Så var det dags att knyta ihop säcken och summera tränings och tävlingsåret 2015. Det har varit ett spännande år som i och med att jag i januari tog tjänstledigt från min konsulttjänst på Golder Associates för att testa på ett år som ”brödrostproffs”.
Hela ”proffs-satsningen” byggde på att jag flyttade från Stockholm och jobb med min dåvarande sambo. Sambon hade fått jobb i Östersund och jag fick valet att stanna i Stockholm, jobba och lägga pengar på lägenhet och inte ha så mycket tid att träna, ELLER flytta med till Östersund och testa mina vingar som heltidsatsande. Då var valet inte så svårt, trots att jag ogärna flyttade från alla goa träningskompisar i Stockholm och alla bra träningsmöjligheter som storstaden erbjuder.
Östersund var ganska bra, men dalkulla som jag är, kommer jag aldrig känna mig hemma på något annat ställe än Dalarna…..Tyvärr. Östersund är inte heeeelt optimalt för triathlon heller under vinterhalvåret och det gjorde att jag åkte på ganska många läger till sol och värme.
Första 2 veckorna utomlands blev på Fuerteventura och Playitas med min goda vän Åsa Lundström. Det är en lyx att få träna med en av sina gamla barndomsvänner som delar samma intresse och satsning. Tyvärr gick jag på lite väl hårt lite för tidigt efter off-season så jag blev sjuk i hela 2 dgr på lägret. Sedan var det full fräs igen. Har lärt mig att lite lugnare träning behövs för att komma igång och i år blir det lite längre uppbyggnad på hemmaplan innan jag åker utomlands och tränar. Dels för att ha en lite stabilare grund, dels för att bli lite mer sugen på det och dels för att jag gärna ägnar mig åt vinteraktiviteter på hemmaplan.
I februari drog jag till Playitas igen och flyttade ihop med Ludwig Fleetwood, Patrik ”rismannen” Nilsson och Nils Svensson. Tillsammans hade vi ett episkt träningskollektiv och jag stormtrivdes med att bara träna träna träna hela dagarna och hänga med ett bra gäng. Dessutom kom ju ett koppel av människor och hälsade på oss så vi var aldrig ”ensamma” vilket var superkul. Det är ju det som är den största fördelen med Playitas. ALLA kommer dit och tränar, det finns alltid de bästa förutsättningarna för att träna, alltid sällskap och det är alltid sol.
Första tävlingen blev på Playitas, nämligen Challenge Fuerteventura. Tävlingspremiären gick åt helvete. Storbölade när jag kom i mål pga all press jag lade på mig själv (press som jag fick för mig att andra hade på mig men som egentligen inte fanns). Vidrig bana med massa backar som är min sämsta gren. Nu längtar jag till 2015 års tävling där jag hoppas på en bättring, minnet är bra men kort.
Från första tävlingen till andra tävlingen på Mallorca. HELKUL, med sällskap av Cecilia Jessen och glassigt läger med Team Snabbare, dessutom med min tränare Björn Andersson på plats. Jag njöt i fulla drag fram till tävlingen, var avslappnad som få och är nöjd med min insats på 70.3:an trots TVÅ punkor. Tänk vad mycket mental inställning kan göra!
Totalt alltså 10 veckor läger, men efter Mallorca fick det bli träning på hemmaplan i kyla och elände. Det började närma sig ett av huvudmålen, dvs för-VM vid Vättern i Motala.
SM i Motala var en kall historia och jag har nog aldrgi frysit så mycket i hela mitt liv. Hade jag inte varit så tjurskallig som jag är hade jag nog aldrig fullföljt för tävlingen gick verkligen skit på alla sätt och vis. Det enda som var bra var simningen men jag lyckades knipa silvret iallafall så jag är jätteglad över det och min insats i det stora hela. Dvs att jag tog mig i mål.
Fick en liten kick av att åka upp till Vanbro och se min nuna på alla Vansbrosimmstidningar som delades ut. Och simningen gick jättebra! Trots en väldigt stökig vansbrosimning blev jag bästa tjej från Dalarna.
Med sliten kropp i kylan tog det ett bra tag innan jag var på G igen. Tränade på hemmaplan i Norhyttan och hade optimala träningsförhållanden med vänner.
Medeldistans SM i Jönköping kördes med inställning att bara ha kul och slappna av och det var plötsligt kanonkul att tävla igen, trots att det egentligen inte gick så bra (8 plats).
Det var skönt att känna att det var kul igen och Kalmar Ironman gick bra!
Under hösten beslutade mig för att flytta från Östersund och hamnade i Norhyttan hos mina föräldrar istället, vilket kändes som en enorm lättnad. Började prestera riktigt bra på träningen och jag kände att jag började landa i min satsning.
Fortsatte träna och tävla med GLÄDJE till sporten igen och det gick bra även på Barcelona och Thailand, även om mina ambtitioner inte riktigt kom överrens med min prestation. Det är iof något jag måste jobba mer med, alltså att vara nöjd med min insats, men det kommer nog framöver.
Nu har jag lite chill-period och tränar det jag har lust med. Mycket välbehövligt med ändå så svårt. Nu drömmer jag mig bort till 2015 års mål, träningsläger och tävlingar och hoppas på ett riktigt Gott Nytt År.
Önskar alla vänner, bekanta och följare/läsare en riktigt härlig nyårsafton och god fortsättning!
Vill tacka mina sponsorer Cykelcity, Milebreaker, Access Rehab, Saucony, POC, AES Norhyttan, Goldlife, Wattbike, Cervélo och Garmin för all support och hoppas ni vill fortsätta jobba med mig!