Abstinens 2.0

Känner vi måste ventilera några av de utmaningar som långdistanstriathlon står inför. Ser hemska bilder på sociala medier där stora klungor på non drafting race lyfts fram som skräckexempel medan personen i fråga gapar fuskare med full hals. Artiklar gällande prestationshöjande medel där både amatörer & professionella pekas ut som användare. Precis som vanligt när det kommer till människor så ropas det ut en hel del skuld, missnöje och glåpord samtidigt som konstruktiva förslag på hur saker och ting borde gå till uteblir. De förbättringar som väl presenteras saknar tyvärr ofta verklighetsanknytning då många inom motionärer inom sporten inte är riktigt insatta. Missförstå mig rätt, jag vill också vi ska få bukt med alla de problem som finns där ute. Antagligen mer än de flesta då jag ofta får se mig snuvad på topplaceringar pga ogentligheter från mina medtävlande. Hur gör vi för återupprätta förtroendet för sporten?

Drafting: Det är mkt mer invecklat än hur jag beskriver det men skriver förenklat för göra det läsvärt.
För de som cyklat mycket och testat springa hårt efter man klivit av cykeln vet skillnaden gå av med fräscha ben alternativt helt trasiga buggar. Ska dock tilläggas att bara för man ligger på hjul så är benen inte opåverkade men skillnaden från ligga solo i 90-180 km i 35-38 km/h mot ligga bakom någon är enorm. Spelar stor roll även hur nära man ligger. Direkt på någons hjul sägs spara uppåt 30% medan lagliga 10 meter (bakhjul/framhjul) sägs spara nåt i storleksordningen 10-20 watt beroende på omständigheterna eller cirka 3-5%. Ligga och tulla på gränsen 6-8 meter bakom ger säkert 10-15% vilket är väl ungefär den effekt man får om man använder EPO?!
Slutsats – Drafting är FUSK och inget annat. Ligga på lagliga 10 meter ger enligt mig tillräcklig fördel som även den kan ifrågasättas.
Lösning – Draftzones vid knepiga partier på banan, 20 meters regel för PRO och 15 m för amatörer. Hårdare straff & fler domare?!

Problematiken: Alldeles mycket folk på banan.
På tävlingar med ”lättcyklade” cykelsträckor där de tävlande startar simningen samtidigt eller tätt efter varandra blir det svårt om inte omöjligt särskilja alla deltagare. Speciellt om det är ett lopp med hög status som har lockat många duktiga som är ganska jämna över grenarna. Bästa exemplet är Hawaii där nästan 1500 herrar brakar iväg samtidigt på simningen och 1000 personer kommer ur vattnet efter 57-67 mins. Dessa jämnstarka 1000 personer skall sedan prydligt bilda en kolonn där folk håller 10 meters lucka och regelrätt spenderar sina 30 seks för omkörningar utan gå ut när en bakomvarande cyklist kommer på samma tanke och påbörjat sin omkörning. Tittar man på recaps från proffsen som är mellan 10-20 man i sina grupper så ser man hur de kämpar för inte bryta mot reglerna. Speciellt knepigt om de som ligger längst fram växlar intensitet då det blir en viss dragspelseffekt. Tänk er då 1000 amatörer som ska försöka sig på detta konststycke. Det säger sig självt, för mycket folk på banan vilket omöjliggör uppgiften för såväl deltagare som domare. De man ser på bilderna från Hawaii hade nog helst sluppit sitta som usla klungcyklister men enda sättet undkomma detta är dra upp farten till 50 km/h i en timme eller stanna helt i två timmar så man får en egen fri väg. Detsamma gäller damerna men då de är färre och mindre homogen i sin framfart så är de i dagsläget en enklare uppgift övervaka för domarna.
Lösning – Kraftigt decimera antalet deltagare alternativt kraftigt sprida ut dem?!

Ska tilläggas sporten är relativt ung samt växer så det knakar och antalet utövare sägs ligga i paritet med hur många i världen som spelar Hockey (20 miljoner beroende på hur man räknar). Kvala till Hawaii har enorm status och precis som med allt annat som ger pengar eller prestige så gör folk vad som helst för uppnå just detta. Fler och fler har dessutom blivit anständiga simmare och starka cyklister. Gamla anrika sporter som fotboll, tennis och friidrott tampas även dem med diverse problem där enkla lösningar inte växer på träd. De som organiserar race har ett vinstintresse, inget konstigt med det. Ingen välgörenhet det här. Klart det går ha 2000-4000 startande utan stjäla upplevelsen från toppskiktet eller för den delen de som kommer in under heroes hour. Kolla bara Challenge Roth. Frågan är väl bara hur, dessutom är det väldigt olika race från race.

I den bästa av världar är tävlingarna kanske uppdelade på två dagar där PRO och de 15-20% som tävlar om Kona slots & pallplatser startar ena dagen nitiskt övervakade av domare samt med 15-20 meters draft zone. Vore synd ta bort tävlingsmomentet helt för de som verkligen racear och inte låta dem jaga varandra.

De övriga som har lägre ställda mål startar i rullandes med 10 meters draftzone – typ Öppet Spår på Vasan, ni fattar. Dessvärre ser jag det svårt stänga av Ölandsbron i två dagar utan att byråkratiska kommuner börjar tulla på sina regler & avgifter.

Kom gärna med konstruktiva idéer & lösningar här så hjälps vi åt göra sporten renare för alla. Det är i allas intresse!

Nelker