Prehab – pretty fab
Jag gillar wallballs. Alltså på riktigt. Inne i mitt huvud gillar jag wallballs. Det finns ett crossfitpass som heter Karen och som är 150 wallballs på tid. Det brukar jag säga att jag gillar. När jag sedan står och bollar den tunga bollen högt upp på väggen om och om igen så slår det mig att jag egentligen inte alls gillar det. Wallballs är ju svinjobbigt. Balls of death! Jag tror att den här missuppfattningen grundar sig i att jag är ganska bra på wallballs, då är det ju lätt att tro att man också tycker om det.
Idag körde jag 4×6 minuter AMRAPs med 1 minut vila mellan. Det var:
8 toes to bar + 4 shuttleruns
5/5 hantelryck (16 kilo) + 7 kcal airdyne
10 wallballs + 9 kcal rodd
8/8 seesaw press + 16 boxjumps
Skoj och svettigt. Men wallballs dödar ju mina ben. Jag hade inte mycket kvar i låren till boxjumpsen. Men faktum är att tröttheten kommer när jag är färdig med dem och därför kan jag hålla ett hyggligt tempo hela tiden. Några minuter efter att jag är färdig däremot är jag helt mosad. Och dagen efter! Senast jag körde Karen fick jag dagen efter gå baklänges ner för en backe till bussen hemma för att det inte gick att gå normalt. Nu var det ju inga 150 stycken, så i morgon borde det vara ok. (Och se så fint jag tittar uppåt på bilden så att ansiktet liksom sträcks lite. Vis av erfarenhet. Ni som inte hänger med kan läsa inlägget nedan.)
Sedan gick jag på massage. Har haft ont i ryggen ett tag, mitt där den värsta skolioskurvan är. Gick hos Evelina på Naprapatlabbet som huserar hos oss på Nordic. Jag hade inte varit hos henne tidigare, men hon var helt fantastisk! Hon lokaliserade direkt var problemet låg (hade tydligen ett väldigt påslag) och sedan gjorde det svinont i 45 minuter och sedan var det bra! Mörbultad men mjuk. Helt otroligt! Man borde vara bättre på att ta hand om saker innan de börjar göra ont.
Prehab – pretty fab. (Ja, jag har kommit på den själv)
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in