Blog

– Det skulle vara underbart att ha varit en av dem som har vunnit mest, kommenterar Isabellah som tog sitt 22:a guld för tio dagar sen, då hon vann SM i halvmaraton på Göteborgsvarvet.

Hon kom därmed ikapp Ruth Svedberg, som erövrade sina mästerskap för GKIK i en brokig samling grenar, allt från trekamp till slungboll mellan 1929 och 1949. Bäst alla kategorier är Eric Lemming med 25 SM-titlar vid 1900-talets början.

Isabellah är nöjd med träningen, som har fungerat bra sedan i början på maj, innan dess hade hon ett längre stopp efter att ha dragit ut två visdomständer. Framför allt trivs hon med att vara tillbaka på svensk mark.

– Jag längtar till maran. Det är skönt att vara hemma. När jag är i Kenya är det bara för träningens skull. Om jag kunde välja skulle jag vilja vara i Sverige hela tiden. Här är jag hemma, jag känner trygghet, menar Isabellah, som planerar at stanna en längre tid i sommar.

– Folk har accepterat mig som jag är, var jag än är i Sverige. Det kanske inte är klokt, men för mig är det så!

Skulle Isabellah vara första kvinna över mållinjen i Stadion på lördag blir hon även den första att vinna Stockholm Marathon vid fem tillfällen. Men det finns en konkurrent som faktiskt har en ännu mer glänsande karriär, Salina Kosgei.

Den 36-åriga kenyanskan har vunnit några av världens största maror, i Boston (2009), Paris (2004) och Prag (2005), slutat tvåa i Berlin (2006) varifrån hennes personliga rekord 2.23.22 härstammar. Det är 19 sekunder snabbare än Isabellah Anderssons svenska rekord. Kosgei har även vid två tillfällen varit bland de fem första i New York.

Konkurrenternas meriter bleknar i jämförelse, men se upp med 16 år yngre etiopiskan Halima Hassen Beriso, som erövrat medalj i hinderlöpning på Ungdoms-VM 2009 och sedan med framgång växlat över till maraton.

Hassen vann sitt första lopp i spanska Zaragoza innan hon ens fyllt 18 år och har sedan radat upp pallplatser i Hamburg, Kosice (Europas äldsta mara), Venedig och Hannover (på det personliga rekordet 2.30.26). Den nu 20-åriga etiopiskan vann ett maratonlopp i italienska Trieste så sent som i början på maj.

Anders Szalkai vann Stockholm Marathon 2001 och är en av Sveriges bästa maratonlöpare genom tiderna. Hans hemlighet? Smågodis.

Veckan före loppet
– Stockholm Marathon går ju på en lördag, så under tisdagens lunch och middag före loppet blir det en något mindre kolhydratrik maträtt, till exempel omelett och sallad, eventuellt med lite ris; det beror på hur jag känner mig.

– Jag gillar att tömma mig på kolhydrater men vill inte bli alltför seg och därför kan det slinka ner lite cashewnötter. Under onsdagen och torsdagen äter jag som vanligt, men med extra mellanmål. Ibland kompletterar jag också med energibars och kolhydratrik vätska de två sista dagarna före loppet. 

Middag kvällen före loppet 
– Jag brukar äta tre portioner ris med en krämig kycklinggryta. I övrigt är det en fiberfattig dag. 

Kvällsmål
– Kvällen innan loppet laddar jag med en Snickers, smågodis och en tallrik glass. Och så dricker jag vatten, ibland kolhydratdryck, beroende på hur mycket jag har ätit. 

Frukost innan starten
– På tävlingsdagens morgon äter jag två rostade, vita brödskivor med lite smör, en banan, en liten tallrik yoghurt och en kopp svart te. Jag äter gärna frukost fyra timmar innan starten.

Under loppet
– Under loppet blir det svagt blandad sportdryck, och vid några vätskestationer vatten. Utöver det äter jag två till tre energigel som jag tar tillsammans med vatten. 

Efter målgången
– Ingenting om jag sprungit bra. Jag blir ofta illamående efter målgången och brukar inte kunna äta något på några timmar. Jag försöker dricka, men det är inte säkert att magen klarar ens det. Jag mår dåligt efter nio maror av tio – om jag kutat bra.

Charlotte Karlsson vann Stockholm Marathon 2012 och är därmed regerande svensk mästarinna på distansen. I årets lopp måste hon stå bredvid och heja på – på grund av en stressfraktur – men hon har så klart full koll på hur man laddar för att tävla länge.

Veckan före loppet
– Jag ändrar inte min kost särskilt mycket innan ett lopp, äter inga extra kolhydrater. 

Middag kvällen före loppet
– Till middag äter jag en normal portion mat. Det spelar inte så stor roll vad det är, men det är viktigt att det är något som magen är van vid och som håller den lugn, till exempel pasta med köttfärssås.

Kvällsmål
– Inget.

Frukost innan starten
– Jag föredrar att äta minst tre timmar innan startskottet går. Då äter jag en något större frukost än vanligt, som består av en portion gröt eller en tallrik yoghurt med müsli, en smörgås med pålägg, ett ägg och en kopp kaffe.

Under loppet
– Jag dricker var fjärde eller femte kilometer och alternerar mellan vatten och sportdryck. Var tionde kilometer brukar jag öppna en gel, men tar inte allt innehåll. Vanligtvis har jag också med mig bitar av en energibar, som jag brukar plocka fram ur fickan och njuta av när jag får tillfälliga svackor under loppet.

Efter målgången
– Direkt efter loppet känner jag mig sällan hungrig men jag brukar försöka få i mig vätska och något att äta, exempelvis en banan, chokladdryck och vatten. Senare under dagen äter jag en ordentlig måltid som består av det som jag är sugen på!

 Musse har varit med om två OS-, tre VM- och en EM-final som hinderlöpare samt klivit på EM-pallen två gånger som terränglöpare. Maratonsatsningen inleddes ifjol med topplaceringar på de stora loppen i Hamburg och Florens. Stockholm Marathon har han följt många gånger på TV.

– Jag har sett hur mycket publik det är och hur roligt det verkar vara. Då har jag tänkt att någon gång måste jag springa loppet.

– I år passar det väldigt bra, när det är två och en halv månad före VM och jag behöver inte jaga några snabba tider, menar Musse som redan är uttagen till mästerskapet i Moskva, i mitten på augusti.

Träningen har gått bra, utan större stopp sedan i mars. Musse genrepade med en halvmara i Algeriet i början på maj, som slutade klart fortare än hans svenska rekord på distansen. Men banan visade sig vara för kort.

– Det var lite kaotiskt, skrattar Musse, som ändå bevisligen är i god form. Den tuffa banan i Stockholm borde passa Musses egenskaper, såväl löpstyrkan som hans taktiska sinne.

– Jag är rätt så oerfaren, det här är bara andra året som maratonlöpare, men det gäller att inte rusa med.

Fem-sex sekunder för fort per kilometer räcker för att förstöra ett maratonlopp. Det har gått tolv år sen en svensk man senast vann i Stockholm och den segraren, Anders Szalkai, har varit generös nog att ge Mustafa Mohamed några god råd.

– Nyttiga tips for en nybörjare som jag. Han har nämnt att många rycks med i Kungsträdgården, där det står väldigt mycket folk och hejar och han har varnat för knixen upp till Västerbron, som är väldigt brant.

Szalkai, som har fortsatt springa och nu fullföljt 17 maratonlopp i Stockholm, har även beskrivit strategin för att vinna. Musse sticker inte under stol med att han har den ambitionen. Så här ter sig hans drömversion av den 1 juni:

– Jag ligger med i klungan avslappnad, utan att behöva slita. Någon gång på andra varvet känner jag mig stark och prövar de andra, får med mig en eller två ner för Västerbron, där jag är stark utför. Sen grillar jag dem och kan defilera den sista kilometern in i mål och njuta av publiken.