MEST LÄSTA
Blogg

Tight Ass


Hallå!

Har inte kunnat springa en meter på tre veckor nu vilket gör att februari ser ut att bli en helt löpfri månad. På ett sätt är det fruktansvärt då löpning är den gren jag brinner allra mest samt anser mig själv ha mest talang för. Men istället för att deppa ihop helt så försöker jag vända på det och tänka att det är just den gren som jag kan ha ett uppehåll med så jag får en chans att komma ikapp med de andra två.

Svårt att avgöra hur jag ligger till med cyklingen. Har tränat på riktigt bra sedan december och det känns verkligen som om det går framåt. Har en bra mix varje vecka som gör att vintercyklingen känns mindre tråkig. Svårt att rubricera det till något roligt då trainer känns mer som en mental prövning är fysisk. Hoppas de distanspass jag kört på mountainbiken varje helg ger lite extra power vilket förhoppningsvis visar sig när landsvägscykeln plockas fram i vår. Hoppas även de extrapass som jag kör nu när jag inte kan springa ger något mer än skav i grenen. Min wattmätare är sedan en tid tillbaka skickad till Danmark för reklammation då den på senaste tiden varit alldeles för opålitlig. Inget som verkar vara ovanligt tyvärr. Detta leder till att jag fumlar i mörkret över min utveckling, men om inte de 3-5 hårda cykelpassen jag kör varje vecka ger något så kan jag lika gärna lägga ner.

Simningen är väl den gren som jag går mest framåt i just nu även om det är från väldigt låga nivåer. Som vi säger i min bransch, lätta jämförelsetal att slå. Har inga konkreta test att stoltsera med men har åtminstone lyckats komma ner en bit under 1:30 mins per hundring i en 25:a när jag kör set om 10 st hundringar med ca 15 sekunders vila. Tycker mig börja få bukt med de värsta teknikmissarna jag tidigare brottats med och kan förhoppningsvis simma mer effektivt i sommar. Ta sig fram snabbare utan att behöva ta i mer, det är väl vad all konditionsträning handlar om?! Att ändra på ett redan inövat mönster är svårt. Försöker just nu överdriva det jag måste rätta till så jag till slut kan få det teknikmässigt rätt, nog enda sättet?! Bara träna mer med bristfällig teknik är inte alltid en lämplig lösning. 

Skadan jag har en väldigt vanlig löparskada. Den kommer dock förklädd i diverse former. Ju mer jag läser på i ämnet så inser jag att detta är något som jag haft problem med länge men det är först nu den fick ett regelrätt utbrott. Den smärta jag hade i vänster knä och höft under förra året samt de domningar i vänster fot är direkt länkade till det jag har nu. 
Klagade förra året på Kungsholmen Runt på att jag tappade kraft i vänster ben och fick springa sista milen haltandes. Även under Duathlon SM sprang jag avslutande 5 km utan känsel i vänster fot samt med strålande smärtor från höft & knä. Upplevde även precis detta under NYC Marathon & Halmstad 70.3. Skönt att få en förklaring till varför jag inte riktigt fick ut min potential på de race jag körde förra året. En nyttig knäpp på näsan att jag måste besinna mig i framtiden när jag springer. Alla pass måste inte vara max!

Memo to self: Lyssna på din kropp och din tränare. 

Där har ni det. Upplever ni en strålande smärta i höft, rumpa och knä samt domningar i fötterna så kan jag rekommendera att ni kollar upp om inte er ischasnerv sitter i kläm någonstans. Ta 1-2 veckor där ni knappt springer alls och stretcha rumpan samt baksida lår. Gör detta innan det är försent. Jag hade “tur” som fick detta i januari. 5-10 veckors uppehåll i maj kan förstöra hela säsongen annars.

Nu ska jag stretcha min gubbröv!

Ha´de

Nelker 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nu kommer Triathlon för dig i ny utgåva!
Blogg

Nu kommer Triathlon för dig i ny utgåva!


Det är ungefär ett år sedan ni släppte boken Triathlon för dig, hur har mottagandet för boken varit?
– Det har varit väldigt positivt! Vi har under året kommit i kontakt med många läsare som haft stor hjälp av boken under sin väg in i triathlonsporten. I synnerhet har kombinationen av bok och tillhörande DVD varit uppskattad då många av de tekniska aspekterna av simning, cykling och löpning blivit tydligare och mer pedagogiska.

Boken har varit slutsåld ett tag och nu gör ni en andra upplaga, vad skiljer dem åt?
– Ingenting! Det är exakt samma bok med några språkkorrigeringar. Vi lärde oss dock efter första boken att böcker som bygger på erfarenhetsskrivande i stil med vår bok där vi utgår från egna tips och råd alltid ska bära författarna på omslaget. Därför är exempelvis Paolo Roberto med på omslagen av alla sina böcker osv. Så därför valde vi att ta nya omslagsbilder. Erika gjorde ett bra jobb med första upplagan, hoppas vi kan göra ett minst lika bra jobb med andra.

Ni lever i triathlonvärlden och coachar också många nybörjare, vad är de vanligaste frågorna folk har om triathlon?
– Folk har frågor om allt mellan himmel och jord men i regel brukar de flesta fråga om hur mycket de behöver träna och hur långa passen behöver vara. Mitt svar är att i princip alla skulle kunna, om motivationen finns, klara av att genomföra en Ironman på ett till ett och ett halvt års dedikerad träning. Och det utan att träna vansinniga mängder heller. Däremot måste man hålla en hög kontinuitet och försöka få till så många stabila träningsveckor som möjligt. Med en grundträningsvecka på runt 7-9 timmmar (1 tim per vardag + 1-2 tim per helgdag) så kommer man väldigt långt!

Om ni skulle rekommendera en nybörjare som vill testa triathlon, hur ska man börja?
– Vårt första råd är alltid – anmäl dig till en tävling! Det är den bästa skolan för triathlonutövande. Sverige är fullt av fina tävlingar för alla nivåer. Man behöver inte börja med en Ironman utan kan med fördel testa på en träningstävling eller en sprint. Oavsett distans är triathlon jobbigt men fantastiskt roligt. Vårt andra råd är att gå med i en klubb. Där får man rätt gemenskap för att förstå sporten och även träningen som krävs. Boken innehåller massor av tips till nybörjaren och i slutet ger vi våra tio bästa råd för den som vill börja med triathlon.

Hur ser ditt egna tävlande ut framöver?
Jonas: Jag ska börja året med några spännande MTB-äventyr! Det kommer att bli en ny erfarenhet, det kan jag lova. Vi ska cykla ett etapplopp i Spanien och ett i Sydafrika. Därefter kommer jag att träna med målet att köra SM på långdistans i Motala. Vi får se hur det går då jag genomgick två operationer i höstas men hittills så har jag presterat bättre än väntat under rehabiliteringen.

Jojje: Jag har inte direkt någon plan för sommaren då jag ska bli pappa i juni. En sak jag lärde mig under åren som hardcore-triathlonutövare var att sporten har en tendens att ta extremt mycket tid om man vill kvala till Hawaii eller köra under nio timmar på en Ironman. Därför är min nya utmaning, i mitt förhållande till sporten, att försöka njuta av triathlon på ett bra sätt. Istället för att simma 4000 meter räcker det kanske med 1500 meter och istället för att cykla racer 18 mil kanske jag kan cykla mountainbike 1 timme i skogen…På så sätt kan jag få till lite triathlonträning och kanske någon tävling i sommar. Men givetvis har jag ett stort mål i år – Ö till Ö med artisten Petter. Det känns som utmaning nog.

LÄS MER OCH KÖP BOKEN TRIATHLON FÖR DIG HÄR – FRÅN 349 KRONOR!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Utanför min comfort zone


I morgon bitti ska jag, familjen och min systers familj åka till fjälls och åka skidor. Jag kommer att åka långt utanför min comfort zone. Jag åker i princip inte skidor, och om jag gör det är det längdskidor. Inte utför. Senast jag åkte var många år sedan, och jag var ute på fjällvistelse med resten av redaktionen. Våra chefer hade gjort lite dålig bakgrunds-research och trodde att vi alla var fenor på utförsåkning och hade bokat två offpist-guider. Det slutade med att jag fick ha en av guiderna för mig själv i barnbacken och gå igenom grunderna med carvingskidor. Om Kalle 16 år var nöjd med att få lära en, i hans ögon, gammal tant att stå på skidorna istället för att åka offpist med polaren? Svar nej.

Gången innan det hamnade jag av en oturlig slump i en slalombacke under en längdskidstur i Idre. På den tiden hade jag inte så mycket aktiva kläder hemma i garderoben. På bilderna från äventyret, i min beiga jacka, vinröda inlånade täckbyxor från 70-talet och svarta basker såg jag på allvar ut som Ingemar Bergman i backen.

Nu är det alltså dags igen. Den här gången är garderoben bättre rustad åtminstone.

Igår hade vi fotografering för nummer 5 av Women’s Health, därifrån kommer bilden som Sofie tog på mig. Där är jag mitt i min comfort zone. Armhävning och fotografering, två av de saker jag gillar bäst. I nummer 5 vankas en ny serie som jag hoppas ska ta dig utanför din comfort zone någon gång. Men nu ska vi ta det lite lugnt. Nummer 3 har just kommit ut till en del av prenumeranterna och kommer snart till en affär nära dig. Och nummer 4 ska när som helst skickas till tryckeriet.

Hoppas att ni gillar det nya numret!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så kommer du över osäkerhet och tvivel
Blogg

Så kommer du över osäkerhet och tvivel


Alla löpare tvivlar ibland på sin förmåga. Oron kan vara berättigad om man inte tränat ordentligt inför ett lopp, men övrigt grubbel är oftast omotiverat. Negativa tankar är vanligen djupt rotade, men inte omöjliga att övervinna. Acceptera att en utmaning kan bli tuff – utan att värdera din förmåga.

Rädslan för att misslyckas kan nämligen lätt stressa kroppen så att man spänner sig. Musklerna blir då snabbare trötta, koordinationsförmågan försämras och därmed löptekniken. Och den mentala styrkan försvagas så att man kännersig uppgiven och ofokuserad. Men så behöver det inte vara. Så här motar du de vanligaste orostankarna:

SNABBA LÖPARE
Det kommer (förmodligen) alltid att finnas löpare som är snabbare än du. Men få inte panik över deras kilometertider, utan se dem som en källa till inspiration. Att springa med snabbare löpare kan förbättra dina träningsresultat inom bara ett par veckor. Om du inte vill utmana dig själv på det sättet, så sluta åtminstone att konkurrera med andra löpare. Fokusera istället på den träning som ger dig mest tillfredsställelse.

TUFFA TÄVLINGAR
Avstå inte från ett lopp bara för att banan är tuff – förbered dig istället. Kolla banans profil. Om det är backarna i loppet som skrämmer, lägg in backträning i ditt träningsprogram. Öva också positiva mantran som du kan ta till när det går tungt i uppförsbackarna.

KOMPISAR OCH KOLLEGOR SOM TRÄNAR MER ÄN DU
Sluta att ha dåligt samvete för att du inte tränar lika mycket som vissa andra. Träningen ska reflektera ditt liv, inte någon annans. Men om du verkligen grämer dig bör du göra en förändring. Det finns trots allt inga positiva affirmationer i världen som förbättrar dig så som den fysiska träningen gör.

DITT FÖRSTA LOPP
Tänk på att det är många som känner sig osäkra på startlinjen, och var bara stolt över att du anmält dig. Ha inte för höga krav på dig själv utan fokusera främst på att ha kul. Prata gärna med någon då och då under loppet, det brukar avleda prestationsångesten.

ETT STORT LOPP
TV-kameror, elitlöpare, en stor publik och möjligheten för vänner och bekanta att hålla koll på ens hålltider via mobilen är vanliga orosmoment. Avväpna de negativa tankarna så att kroppen får energi att göra det den är tränad för.

Skapa också trygghet genom att i förväg studera banprofilen, fixa en bra spellista, fundera ut positiva mantran för olika delar av banan och fråga andra löpare om deras tävlingserfarenheter. Minska pressen på startlinjen genom att tänka på vad du ska göra senare i veckan. Gör inte loppet till något större än vad det är.

ATT KALLA SIG LÖPARE
Att vara löpare representerar en livsstil, inte en viss prestationsnivå inom sporten. Omfamna därför din identitet som löpare och gläds åt träningens alla fördelar. Den som börjat springa upptäcker snart att man också äter bättre och att man blir piggare och starkare i hela kroppen. Så småningom blir det också roligt att prata löpning och det är dessa faktorer som gör dig till en “riktig” löpare.


Antal kommentarer: 1


Ann

Tack så mycket för enkla och goda tips!
Tycker om er websida!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Älskade underarmar


Jag gillar underarmar. Inte stora gigantiska Karl-Alfred-armar, men starka. Och då har jag valt helt rätt träningsform. Redan ett av mina första crossfitpass fick jag imponera i grenen “max döhäng”. (Vilket tragiskt nog fortfarande är min främsta gren i räcket.) Jag hängde längst av alla i min grupp. Mina händer och underarmar har alltid varit rätt starka, även när resten av min överkropp var helt utan muskler.

Idag var det ett riktigt underarms-mördar-pass. Vi körde övningar i räcket och kettlebellssvingar (på bilden, viket är svårt att se eftersom själva kettlebellen är borta!) vilket på 12 minuter förvandlade mina underarmar till sten. Glöm inte att stretcha underarmarna om de är trötta i slutet på ett pass, för då kan du bli som en träningskompis till mig som har Stockholms lätt stelaste underarmar. Det är inte alls bra. Inte alls. Då kan man nämligen inte träna.

Coach Björk fick oss att stretcha underarmarnas fram,- och baksida så här:

Stå på alla fyra med först handflatan och sedan handryggen i golvet och fingrarna pekande mot knäna. Sätt dig sedan ner mot rumpan så långt du kan med raka armar och låt det sträcka i underarmarna. Nej, jag vet. Det är inte skönt någonstans, men bra!

TIPS! Ta av dig eventuella ringar FÖRE uppvärmningen, för sedan svullnar fingarna så att det inte går. Och saker som är jobbigt för underarmarna har en tendens att vara jätteobekvämt att göra med ring. Note to self….



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*