igång kontinuiteten i träningen. Om du lyckas etablera en vana så kommer det till slut att kännas konstigt att inte springa. Det kanske är svårt att tro, men vi är många som har upplevt den abstinensen.

När ska jag springa?

Planera in dina löppass på dagar och tider då chansen är som störst att träningen genomförs. En del vill gärna ha passet avverkat tidigt på morgonen, andra kommer inte igång förrän sent på eftermiddagen. Träna när det passar dig bäst, men se på inplanerad träning som något du inte kompromissar med – det är lika viktigt som det där mötet på jobbet.

Hur ska jag göra för att inte spänna mig?

Det är jobbigt att springa, och då är det vanligt att man spänner sig om man är ovan som löpare. Försök att slappna av i ansikte och händer, sänk axlarna och fokusera på någonting positivt. Och sänk farten om det känns för tufft.

Vad är en god löpteknik?

Fäst din blick vid horisonten, då får du en mer naturligt upprätt position med en avslappnad överkropp och en stabil bål. Låt armarna styra din stegfrekvens – ju snabbare du pendlar med dem desto högre tenderar din stegfrekvens att bli. En hög stegfrekvens är ett bra sätt att hålla steglängden nere, vilket är positivt då alltför långa steg kan kopplas till högre skaderisk och sämre löpekonomi. Försök att landa med fötterna under din tyngdpunkt och inte framför kroppen.

Hur ska jag göra om jag missar ett pass?

Det är inte hela världen. Fortsätt som tidigare bara. Inte ens om du har hoppat över flera pass så har du tappat så mycket av din form som du tror – du är snart igång igen. Låt inte ett bakslag få dig att tappa farten, utan fokusera på varför du bestämde dig för att börja löpträna och håll fast vid din ursprungliga ambition.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*