MEST LÄSTA
Blogg

Morgonträning med extra allt


Morgonens träning var programmerad som om passet vore två timmar långt. Först skulle vi göra 2 ryck varje minut i 12 minuter. Bara det känns i hela kroppen. Sedan var det tänkt att vi skulle vara två och två och köra 400 meter rodd, 12 marklyft och 24 boxhopp och sedan skulle den andra göra samma sak. Fyra gånger var. Det hade ju tagit precis hur lång tid som helst, så coach Jenny rationaliserade bort vilan. Det var bara att köra 4 varv på raken istället. Rodd tar på hela kroppen, framför allt på flåset och baksidorna. Marklyft tar på hela bakre kedjan och sedan boxhopp som också tar på hela kroppen, framför allt baksidan. Den rekommenderade vikten på marklyften för damer var 70 kilo och det gick de två första varven, men utan vila fick jag sänka till 60 kilo de två sista. Och efter så många tunga lyft blir baksidan helt uppfuckad och det går knappt att hoppa. Det blev mer ett märkligt sprattel än riktiga hopp.

Efter ungefär en kvart var vi klara och fullkomligt slut! Men oj så skoj det var, och riktigt bra pepptalk åt alla håll genom hela passet. Det ger väldigt mycket extra energi att få en klapp på axeln när man har rott klart och ska vidare till marklyften.

Jag passade på att sätta Reeboks senaste serie BareMove på prov också. Det är en klädlinje som ska vara extra följsam och ge bättre rörelsefrihet. Som alltid när det gäller sådana här löften är jag skeptisk, men visst – kläderna är otroligt mjuka och sköna att röra sig i och sitter stensäkert på plats. Inga tajts som glider ner över rumpan och inga toppar som glider upp över magen. Och så länge träningskläder beter sig på det viset är jag nöjd. Då får man haspla ur sig vilka säljfloskler som helst om sömmar och lufthål, för vem vet, det kanske är just det som gör det.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Det går utför!


Jag har för första gången på otroligt länge firat sportlov. Jag och familjen hängde på syrrans familj upp till Orsa Grönklitt och fick lite snö så här i februari. Stockholm har varit snöfritt sedan december. Jag tycker att det är bekvämt, men det är ju lite mysigt att kunna välja att åka upp till snön någon gång.

Ni som såg mitt förra blogginlägg vet att jag inte är bra på att åka slalom. Alltså verkligen. Men det är roligt! Och jag är ganska orädd, så det syns nog inte hur dålig jag är på att åka, för det går ganska fort, men jag har illa dålig koll. Och som ni ser på bilden hängde jag ju i de tuffaste pisterna.

På tredje dagen fick jag lite ont i ett knä och slutade åka. För mig är det inte värt att göra illa mitt knä i slalombacke så att jag inte kan träna ordentligt. Och träna ordentligt – det fick jag göra i morse…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så hittar du rätt skor: Frågor & svar
Blogg

Så hittar du rätt skor: Frågor & svar


Kan skor förebygga skador?
Ja, skor kan förebygga skador eftersom de kan förändra och förbättra din löpteknik och sättet som kroppen belastas på under löpningen. Forskning har till exempel visat att skons dämpning påverkar hur mycket dina ben flexar i knäna, höfterna och vristerna. Det påverkar i sin tur hur stötarna från underlaget drabbar muskler, vävnad och leder i din kropp. Om du springer i en sko som fördelar krafterna från underlaget på ett sätt som är hanterbart för din kropp, och som är lämplig för den typ av träning och underlag du springer på så kan en sko minska risken för skador.

Försök att använda flera par löparskor och alternera ofta. Ett par dämpade träningsskor för långa pass, skor med bra grepp för terränglöpning, lätta tävlingsskor för snabba pass och kanske ett par minimalistiska skor för löpskolningsövningar. Med stor variation av skor, pass och underlag blir inte belastningen lika ensidig och risken för stressrelaterade skador minskar.

Hur vet jag att en sko är rätt för mig?
Du ska ha en sko som passar din biomekanik. De hjälpmedel som finns hos specialiserade löpskoaffärer är bra, men inte hundraprocentiga. Känns det bra så är det troligen bra, och vice versa – känner du obehag så är det en indikation på att något belastas onödigt mycket. Och har du ont efter ett pass i ett par skor så är det ett tecken på att något inte stämmer. Känns en sko bra, då är den troligen bra för dig också.

Hur kan en specialist på löparskor hjälpa mig att hitta rätt?
De tittar på fotens form, uppbyggnad och din biomekanik och plockar fram skor som kan minska risken för löprelaterade skador. En skicklig specialist frågar om dina träningsvanor, din skadebakgrund, tittar på hur dina gamla skor har slitits, undersöker och mäter dina fötter och utvärderar din eventuella pronation medan du springer.

Om du hittar en sko som känns bra och som neutraliserar en eventuell pronation, så att du inte har för mycket eller för lite rörelse i fotsteget, då har du troligen hittat rätt skor för dig.

Ska jag byta till minimalistiska skor för att förebygga skador?
Det finns inga överväldigande bevis för att minimalistiska skor förebygger skador. En del löpare som har bytt till minimalistiska skor och en annan löpteknik har positiva erfarenheter av detta, andra har blivit skadade på kuppen. Löpare med små, lätta kroppar och som springer med fram- eller mellanfotsisättning är de som har störst chans att göra ett lyckat byte till minimalistiska skor.

Stora, tunga löpare och löpare med en tydlig hälisättning eller stora skadeproblem behöver troligen längre tid på sig för att anpassa sig till minimalistiska skor – eller upptäcker att dämpade, stabila skor helt enkelt passar dem bättre.

Jag har köpt ett par minimalistiska skor – vad gör jag nu?
Påbörja en gradvis övergång – gå bara i skorna första veckan och börja sedan med löpning andra veckan, men bara högst varannan dag och någon kilometer eller två åt gången, och håll dig på den nivån någon vecka innan du gradvis ökar distans och intensitet.

Hjälper ortopediska sulor?
Det finns relativt lite forskning gjord på huruvida ortopediska sulor verkligen förebygger skador. Men för löpare som pronerar mycket eller har mycket låga fotvalv, kan ortopediska sulor hjälpa. Funkar det inte med vanliga iläggssulor så kan du låta en ortopedtekniker formgjuta sulor åt dig.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Etiopiska löparundrets mörka hemlighet
Blogg

Etiopiska löparundrets mörka hemlighet


När Abebe Bikila sprang hem maratonvinsten barfota i OS i Rom 1960 öppnade han världens ögon för Etiopien. Han öppnade också många etiopiers ögon för en väg ut ur fattigdomen. Men den vägen är lång och snårig. Den som vill komma någonvart i den etiopiska löparvärlden offrar nästan alltid sin skolgång och sina familjerelationer – och därmed sin framtid om de inte lyckas nå världseliten. För tjejer är vägen även kantad av sexuellt utnyttjande. Det här är en berättelse om hur lätt det är att utnyttja fattiga människor som har en dröm. Men det är också berättelsen om ett projekt som vill hjälpa unga kvinnor att uppfylla sina drömmar: The Yaya Girls Running Program.

I ett snabbt och jämnt tempo springer de runt 400-metersbanan med samma intensitet och målmedvetenhet som kapplöpningshästar. Jämna andetag den knappa sekund det tar dem att passera mig. Nattens skyfall har färgat det ljust terrakottafärgade gruset något mörkare och luften är krispig, men höjden gör att minsta lilla backe får mig att kippa efter andan.

En halvtimme utanför Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Yaya Village på 2 700 meters höjd. Dimhöljda berg omringar dalen. Hit kommer några av de största löparna från hela världen för att träna på den etiopiska stjärnan Haile Gebrselassies träningsanläggning. Längre ner mot skogen i ett rosamålat plåthus, som ligger en bit bort från hotellanläggningen, bor fem tjejer – The Yaya Girls.

En av dem är Banchi Desalegn. Hon är 23 år. Iklädd rutiga byxor och en grå tröja med guldtext och blommor i alla möjliga färger sitter hon framför mig. Hon har inte samma blick som när jag ser henne springa varv efter varv på den lutande löparbanan. Eller som när hon hoppar upp på boxen i gymmet med en fot i taget och en skivstång på axlarna till hip hop-skränet från högtalarna. Eller som när hon om kvällarna serverar mig min wat doro med injera – kycklinggryta med ett traditionellt, pannkaksliknande bröd.

När Banchi Desalegn var i tioårsåldern såg hon de etiopiska löparna på TV. Då och där bestämde hon sig – hon skulle bli en av dem. Men vägen från fattigdom till berömmelse är lång och snårig. Inte bara stenhård träning krävs, de som vill komma någonvart i den etiopiska löparvärlden offrar sin framtid, sin utbildning och inte sällan sina familjerelationer. Därmed offrar de sina möjligheter att på andra sätt stå stadigt om löparkarriären skulle gå i stöpet. Och för tjejer är vägen ofta kantad av sexuellt utnyttjande av tränare, managers och manliga löparkollegor.


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 2 2014.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ska du mäta i minuter eller kilometer?
Blogg

Ska du mäta i minuter eller kilometer?


Forskare har kommit fram till att våra hjärnor förhåller sig olika till tid och distans. När du ser målet för din träningsrunda får du en visuell bekräftelse på hur långt du har kvar, vilket ger dig en energikick som får dig att löpa fortare.

Om du istället bestämt dig för att springa en viss tid, till exempel i 60 minuter, så får du inte samma positiva gensvar från hjärnan när du börjar närma dig sluttiden för löppasset. Enligt studien är det därför mer troligt att du håller ett jämnare tempo när du springer på tid, och att du springer fortare när du har siktet inställt på sträckan.

Båda förhållningssätten har sina fördelar, beroende på avsikten med löppasset.

MÄT PASSET I TID

… FÖR ATT KÄNNA IN ANSTRÄNGNINGSNIVÅN
Harry Wilson, en gång tränare för den förre världsrekordhållaren på en mile, Steven Ovett, såg under vinterträningen till att hans löpare fokuserade på tidsbaserade intervallpass. Då fick de träna på att känna in vilken fart och därmed intensitet de klarade att upprätthålla på långdistans – en viktig förmåga att behärska på tävling.

När du springer utifrån intensitet håller du koll på andningen och på hur benen känns. På tempopass, till exempel, är ansträngningskänslan avgörande. Spring ditt tempopass på tid en gång i månaden och räkna sedan ut distans och genomsnittsfart med hjälp av en gps, klocka eller app.

… OCH FÖR SJÄLVFÖRTROENDETS SKULL
Att försöka uppnå de vanliga träningsresultaten när du just har kommit igång efter ett uppehåll, eller när du inte känner dig på topp, kan sänka ditt självförtroende och få dig att köra för hårt. Om du vet att du inte är i bra form så kör t ex fartlek på landsvägar och i terrängen, utan att fokusera på kilometertider eller sträckor. Passets innehåll och längd kan ändå vara ungefär samma som du brukar köra, till exempel 60 minuter.


MÄT PASSET I DISTANS

… FÖR ATT LÄRA DIG ATT HÅLLA TEMPOT
När våren närmade sig fokuserade Wilson mer på fartträning på löparbana och fartlek – och under sommaren var all fartträning förlagd till löparbanan. Förändringen tvingade löparna att fokusera på sin faktiska tävlingsfart (och antingen höja eller sänka hastigheten, om nödvändigt). Kurvorna och linjerna på löparbanan erbjuder en ständig återkoppling, vilket förbättrar fartkänslan och ger bra tävlingsträning.

… OCH HUR MAN SPURTAR
Många löpare tror att de måste avsluta varje intervall med en spurt. Men känner du dig så stark att du kan spurta i slutet av intervallerna bör du istället hålla ett högre tempo redan från början av dem. Å andra sidan ska du inte vara rädd för att avsluta ett intervallpass med känslan att du har ytterligare en växel att lägga in.


Antal kommentarer: 1


Nina

“räkna sedan ut distans och genomsnittsfart med hjälp av en gps, klocka eller app.”
Eller testa att faktiskt räkna ut den, med matematik…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*