“Om jag ska springa ska det helst vara dåligt väder, det får gärna regna och vara kallt.”
Så brukar jag säga. Men så kommer våren och jag måste tillstå att jag verkligen njuter av att vara ute i solen, till och med när jag springer. Och tur är väl det, för i morse blev mina intervaller sega, jag var otroligt sömnig när jag vaknade och hade en nästan overklig träningsvärk i rumpan av gårdagens yoga. Jag fick aldrig något tryck i benen, utan lufsade fram. Men – det var soligt och alldeles underbart ute. (En sak håller jag fast vid, jag hatar att springa när det är varmt. Det går liksom inte.)
Något som inte vara underbart var min frisyr, så jag fick ta en bild i motljus för att skona era ögon.
Idag är det hemmajobb i soffan och sedan PT-kunder i eftermiddag. Det är världens bästa blanding av jobb! Jag får vara ensam, och när jag är trött på det får jag åka till gymmet och träffa folk. Om du känner att du är redo att ta din träning till nästa steg är ni välkomna att kontakta mig på anna-lena@crossfitnordic.se och boka en PT-timme. Det vore så himla kul! Både för mig och för dig. 😉
Förutom att din coach kommer att hjälpa dig med träning och pepp inför klassiska Lidingöloppet 30 km kommer du få ta del av följande:
Komplett löparkit från Saucony – Allt du behöver för att springa från träning till lopp.
Startplats till Lidingöloppet 30 km – Du startar och springer tillsammans med din coach.
Personlig coaching – Du har en löpande dialog med din coach och får sparring hela vägen fram till loppet. Hela gruppen kommer även träffas och både träna och inspirera varandra vid ett antal tillfällen fram till loppet.
Unikt träningsprogam för dig – Framtaget tillsammans med din coach utifrån dina förutsättningar och mål.
Blogg på Runner’s World – Du och din coach kommer att blogga tillsammans och dela med er av er gemensamma väg mot målet.
Det här är våra coacher
Emma Igelström är landslagssimmaren som efter fyra VM-guld nu har tagit klivet upp ur bassängen för löpningen skull. Hon satsar själv hårt på triathlon men vill också få fler att utmana sig själva genom att grunda träningsorganisationen Girls Wellnes Academy.
Tony Hatefnejad hittade till löpningen när han ville utveckla sin egen träning som tennisspelare och har nu bytt sport och skapat Team Runner’s HIGH löparakademi där han får fler att följa i hans fotspår mot nya mål.
Mårten Boström är orienteraren med ett VM-guld på meritlistan och som samtidigt har vunnit Köpenhamn Marathon. En perfekt kombination av terräng och uthållighet att coachas av för dig som vill klara silvermedaljtiden på Lidingöloppet.
Med kadens menas antal steg du tar varje minut. Att ha koll på sin kadens är lite som att veta vilket däcktryck du bör ha i din bil – det lönar sig.
Vilken är den optimala kadensen? Enligt den legendariske löparcoachen Jack Daniels är tumregeln för effektiv löpning 90 steg per minut per ben (180 för båda) Självklart finns det avvikelser beroende på benlängd och andra faktorer, men om du ligger väldigt långt under är det risk att du sträcker ut för långt i varje kliv (ett vanligt nybörjarmisstag). Isåfall – testa de här övningarna under din uppvärmning när du ska ut på veckans kortare pass så kommer kroppen så småningom att lära om till ett mer effektivt steg.
SÅ GÖR DU Börja med att jogga upp lugnt 5-10 minuter. några minuter. Upprepa sedan de här övningarna fyra gånger.
Jogga på stället – fokusera på lätta, korta steg och att landa rakt under höften/kroppen och på mellanfoten. Målet är som sagt 180 steg per minut.
I nästa steg är det dags att räkna på riktigt. Lättast är att räkna hur många gånger exempelvis högerfoten nuddar marken under 30 sekunder. Ta gärna hjälp av en app eller kadensmätare för att hålla takten!
När du hittat rätt, luta lätt framåt och testa att hålla samma kadens medan du joggar iväg. Börja med att hålla den nya takten i 10-15 sekunder. Sakta ner och promenera en minut innan du upprepar igen.
Kom ihåg att det alltid tar tid att lära kroppen nya saker. Ha tålamod och fortsätt öva så kommer du få igen iform av ett effektivare och mer energisnålt steg!
Dela artikeln:
Antal kommentarer: 2
Johan
180 steg/min som målbild gäller det oavsett om du ska springa en mara eller sätta pers på 5 km ?
Vilken målbild ska man ha som glad motionär som siktar på under 4h på maran ? Gäller samma där ?
Stina
Johan: Att sträva efter lite kortare steg med nedslag under kroppen istf framför sparar inte bara energi genom att man inte bromsar in steget, utan verkar också skadeförebyggande då belastningen på ben och knän blir lägre. Så att sträva mot 180 steg/min gynnar alla löpare, oavsett mål med träningen. 🙂
…då jag kunde gå på gymmet och köra ett helt pass bara biceps. Eller triceps. Eller bara bröst. Skivstångscurl, preachercurl, hammercurl, koncentrationscurl, enarmscurl i kabelmaskin, hantelcurl och sittande hantelcurl kunde vara ett pass. Bänkpress, flyes, sned bänkpress, kryssdrag i kabelmaskin och nedåtlutande bänkpress kunde vara ett annat. Värst var nog underarmsövningarna. Helvette vad meningslöst, ändå körde man dom. Det känns ganska avlägset just nu, framförallt känns det som slöseri med dyrbar tid. Igår hade jag tänkt ta en vilodag från löpningen så istället gick jag på gymmet utan någon egentlig plan. Hade tänkt alternativträna på crosstrainer men när jag stegade in på gymmet stod bänkpressen där och såg inbjudande ut så jag sket i crosstrainern och tog sikte på den istället. Lastade på 60kg. Tänkte att det borde man orka. 10 reps kändes okej. På med 10kg till och ytterligare 10 reps. Fick med nöd och näppe upp stången på slutet. Armarna tvärdog. Då la jag ner projektet, kände mig mest uttråkad. Gjorde några halvhjärtade försök att köra lite bicepscurl men la ner det också. Istället körde jag lite enbensböj, utfallsteg, balansövningar, knälyft på step up breda och mage, sånt som naprapaten tjatat om i ett år men som jag aldrig riktigt orkat göra. Helt plötsligt kändes det meningsfullt på ett sätt som jag tidigare aldrig upplevt. Fan, jag har nog gått och blivit löpare på riktigt! Sommaren 2016 verkar bli ännu en sommar i vassen, men det är inget som bekymrar oss löpare för vi har fattat grejen med att ha tändstickor till överarmar. Att skjortorna inte längre sitter slimmade runt bröstkorgen får man leva med, det är mest ett tecken på att allt är som det ska vara. Kände mig rätt nöjd efteråt. Så pass nöjd att jag bestämde mig för att strunta i vilodagen och springa lite ändå. 6x1000m i 3.23-fart. Splitshorts på bana och äntligen lite sprutt i benen.
Är tillbaka i träning på allvar nu. Har tänjt lite på mina gränser den här veckan och sprungit 9 dagar på rad nu, brukar normalt vara sliten efter 5-6 dagars löpning utan vila så det återstår att se hur kroppen kommer reagera. Under dagens långpanna var benen som två cementblock så det blir nog inte 10 dagar på rad, har gjort mig förjänt av en vilodag imorn. April ska i alla fall bli en bra träningsmånad innan det är dags att tävla igen. Älskar att vara inne i hjulet på nytt då man bara tränar på, när kroppen är sådär trött och seg och man känner sig sliten fast på ett bra sätt. I maj blir det en halvmara med sikte på 1.20. Planen var Kungsholmen Runt innan jag såg att det samma dag är premiär för Umeå halvmarathon runt Nydalasjön. Den lockar lite. Mest för att det inte finns ett endaste motlut. Nya bansträckningen runt Kungsholmen är lite knixig men å andra sidan kommer det säkert finnas fler ryggar att få hjälp av där. Sen borde jag få tummen ur och anmäla mig till Stockholm Marathon också. I juni blir det lite vila och omstart på riktigt men funderar på att springa Midnight Sun Marathon i Tromsö innan dess, hälsa på en kompis och bara ta det som ett upplevelselopp, jogga runt utan krav på tid. Det kan nog bli en bra avslutning på vårsäsongen.
Jag läser inte jättemånga löparbloggar trots att jag själv skriver en löparblogg här på RW. Egentligen vet jag inte vad man ska/bör skriva om när man har en löparblogg, vad som är rätt och vad som är fel. För mig har bloggen vart ett sätt att reflektera och ventilera tankar kring min egen träning, mina mål och vägen dit. Framförallt var den till stor hjälp i somras då jag drog på mig löparknät och inte kunde springa, det blev nån sorts terapi. Jag har skrivit för min egen skull men förhoppningsvis har det även tilltalat nån annan, kanske t.o.m inspirerat. En blogg som jag i alla fall läser är milen-sub-40 Lennart. Jag tycker den är bra. Det blev en ganska hetsig diskussion i samband med hans blogginlägg på temat vad en blogg bör innehålla. Jag lägger inga värderingar i innehållet mer än att det för mig känns ganska självklart att även nämna andra saker än bara löpning. Jag är en motionär som gillar att springa. Jag kanske springer lite mer än den genomsnittlige motionären men det betyder inte att löpning upptar hela mitt liv. Jag är löpare med 100% fokus på att bli en ännu bättre löpare men jag är även många andra saker som gör att jag är jag, därför kommer det att finnas med i periferin även här, annars blir det inte personligt. Men jag ska börja läsa lite fler löparbloggar så jag lär mig vad en löparblogg ska innehålla. Och även försöka skriva lite oftare framöver.