Claes och Moa och jag

Onsdagkväll, och Evy Palm-pass. I alla fall som jag minns det hade Evy 2000:ingar som favoritpass. Det blev full rulle på rullbandet, knappast i klassisk Evy fart, men 5×2000 m i 4-fart, 500 jogg i 5-fart mellan, totalt 15 km. Svettades floder. Hög på Endorfin ända fram till Sportnytt. Ruggigt Sportnytt. Stefan Liv och ett helt hockelag i flygkrasch. Detta bräckliga liv, ibland glömmer man bort hur bräckligt det är.

Jan Guillous nya roman Brobyggarna sågades lustfyllt i SvD. ”Med en psykologisk personteckning som får Denise Rudberg att framstå som Virginia Woolf”. Mest nöjd med den recensionen är nog Virginia Woolf. Fast hon är å andra sidan död, har inte så mycket glädje av den.

Det är roligt med elaka recensioner … om man inte är den författare som recenserats. Men vad gäller Guillou har han väl aldrig gjort sig känd för något psykologiskt finlir. Guillou är i mina ögon en folkbildande entertainer av rang. Och jag tror vi alla har en liten korsriddare inom oss. Och en agent Hamilton. Men alla har inte förmågan att komma ut ur garderoben. Som Jan Guillou.

Nu torsdag. Hej torsdag!

Bröderna Brothers hälsade till alla Ö till Öare … och testade septembervatten i går. Det är rätt grått i Mälaren, måste tillstås. I alla fall utanför Adelsö.

Blåste bra gjorde det också (det syns visserligen inte på den här bilden, men bortom vassen, som inte syns men står tät till höger … ojojoj). Kändes som minst styv kuling. Vi hade siktet inställt på Birka (nästan i alla fall) men vände efter 500. All respekt till alla Ö till Ö:are som ska plaska utomskärs idag i 10 m sek sydostlig. Påtaglig risk för vattenskador!

Vi sket i den tävlingen. Vi (brorsan penslade, jag instruerade) målade skithus i stället. Det tyckte brorsan var skitroligt!

Bra sätt att vila benen på, tyckte brorsan. På tisdag kväll är det 5000 m på Stadion, Fredrikshofsmästerskapen, som gäller.

Det är något på gång.

I går braskade en löpsedel med ”Chokladkakor är bra för hjärtat”

Idag braskar en löpsedel med ”Varning för träningsfällan efter semestern: Du kan skada hjärtat”.

Tror det är kakmonstren som är på marsch. Varning för:

Själv hashade man i går kväll. Men då inte hash, som i röka på, utan hash som i Hash House Harriers. En mycket trivsam motionsform. Med mottot: ”The Drinking Club With a Running Problem”.

Samling i Farsta Centrum 18.30, där ett 30-tal hashare väntade på harens signal för start (haren – banläggare). Min ciceron för kvällen, Little Brother (alla medlemmar för en hyfsat anonym tillvaro bakom s k Hashnamn, man blir döpt efter en viss tid, och då efter vissa egenskaper), hade definitivt ett allvarligt Running Problem. Pers på maran, 2,42, och ett genomsnitt på 2.52 på 70 maror.

Det blev en dryg mil genom Farstas djupa skogar, inklusive drinkstop och avslut på puben O´Learys. En löparupplevelse utöver det vanliga.

Längre reportage om Hash House Harriers följer i RW no 9.

Den gamla klassikern – fullt ös medvetslös.

Och nån som sa att: du har bara ett visst antal ord i livet.

Det där tror jag väl i och för sig vad jag vill om. Men har ordat mycket på annat håll denna veckan. Så bloggen i lite bloggskugga.

Och någon annan som sa (inför ett lopp): du har bara ett visst antal hjärtslag i livet. Dumt då springa fort och slösa bort en massa slag på ett lopp, du förkortar livet med minst … en mil.

Det där tror jag väl också vad jag vill om. Har min gamla Volvo  (245:a, modell -83) som ett slags föredöme i livet.  Den bara går och går (bara inte glömma hälla olja i motorn). Är övertygad om att motorn kommer spinna på i all evighet. Det är rosten som kommer att ta den.

Är övertygad om att mitt hjärta kommer spinna på i all evighet (bara inte glömma hälla, öl ja, i  … magen). Det är rosten som kommer att ta mig.

Och så kan man läsa i bladet att vår tids religionskrig (ja här hemma i Norden då) är det mellan GI-metodisterna och Kolhydratfundamentalisterna. Det är hårda verbala angrepp, vilt viftande med gafflar och knivar, svidande köttsår och svindlande sockertoppar. Du skall inga andra gudar hava jämte Biffen … eller Pastan.

Skeptikerna (ateisterna) muttrar om att ”what goes in must go out”, d v s äter du mer än du gör av med, blir du tjock.

Hur det nu är med det så gäller det i alla fall att träna vidare.

Dagens pass: efter lämning på dagis kl 8, en snabbis på SATS (inte så omoraliskt som det kanske låter), en 8 km stegring, 2×12, 2×13, 2×14, 1×15, 1×16 km, baaawrooom, och lite core på det.

Därefter intervju med Martin Stenmarck. Som ska springa Lidingöloppet. Som ska köra en ny vända av Ladies Night i höst. Och som får sådana här uppkastade på scenen i drivor (en absolut bristvara på löpbandet … alla stegringar till trots …):

Men löpning är förstås en helt annan gren …