Tight Ass
Hallå!
Har inte kunnat springa en meter på tre veckor nu vilket gör att februari ser ut att bli en helt löpfri månad. På ett sätt är det fruktansvärt då löpning är den gren jag brinner allra mest samt anser mig själv ha mest talang för. Men istället för att deppa ihop helt så försöker jag vända på det och tänka att det är just den gren som jag kan ha ett uppehåll med så jag får en chans att komma ikapp med de andra två.
Svårt att avgöra hur jag ligger till med cyklingen. Har tränat på riktigt bra sedan december och det känns verkligen som om det går framåt. Har en bra mix varje vecka som gör att vintercyklingen känns mindre tråkig. Svårt att rubricera det till något roligt då trainer känns mer som en mental prövning är fysisk. Hoppas de distanspass jag kört på mountainbiken varje helg ger lite extra power vilket förhoppningsvis visar sig när landsvägscykeln plockas fram i vår. Hoppas även de extrapass som jag kör nu när jag inte kan springa ger något mer än skav i grenen. Min wattmätare är sedan en tid tillbaka skickad till Danmark för reklammation då den på senaste tiden varit alldeles för opålitlig. Inget som verkar vara ovanligt tyvärr. Detta leder till att jag fumlar i mörkret över min utveckling, men om inte de 3-5 hårda cykelpassen jag kör varje vecka ger något så kan jag lika gärna lägga ner.
Simningen är väl den gren som jag går mest framåt i just nu även om det är från väldigt låga nivåer. Som vi säger i min bransch, lätta jämförelsetal att slå. Har inga konkreta test att stoltsera med men har åtminstone lyckats komma ner en bit under 1:30 mins per hundring i en 25:a när jag kör set om 10 st hundringar med ca 15 sekunders vila. Tycker mig börja få bukt med de värsta teknikmissarna jag tidigare brottats med och kan förhoppningsvis simma mer effektivt i sommar. Ta sig fram snabbare utan att behöva ta i mer, det är väl vad all konditionsträning handlar om?! Att ändra på ett redan inövat mönster är svårt. Försöker just nu överdriva det jag måste rätta till så jag till slut kan få det teknikmässigt rätt, nog enda sättet?! Bara träna mer med bristfällig teknik är inte alltid en lämplig lösning.
Skadan jag har en väldigt vanlig löparskada. Den kommer dock förklädd i diverse former. Ju mer jag läser på i ämnet så inser jag att detta är något som jag haft problem med länge men det är först nu den fick ett regelrätt utbrott. Den smärta jag hade i vänster knä och höft under förra året samt de domningar i vänster fot är direkt länkade till det jag har nu.
Klagade förra året på Kungsholmen Runt på att jag tappade kraft i vänster ben och fick springa sista milen haltandes. Även under Duathlon SM sprang jag avslutande 5 km utan känsel i vänster fot samt med strålande smärtor från höft & knä. Upplevde även precis detta under NYC Marathon & Halmstad 70.3. Skönt att få en förklaring till varför jag inte riktigt fick ut min potential på de race jag körde förra året. En nyttig knäpp på näsan att jag måste besinna mig i framtiden när jag springer. Alla pass måste inte vara max!
Memo to self: Lyssna på din kropp och din tränare.
Där har ni det. Upplever ni en strålande smärta i höft, rumpa och knä samt domningar i fötterna så kan jag rekommendera att ni kollar upp om inte er ischasnerv sitter i kläm någonstans. Ta 1-2 veckor där ni knappt springer alls och stretcha rumpan samt baksida lår. Gör detta innan det är försent. Jag hade “tur” som fick detta i januari. 5-10 veckors uppehåll i maj kan förstöra hela säsongen annars.
Nu ska jag stretcha min gubbröv!
Ha´de
Nelker
