Gabriel Björlin ungt utropstecken i Ironman Kalmar

Gabriel Björlin ungt utropstecken i Ironman Kalmar


Det händer mycket i triathlonvärlden med spännande tävlingar, fantastiska prestationer och intressant träning. Det finns mycket inspirerande material att hitta här på Runner’s World och nu drar vi även i gång en veckovis återkommande rapport med vad som händer i sporten. Mikael Nelker och David Björk är våra experter. I helgen hände det riktigt mycket och här kommer rapporten:

Kalmar Ironman
I helgen gick Ironman Kalmar, en höjdpunkt för många triathleter i Sverige. Intresset för denna tävling som började sin historia med Järnmannen 1994 ökar för varje år och publikfesten längs banan blir bara bättre och bättre. Veckorna innan såg det ut bli ett stort och namnkunnigt proffsfält då 36 stycken var anmälda. Precis som tidigare år kom tyvärr flera avhopp. 21 herrproffs startade, varv av sex från Sverige. Det var endast herrproffs i år, då damproffsen kör i Köpenhamn. Ordningen byts varje år, och anledningen är att tävlingen ligger sent på tävlingssäsongen, bara veckor innan VM på hel- och halv-Ironman avgörs. Många av de stora namnen är redan klara för VM och det finns flera andra Ironmans runt denna tidpunkt. Trots det är Kalmar i särklass en av Europas bästa race. Ser man till nästa år så kommer det preliminärt se ut så här i Europa 2018:

29 Juli Ironman Hamburg
29 Juli Ironman Switzerland
4 Aug  Ironman Tallinn
5 Aug  Ironman Maastricht – Limburg
18 Aug Ironman Kalmar
19 Aug Ironman Köpenhamn

På förhand var Cameron Wurf från Australien (f.d. proffscyklist) och Clemente Alonso-Mckernan från Spanien favoriter. Svenska KJ Danielsson och Daniil Sapunov från Ukraina, fick ses som ”runner ups”. Clemente och Daniil skapade en tidig lucka på simningen och hade några minuters försprång ut på cykeln. Redan efter sex mils cykling så var Cameron ikapp och förbi. Efter ca tio mil ökade han trycket och skapade ett försprång på ca åtta minuter efter att ha haft dagens snabbaste cykelsplit på otroliga 4:14. Bakom honom jagade Clemente och KJ som gick ut samtidigt på löpningen. Wurf har verkligen blivit en bättre löpare det senaste året och han höll förstaplatsen fram till 32 kilometer innan Clemente passerade. KJ höll sin tredjeplats långt in i loppet innan han under de sista kilometrarna blev passerad av Esben Hovgaard från Danmark som tog tredjeplatsen.

De övriga svenskproffsen i Kalmar:
Jonas Örarbäck gjorde en väldigt stabil insats i sin proffsdebut på distansen och blev tia totalt på 8:49.
Marcus Hultgren gjorde även han ett bra race överlag och var uppe på tionde plats men tappade tre placeringar de sista kilometerna och blev trettonde totalt med tiden 8:51 h.
Erik Holmberg  var länge med i toppen efter en cykeltid på 4:32 men tappade mycket på löpningen och slutade på en sjuttonde plats totalt med tiden 8:56.
Andreas Lindén var även han med länge och slogs om en bra placering, men han bröt efter ca 30 kilometer på löpningen.
Martin Olsson klev av tidigt på löpningen på grund av sviterna efter ha kraschat på cykeln tidigt.

Tittar man på resultaten för åldersgrupperna så finns det som vanligt många bra och anmärkningsvärda resultat. Gabriel Björlin som är endast 19 år gammal stod för ett extremt bra race och passerade flera proffs under dagen och kom in på en sjunde plats totalt med tiden 8:37. Så här har vi verkligen ett framtidslöfte att hålla ett öga på! I en intervju med Barometern så ska Gabriel gå ner på kortare distanser nu. Veteranen Calle Brümmer visade att åldern (M45-49) bara är en siffra när han sprang in på 8:52 och tog en fjortonde plats totalt.

Resultat Men PRO
1. Clemente Alonso-McKernan (ESP)     8:07:48
2. Cameron Wurf (AUS)                         8:08:58
3. Esben Hovgaard (DNK)                     8:25:18
4. Karl-Johan Danielsson (SWE)             8:28:32
5. Daniil Sapunov (UKR)                        8:34:02
6. Geert Janssens (BEL)                        8:36:12, M30-34
7. Gabriel Björlin (SWE)                         8:37:35, M18-24
8. Andrey Lyatskiy (RUS)                       8:44:16
9. Michael Smith Larsen (DNK)               8:46:09
10. Jonas Örarbäck (SWE)                     8:49:21

Kalmar är det race då flest svenskar kvalar till Hawaii. Dessa svenskar plockade ut en biljett till Kona.

Damer
F25-29 Ida Larsson
F30-34 Jenny Nae
F45-49 Viktoria Johnsson och Helena Kvapil
F50-54 Jona Dahlquist
F60-64 Anna-Karin Lepik

Herrar
M18-24 Adam Kjellström
M25-29 Jakob Karlsson
M30-34 Daniel Adams-Ray
M35-39 Thomas Emilsson, Håkan Nilsson
M40-44 Dan Johnsson, Patrik Kronholm, Magnus Svensson, Petter Gisslen
M45-49 Peter Jönsson, Kristoffer Ahlin, Markus Wallhagen
M50-54 Mattias Törnqvist, Christer Hagberg, Hannu Körkkö
M55-59 Mikael Thorén
M65-69 Lars Wärnberg
M70-74 Leif-Håkan Johnsson

De som kvalat tidigare till Hawaii under 2017 är:

Camilla Franks
Carl-Johan Leinoff
Elinor Krock
Emma Igelström
Fredrik Båving
Hanna Johansson
Jesper Bach
Martin Fredriksson
Olof Dallner
Sten Orsvärn
Ulrika Jansson Båving

Sala Silverman 70.3

Mitt under Kalmaryran så gick Sala Silverman av stapeln. En väldigt bra trevlig och bra anordnad tävling. Simning i en spegelblank sjö, platt trevarvsbana på cyklingen och en fin löpbana. Lägg även till ett prisbord på upp mot 150 000 kronor så är det absolut värt att åka upp dit om man inte är i Kalmar. Sala bjöd i år på ösregn och kyla under större delen av cyklingen som gick över till solsken på löpningen.
Vann gjorde finländaren Kim Harju på tiden 3:56 efter en monstercykling på 2:01:23. Kristian Ek som stod för dagens snabbaste löptid på 1:21 kom tvåa på 4:06. Trea kom Richard Bräckvall på 4:08.
På damsidan så vann Jenny Nilsson en övertygande seger på 4:35 före Nathalie Säfsten och Isabella Knutsson.
 

Ironman Köpenhamn
I proffsklassen kom åtta damer till start. Som väntat tog Michelle Vesterby hem segern i sin ”hemmatävling” på tiden 9:00. Corinne Abraham tog andraplatsen. Svenska Camilla Lindholm Borg gjorde ett bra race och tog en fjärdeplats bland PRO endast fem minuter från tredjeplatsen som gick till Sofie Goos. Vårt andra svenska PRO Julia Montgomery kom sjua bland proffsen på 10:24 då Collonge bröt.

Ser man till resultaten så var det två svenskar som hade chans på en plats till Kona. Petter Liif i åldersklassen 25-29 på 8:58:29 där han tog en hedrande tredjeplats. I M40-44 så tog Fredrik Ekström på 8:57:24 en stabil andraplats. Dock vet vi ej i skrivande stund om dessa två tackade ja till den gyllene Kona-biljetten.

Resultat Damer PRO
1. Michelle Vesterby 9:00:19, PRO
2. Corinne Abraham 9:08:06, PRO
3. Christina Svejstrup 9:17:06, F30-34
4. Sofie Goos 9:17:07, PRO
5. Camilla Lindholm Borg 9:22:46, PRO
6. Alyssa Godesky 9:33:20, PRO
7. Pia Nielsen-Englyst 9:38:37, PRO
8. Kamilla Vallin 9:42:25, F18-24
9. Mireia Arrillaga Murelaga 9:56:33, F25-29
10. Esther Leal 9:58:24, F35-39
 

Svenska proffskollen

Fredrik Croneborg körde i helgen Ironman 70.3 Bintan i Indonesien, där han hade en förstaplats att försvara från förra året. I helgen blev det en imponerande tredjeplats trots att han för dagen saknade den där extra växeln att lägga i.
Två svenska proffs är klara för VM på Hawaii. Både Patrik Nilsson och Åsa Lundström har kvitterat ut sin biljett till tävlingen.
Åsa gör sin fjärde start på VM, tidigare så har hon varit sjuttonde, elva och förra året tog hon en åttondeplats. I år borde topp-femplats vara inom räckhåll om bitarna faller på plats. Patrik gör debut på VM, men han har visat flera gånger att han absolut tillhör den yttersta eliten. Speciellt nu senast på EM i Frankfurt där han kom trea efter en ofattbar avslutande maraton på 2:40 i 36 graders värme.

Lördagen den 14:e oktober smäller kanonen av på piren i Kailua-Kona, Hawaii!

Kommande tävlingar – än är den svenska tävlingssäsongen inte slut!

Tjörn 70.3 den 26 Aug
Den anrika triathlontävlingen på Tjörn har över 600 deltagare. På damsidan så har vi SM-guldmedaljören Åsa Lundström och SM-trean Sara Svensk på plats. På herrsidan kör Fredrik Bäcksson som tillhör en av Sveriges absolut bästa på halva Ironmandistansen. Övriga namnkunniga till start är bl.a. Ludwig Fleetwood, Markus Hagberg, Emil Dansk, Richard Bäckström som kommer att vara med slåss om topplaceringar.

ITU Triathlon Stockholm 26-27 Augusti
ITU world triathlon kommer och världseliten på kortare distanser kommer och tävlar på lördagen i Stockholm. Det ser ut bli ett riktigt bra startfält på både dam- och herrsidan.
Tyvärr så har Lisa Nordén fått ställa in sin medverkan p.g.a. skada. På herrsidan så kommer bland annat Jonathan Brownlee till start. Vårt svenska hopp Gabriel Sandör är med och slåss med världseliten. På söndagen är det dags för motionsklasserna. Över 2 500 deltagare är anmälda.

Velothon Stockholm 10 September
Om några veckor är det åter igen cykeltävlingen Velothon Stockholm. Detta cykellopp i Ironmans regi växer för varje år och är redan nu Sveriges näst största cykellopp efter Vätternrundan. Det finns två distanser, sex eller sexton mil på bilfria vägar och det är inte vanligt i Sverige. Start och mål sker vid Zinkensdamms idrottsplats på Söder. Där hålls också ett GP, ett varvbanelopp för elit och motionärer, på lördagen. Värt ett besök.

BILD: Henrik Kindgren 
Målgången i Kalmar där Daniel Adams-Ray möts av sin coach Jonas Colting

Nr 10 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Ditt bästa år! Experternas smarta tips
  • 7 pannlampor i stor test
  • Vad är långpass?
  • Spring saktare! Forskare: Därför gör det dig snabbare
  • Redo för träning? Enkelt formtest som ger dig besked
  • Jesse Owens trotsade Hitler och nazismen
Bli prenumerant

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så syns du bättre i mörkret

Så syns du bättre i mörkret


Det är svårt att undvika mörkerlöpning den här tiden på året – det vill säga om man måste träna före eller efter jobbet eller skolan. Och springer man i mörker är det förstås viktigt att man syns ordentligt. Här är våra bästa tips – presenterade i samarbete med Brooks Running!

Är du hänvisad till att träna i mörkret? Då finns det några saker att ta i beaktning så att ditt träningspass blir både säkert och effektivt. Till att börja med så bör du fundera över var det finns belysta gång- eller parkvägar, elljusspår eller dylikt i din närhet. De bästa mörkerrundorna kanske inte ens ligger i anslutning till ditt hem, utan nära jobbet eller barnens fritidsaktiviteter. Planera din träning så att du har några valmöjligheter beroende på omständigheterna.

Fundera också på ett par alternativ för inomhusträning – det kan gälla allt från löpning på det lokala gymmet (om det går att genomföra på ett säkert sätt ur ett smittspridningsperspektiv) till löpning på bana i närmaste friidrottshall.

SE TILL ATT DU SYNS

Självklart syns du sämre när du springer i mörker. Se därför till att skaffa dig en reflexväst, gärna i en fluorescerande färg, som du bär ovanpå löparjackan. Det är ett enkelt sätt att öka synligheten.

Det finns även gott om ytterplagg med insydda reflexer, eller jackor tillverkade av tyg med reflekterande egenskaper. Tänk bara på att den här typen av reflexer tappar sin reflekterande förmåga över tid. 

Att välja kläder i ljusa eller fluorescerande färger är ett annat sätt att öka din synlighet – och det behöver inte bara handla om jackan eller tajtsen. En färgglad mössa eller ett par vantar i fluorescerande färg är ett smart komplement.

Reflexband är också bra och billiga alternativ. De är lätta att fästa runt armar och ben och syns från alla håll. Tänk på att fästa dem lågt så att de hamnar i billyktornas ljusflöde.

Vita och/eller röda led-lampor som fästs på kläderna är ett annat sätt att enkelt höja synligheten. De kan fästas på kläderna och man kan ofta välja mellan fast eller blinkande sken.

SE TILL ATT DU SER – OCH HÖR

Det är naturligtvis inte bara du som behöver synas i mörkret utan det gäller även att ha koll på omgivningen. I städer finns ofta gatulyktor och i många motionsspår sitter det belysning som hjälper dig att slippa snedsteg. Men det kan ju vara mörkt på sina ställen på väg till motionsspåret, och då kan en pannlampa vara till bra hjälp. En pannlampa är ju dessutom ytterligare ett sätt för dig att synas bättre på.

Ska du vara ute länge och i obanad terräng så ställs det förstås högre krav på batterikapacitet och ljusflöde, men mindre och enklare pannlampor räcker långt för de flesta löpare. Välj en pannlampa som sitter skönt, har låg vikt och vars ljusstyrka och flöde räcker för dina behov.

När du springer i mörker behöver du inte bara synas och se bra – du behöver även höra bra. För precis som att du inte syns lika bra för andra trafikanter, ser inte du heller dem lika bra. Använd därför även ditt hörselsinne så att du får en förvarning om annalkande trafik i form av bilar, cyklister eller andra löpare. För att du ska kunna ha koll på din omgivning är det därför klokt att skippa hörlurarna på mörkerlöpningen.

Kläder i fluorescerande färger ökar din synlighet – både när det är ljust och när det är mörkt.

4 TIPS FÖR ATT SYNAS BÄTTRE:

Välj ljusa kläder!

Svarta kläder reflekterar ljus dåligt och gör att du blir svårare att upptäcka.

Bär reflexer!
Bär du reflexer så blir du synlig på ungefär 125 meters avstånd för en bilist som kör med halvljus. Utan reflexer krymper avståndet snabbt ner till 20–30 meter. Om du möter en bilist som kör med helljus är du synlig på 450 respektive 150 meters avstånd, beroende på om du bär reflexer eller inte.

Fördela reflexerna!
Med reflexer placerade på olika ställen på kroppen ökar du dina chanser att synas, eftersom ljuset kan träffa dig på olika ställen. Måste du prioritera så placera reflexerna på nedre halvan av kroppen. Tänk också på att reflexer på rörliga delar av din kropp, som fotleder och handleder, gör att du syns ännu bättre. Toppa med en reflexmössa!

Byt reflexer ofta!
Reflexer är färskvaror och tappar sin reflekterande förmåga över tid, och det gäller särskilt reflexer som sitter på kläder som tvättas. Reflexer håller inte längre än ett par år, så byt dem ofta.

… eller spring på lunchen! Är du inte sugen på att springa i mörkret? Då kanske du kan förlägga träningspasset till lunchen. Ett avbrott från arbetet som också innebär att du kommer ut i dagsljuset kommer att ge dig ny energi och kan faktiskt även göra att du sover bättre. Se bara till att äta något lätt en till två timmar före lunchens löppass så att du har tillräckligt med energi för ditt pass, och planera din lunchmat i förväg så att du snabbt och lätt får i dig mat efteråt.

Brooks Running lanserar ny kollektion – för ökad synlighet!

Brooks Run Visible Collection innehåller en komplett serie löparkläder som ökar din synlighet. Specifika färger och det reflekterande materialet 3M Scotchlite Carbon Black Stretch – placerat i kritiska rörelsezoner – ger extra bra synlighet när man springer.
Hela kollektionen är vattenavvisande utan att göra avkall på bra av ventilation. Självklart har plaggen även smarta och praktiska detaljer som till exempel ficka för mobilen på tights och shorts.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Testa Szalkais favoritpass på löpbandet

Testa Szalkais favoritpass på löpbandet


Det här passet har gett mig mycket tillbaka genom åren, och jag har haft det som ett stående inslag året runt i min maratonträning. Passet, som lämpar sig utmärkt för löpbandet, består av 4 x 10 minuter, med 5 minuter joggvila mellan varje intervall. Totaltid på bandet blir 55 minuter.

Efter att du värmt upp som vanligt ska den första tiominutaren gå bekvämt fort, följt av joggvila i en fart några snäpp lugnare än din distansfart (10–15 sekunder långsammare per kilometer).

Den andra tiominutersintervallen höjer du farten till tröskelfart, alltså i gränslandet mellan bekväm och obekväm fart.

Tredje löpningen springer du i en fart som du väljer efter dagsform och känsla – har du kraft och fokus att höja farten ett litet snäpp till nu så gör du det. Känns det osäkert så sparar du höjningen till de sista tio minuterna, där det är snabbdistansfart – det vill säga riktigt tuff fart – som gäller.

Det här är ett tufft pass som du kan dra ner något genom att bara köra två eller tre tiominutsintervaller beroende på formen.

Alla joggvilor är lika långa och i samma lugna fart. Det här är ett tufft pass som du kan dra ner något genom att bara köra två eller tre tiominutsintervaller beroende på formen. På sikt, när du blir snabbare, kan du försöka hinna längre och längre för varje tiominutsintervall.

Szalkais favoritpass på löpbandet:

  • Värm upp
  • 1 x 10 min i din bekvämt snabba fart
  • 5 min joggvila
  • 1 x 10 min i din tröskelfart
  • 5 min joggvila
  • 1 x 10 min i valfri fart beroende på dagsform och känsla
  • 5 min joggvila
  • 1 x 10 min i din snabbdistansfart
  • Varva ned
Antal kommentarer: 2

Benny

Ett kul och jobbigt pass! Men funderar vad tanken är bakom att ha så pass lång joggvila som 5 min mellan varje intervall? Speciellt om man bara kör intervallerna runt tröskelfart så borde väl 1-2 minuter räcka för att vara redo för nästa intervall. Men syftet kanske är att få upp mängden?


Anders Szalkai

Hej Benny,
Precis som du är inne på är jag inte bara ute efter fart utan även volym med det här passet eftersom jag använder det i min maratonträning.
– Genom att inte riktigt ha jogg på vilan, utan nästintill distanstempo kommer pulsen under den km-långa vilan hålla sig på en ok nivå samtidigt som jag är redo för nästa tröskelavsnitt. Vidare höjs farten efterhand så sista 10 minuters avsnitten (avsnittet) går ju klart tuffare än tröskel och för att klara det behövde i alla fall jag runt 1 km i distansfart för att klar öka upp farten. Tycker fortfarande det är ett av mina viktigaste och bästa pass inför maran!
Lycka till
//ASZ



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så väljer du rätt intervallvila

Så väljer du rätt intervallvila


Impulsen att slänga sig ner på marken och hämta andan mellan snabba intervaller känns naturlig att följa, inte minst när man pressat sig till det yttersta. Men erfarenheten och forskningen har lärt oss att lätt joggning mellan intervallerna faktiskt gör det lättare att löpa nästa intervall i samma eller högre tempo. Joggandet håller blodcirkulationen igång i musklerna, vilket underlättar bortforslandet av de restprodukter som bildas genom den hårda löpningen och som bidrar till tröttheten i musklerna.

Det betyder emellertid inte att joggning alltid är bra. Om du står stilla eller går sakta fylls musklerna lättare med kreatinfosfat – ett enzym som kroppen använder som energi under kort, intensiv ansträngning. Välj därför stå-, gång- eller joggvila beroende på vilken effekt du eftersträvar med träningspasset.

DÅ SKA DU JOGGA

Brittiska forskare har gjort en studie på mjölksyranivåerna hos cyklister efter både passiv och aktiv återhämtning i samband med intervallträning. Aktiv återhämtning – motsvarande joggning – fick mjölksyranivån att minska efter ungefär 90 sekunder, men under kortare vila än så gav den aktiva återhämtningen inga fördelar.

Joggning är därför bäst som återhämtning när du springer intervaller i syfte att öka ditt VO2max, med en intervallvila som varar tre till fem minuter.

Joggning är därför bäst som återhämtning när du springer intervaller i syfte att öka ditt VO2max, med en intervallvila som varar tre till fem minuter. Träningspass som 4 x 1 000 meter i din tävlingsfart på fem kilometer, med tre till fyra minuters vila mellan intervallerna, gör dig tung i benen efter varje repetition. Lätt joggning rensar benen från restprodukter och piggar upp dem inför nästa intervall.

DÅ SKA DU GÅ

Med tanke på att mjölksyran släpper greppet först efter ungefär 90 sekunder kan det vara frestande att gå under en kort intervallvila. Det är rätt strategi om ditt mål är att springa så fort som möjligt under träningspasset – men det verkliga målet är ju att springa fort på tävling.

Gåvila är därför bäst när du springer korta intervaller i syfte att träna upp din maxfart – då är det bra att muskeldepåerna är fyllda av kreatinfosfat. Om du kör ett intervallpass om 6 x 200 meter med två minuters vila är det med andra ord bra att gå mellan löpningarna.

DÅ SKA DU TRYCKA PÅ

Gång och joggning är inte de enda alternativen. Om du är maratonlöpare eller halvmaratonlöpare kan du pröva intervaller med en fart något över din tröskelnivå (någonstans mellan din halvmaratonfart och milfart på tävling), och under ”vilan” löpa i en fart som ligger strax under din tröskelnivå. Dessa växlingar mellan strax över och strax under mjölksyratröskeln lär kroppen att snabbare transportera bort mjölksyran ur musklerna och in i blodomloppet, där den kan återanvändas som bränsle.

Testa 4 x 5 minuter runt 5 sekunder snabbare per kilometer än din halvmarafart, och återhämta dig löpandes i 5 minuter i en fart som är 5–10 sekunder långsammare per kilometer än din maratonfart. Kör den här typen av tröskelintervaller inför ett maratonlopp. Ju snabbare du blir, desto närmare din maratonfart kan du löpa under återhämtningen.

VARIERA MED SÄSONG

Byt återhämtningstaktik allt eftersom du närmar dig ditt huvudlopp för säsongen:

6 MÅNADER FÖRE TÄVLINGEN
Grundträning
Lägg in fartlek i ditt distanspass. Varva tempoökningar på 90 sekunder med 90-sekundersekvenser i ditt normala löptempo. Upprepa tio gånger. Håll farten under återhämtningen så pass hög att du precis hinner hämta andan innan det är dags för nästa fartökning.

3 MÅNADER FÖRE TÄVLINGEN
Aerob träning
Löp 10 x 400 meter med 90 sekunder vila, sikta på din tävlingsfart på tre eller fem kilometer. Jogga under vilan för att maximera den aeroba stimulansen under löppasset.

1 MÅNAD FÖRE TÄVLINGEN
Tävlingsförberedande träning
Löp intervaller om 10 x 400 meter med 90 sekunder vila mellan, och sikta på en fart strax under din tävlingsfart på 1 500 meter. Gå under vilan så att du verkligen klarar att löpa på jämna, snabba tider på löpintervallerna.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Svensk professor: Därför springer du snabbare med  kolfiberskor

Svensk professor: Därför springer du snabbare med kolfiberskor


En av nyckelpersonerna bakom World Athletics nya regelverk kring löparskor heter Toni Arndt och är professor på GIH i Stockholm. Här berättar han hur regelverket kom till, hur de nya kolfiberskorna gynnar prestationsförmågan – och varför han själv tycker att de inte borde vara tillåtna. 

Den här intervjun publicerades i Runner’s World #7-20, men tyvärr hade en del av texten fallit bort. Därför återpublicerar vi den nu här i sin helhet som en öppen (olåst) artikel.

Skor har alltid varit en del av det forskningsarbete som Toni Arndt, professor inom idrottsvetenskap med inriktning på biomekanik, ägnar sig åt på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Toni har bland annat forskat på fotens kinematik, och till exempel kollat på hur och på vilket sätt ett inlägg kan påverka foten. 

Toni Arndt, professor inom idrottsvetenskap med inriktning på biomekanik på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Foto: Ryno Quantz

På grund av sin kompetens inom området var han tidigare president i Footwear Biomechanics Group, som är en del av den stora internationella organisationen International Society of Biomechanics. I Footwear Biomechanics Group ingår bland annat produktutvecklare från de ledande skoföretagen. 

– Arbetet inom gruppen har förstås blivit ännu mer intensivt det senaste året, då frågan kring löparskornas förmåga att hjälpa löpare på elitnivå att göra bättre resultat har aktualiserats, säger Toni Arndt.

Men att han även kom med i den grupp av experter som hjälper det internationella friidrottsförbundet (World Athletics) att utvärdera skorna var egentligen en slump. På en kongress hamnade Toni bredvid en av de personer inom World Athletics som ansvarade för detta uppdrag, och snart var även Toni involverad i arbetet med att stipulera nya regler för hur en löparsko får vara konstruerad för att godkännas för tävlingsbruk.

Det nya regelverket (se ruta nederst) kom till på kort tid menar han. 

– Men World Athletics har en långsiktig plan för hur man ska arbeta med skofrågan framöver. I samarbete med KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm jobbar vi nu bland annat på att ta fram ett protokoll med standardiserade tester. Det ska kunna användas för att utvärdera nya modeller, och gör att man kommer att ta ett mycket bredare grepp kring hur och på vilket sätt en sko bidrar till prestationen.

Redan 1999 gjordes en studie i Kanada där man tittade på effekten av en kolfibersula i en spiksko. Där kunde man definitivt se att man sprang snabbare.

Toni Arndt menar att skorna alltid har utvecklats, men att man inte har sett någon prestationshöjande effekt tidigare.
– Trender har kommit och gått, och olika företag har haft olika gimmicks för att marknadsföra och särskilja sig.

Men helt nytt är fenomenet med kolfiberplattor inte. 

– Redan 1999 gjordes en studie i Kanada där man tittade på effekten av en kolfibersula i en spiksko. Där kunde man definitivt se att man sprang snabbare. Samtidigt var det väldigt svårt att få upp hastigheten under de första stegen med den lösningen, så det blev aldrig något stort. 

I princip dröjde det ända till OS i Rio 2016 innan teknologin som nu revolutionerat marknaden slog igenom. 

– Ja, där användes den av några av topplöparna. Det var en konstruktion som kombinerade en styv platta med en mjuk mellansula. Men det var först när studier visade på en fyraprocentig förbättring av löpekonomin med en Nikesko som man på allvar började se att det var något som gav en tydlig förbättring. 

Siffrorna ljög inte

Nu hade man en siffra på hur mycket prestationen kunde förbättras, vilket också blev en signal om att man måste se över utvecklingen. Men eftersom många resultat redan hade gjorts i de nya skorna gick det inte att gå tillbaka och förbjuda dem. 

– Nej, i stället blev det en snabbt framtagen lösning som framför allt bromsade vidare utveckling. Nu försöker vi testa skor utan människor i dem för att se om de har några prestationshöjande effekter. Lyckas vi med det ska man med ett standardiserat test kunna sätta gränser för olika mekaniska egenskaper. Tanken är att om skon ger värden över dessa gränser så blir skon förbjuden för eliten att tävla i. 

Om det lyckas är planen att flera labb världen över ska bli ackrediterade för att utföra dessa kontroller. 

– Att utvärdera skornas helhetseffekt på det här sättet vore det bästa, om vi kan få det att fungera. Vi försöker hitta ett system där vi inte tittar på skons morfologi, det vill säga skons uppbyggnad. I stället vill vi hitta ett system som bedömer den totala energiåtergivningen, oavsett skons olika komponenter.

Regelverket gäller däremot endast eliten, vilket innebär att tillverkarna ändå kan fortsätta utveckla skorna för att ge motionslöpare fördelar.

Det kan helt klart bli ett problem när en elitmotionär som kanske gör 2.30 på maraton helt plötsligt springer mycket snabbare på grund av skorna och i princip kan närma sig eliten.

– World Athletics kan ju aldrig bestämma vad en motionär får springa i för skor. Det kan helt klart bli ett problem när en elitmotionär som kanske gör 2.30 på maraton helt plötsligt springer mycket snabbare på grund av skorna och i princip kan närma sig eliten. Vad gör man då? Så det är klart att det kan vara lockande för företagen att fortsätta vidareutveckla skorna, även om de inte blir godkända för att användas av eliten.

Om en motionär har lika stor nytta, eller till och med större nytta, av den nya skoteknologin är däremot inte helt klarlagt.

– Studierna som finns har gjorts på snabbare löpare, så jag vet inte. Men jag tror att teknologin har stor effekt även på löpare som är klart långsammare än eliten, liksom på löparna strax bakom eliten. 

Skorna står inte för hela förbättringen

Toni menar att det inte bara handlar om skorna – vissa fysiologiska aspekter kan även bidra till förbättringen. 

– Styvheten som skons kolfiberplatta ger över tåleden, MTP-leden, gör att hävarmen blir mycket större. Rent biomekaniskt är det en fördel, men bara om man har starka vadmuskler. Så hur väl man kan nyttja den ökade hävarmen begränsas av anatomin.

Däremot verkar det inte ha någon större betydelse hur man landar på foten. 

– Tidigare trodde jag att skorna skulle ge större effekt för framfotalöpare, men även de som rullar över från hälen får hjälp av skons egenskaper. Men för att kunna säga någonting säkert om detta behövs studier där man i högre grad tittar på olika löpare.

Inte heller har man kunnat se en ökad skaderisk. 

– Det är också en fråga som inte är besvarad. Rent intuitivt kan man tänka sig att en lång, styv platta skulle kunna ge upphov till skador på hälsenor och vader om man inte har starka vader. Men det finns inga studier än som belägger detta.

Däremot upplever många elitlöpare att man får minskade problem med just hälsenor och vader och att belastningen i stället flyttas upp till lår och rumpa med de nya skorna. 

– Det är en intressant fråga som man borde titta mer på.

Därför går det fortare med kolfiberskor

Men den stora frågan är förstås exakt vad det är som gör att skorna gör oss bättre. Toni menar att det mesta tyder på att kolfiberplattan ändå är nyckeln i den ekvationen.

– Den hårda plattan gör att man inte böjer MTP-leden i framfoten, och därmed sparar man energi. Samtidigt förlängs hävarmen, från hälen till framfoten. Har man kraften som krävs för att kunna utnyttja den ökade hävarmen är det en fördel. 

Även vinkeln på själva kolfiberplattan och den avrundade, uppåtvinklade profilen på mellansulan har betydelse. 

Toni Arndt förklarar framgångarna bakom Nikes modeller. Foto: Ryno Quantz

– Den gör att man får en bra överföring genom steget, vilket troligen har betydelse för skons energibesparande egenskaper. Det är inte det som ger prestationshöjningen, men den är nog viktig för att man ska kunna nyttja de andra delarna fullt ut.

När det gäller energiåtergivningen från mellansulan har däremot inte forskningen några klara svar, menar Toni Arndt. 

– För att se hur stor del av skons energibesparande effekter som ligger där behöver vi testa mer.

Just kombinationen av en tjock mellansula och en styv kolfiberplatta har av många antagits vara nyckeln till prestationsförbättringen. Men nu lanseras flera nya kolfibermodeller med en mer traditionellt utformad, tunnare mellansula. 

Jag tror inte att det finns några bevis för att det behöver vara en kombination av en tjock mellansula och en kolfiberplatta.

– Jag tror inte att det finns några bevis för att det behöver vara en kombination av en tjock mellansula och en kolfiberplatta. Man kan öka hävarmen med plattan även i en tunnare mellansula. Men det är många saker som samverkar så jag kan inte heller utesluta att kombinationen inte har någon effekt. 

Han menar att Nike, som startade hela utvecklingen, verkar ha hittat en kombination som löparna gillar – vilket har betydelse.

– Ja, och de kombinerar både mellansula, kolfiberplatta och en geometri i skomodeller som bevisligen höjer prestationen för löparna.

Så mycket bättre blir du

Så hur stor förbättring kan skorna ge totalt – och blir verkligen alla bättre av att springa i dem?

– Studierna visar att skorna inte ger samma effekt för alla löpare. I studien som visade på 4 procent förbättrad löpekonomi fanns en variation mellan 1–6 procent bland löparna som deltog i studien. Så alla fick effekt, men någon mycket mer än andra. Andra studier visar på samma spridning. 

Även på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, GIH, genomför man en studie. Tyvärr har den fått ta paus på grund av coronaviruset, så hittills har man bara hunnit testa en person. 

– Ja, den leds av Alexander Wolthon som är masterstudent här på GIH. I studien utvärderas åtta olika skomodeller där flera har kolfiberplatta. Intressant nog var det inte den ledande skon på marknaden som gav störst effekt för denna testlöpare. Givetvis går det inte dra någon slutsats baserat på en enda person, och studien kommer att tas upp igen när det går, säger Toni Arndt. 

– Men det är ändå roligt att andra skoföretag kommer in på marknaden nu, så att löpare som vill ta del av den nya teknologin har fler märken att välja mellan.

Men innan vi vanliga dödliga kan dra nytta av den här nya teknologin måste alltså alla nya modeller passera grindvakten – professor Toni Arndt i Stockholm.  

Fakta: Toni Arndt

Toni Arndt kommer från Australien, men växte upp på Nya Zeeland där han började sin vetenskapliga bana inom biologi. Intresset för biomekanik och kroppens rörelse kom när Toni jobbade som alpin skidlärare. Han gjorde sin forskarutbildning i Köln i Tyskland, med en avhandling som undersökte asymmetrisk belastning i hälsenan.

Tonis fru, som är svenska, tog med Toni till Sverige. Under de första 15 åren här jobbade han på Karolinska institutet där inriktningen låg på biomekanik inom ortopedi. Ett av de största projekten han gjorde under den här perioden var att studera rörelsen mellan de små benen som finns i foten, genom att borra in små metallpinnar i bensegmenten. Den data som kunde presenteras fick internationell uppmärksamhet, och används än i dag för att undersöka nya vetenskapliga frågeställningar.

Numera är Tonis forsknings- och undervisningsinsatser främst idrottsrelaterade. Alla doktorander som han handleder som professor på GIH forskar inom tillämpad idrott.

Sedan Toni kom till Sverige i början av 2000-talet har hans egna idrottande främst varit inriktat på långdistanscykling. För fyra år sedan, 2016, satte han ett rekord i att cykla genom Sverige, från Riksgränsen i norr till Smygehuk i söder. Då cyklade han och två lagkamrater de 210 milen på strax under 105 timmar, det vill säga lite mer än 4 dygn – inklusive 5 timmars sömn totalt. (I somras cyklade elitcyklisten Richard Larsén samma sträcka på 82,5 timme, utan draghjälp men med supportbil.)

Tre snabba frågor till Toni Arndt

När vi testat olika skomodeller med kolfiberplatta i mellansulan upplever vi det som att Nikes modeller har en klart studsigare känsla än övriga. Kan den känslan, eller egenskapen, påverka prestationen?

– Det tror jag. Jag får ofta frågan om vilka skor man ska välja, och mitt svar har alltid varit att man ska välja den sko som känns bäst på foten. Gillar man känslan av studsighet kan det förstås ha en effekt rent mentalt som påverkar prestationen – en placeboeffekt. Det är en av utmaningarna när man testar skor, att göra testerna ”blindade” så att man inte vet vilken sko det är man testar.

Utifrån ett etiskt perspektiv – vad tycker du personligen om prestationshöjande skor?

– Jag tycker inte att man ska ha den här typen av skor på tävlingar, för det är inte det som löpning handlar om för mig. Prestationen ska inte vara avhängig av skon, bara av löparen – jag gillar inte att man kan vara snabbare än man egentligen är. Det som ska avgöra är löparens fysik, biomekanik och den träning löparen genomför. 

– Samtidigt handlar etik inte om svart eller vitt, utan det finns alltid en gråzon. Vi har ju många andra idrotter där tekniken och materialet är avgörande för eliten. Så det är helt klart en svår fråga. Dessutom kan vi inte gå tillbaka till tiden innan utvecklingen tog fart, utan nu måste vi försöka stipulera regler för att utvecklingen inte ska fortsätta trappas upp.

Anders Szalkai pratar kolfiberskor och prestation med Toni Arndt på GIH. Foto: Ryno Quantz.

När jag vann Stockholm Marathon för snart 20 år sedan var det i en Nike-sko som såg väldigt annorlunda ut jämfört med den senaste versionen av Nikes nya kolfibersko Alphafly. Hur mycket snabbare hade jag sprungit i den nya versionen tror du? 

– Fyra procent, haha! Nej, det kan jag så klart inte säga rakt av. Dels finns det individuella skillnader som vi varit inne på. Den angivna förbättringen i procent utgår också från löpekonomin och de energibesparande effekterna och inte en konkret tidsförbättring i minuter och sekunder. Men statistiken visar ju däremot tydligt att den nya typen av skor förbättrar tiderna som en effekt av att löpekonomin förbättras och att löparen därmed kan spara energi under loppet.  

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Fakta: Så togs det nya regelverket fram

Toni Arndt var en av granskarna av den regel som snabbt togs fram för att bromsa den utveckling som tagit fart sedan 2016. Den nya regeln, som trädde i kraft 31 januari i år, reglerar dels höjden på mellansulan och dels på vilket sätt styva plattor, till exempel kolfiberplattor, får läggas in i mellansulan. 

Höjden på mellansulan kontrolleras vid två punkter, som sitter 12 procent respektive 75 procent av skons längd från hälkappans insida. Ingen av dessa punkter får befinna sig högre än 40 millimeter från underlaget. Eventuella hårda plattor, som hittills varit tillverkade av kolfiber, får heller inte staplas på varandra i mellansulan – endast en platta får ligga inbäddad i mellansulan. Denna platta kan däremot vara delad i två, men delarna får alltså inte överlappa varandra.

Enligt regelverket måste skon även ha funnits tillgänglig på marknaden för alla konsumenter en angiven tidsperiod innan den får börja användas i tävlingssammanhang. Det innebär alltså att man inte längre kan tävla i prototyper.

Karbon eller kolfiber? Du har säkert hört någon prata om karbonskor eller karbonplattor. Karbon är helt enkelt en försvenskning av den engelska kortformen för kolfiber: carbon fiber. 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Springtime Friends löpargrupp – nu drar vi igång träningen!

Springtime Friends löpargrupp – nu drar vi igång träningen!


Onsdagen den 9 september startar vi upp nya Springtimes Friends löpargrupp. Under 10 onsdagar i september-november kl 18.00 är det gemensam träning.

I Springtime Friends löpargrupp träffas vi och tränar på ett ansvarsfullt sätt. För att minimera riskerna för smittspridning kommer vi att dela in oss i grupper enligt de riktlinjer och rekommendationer som råder. Vi som är på plats, deltagare såväl som ledare, ansvarar för att vi endast tränar om vi är helt friska.

Träningen utgår från GIH (Lidingövägen 1) på höjden bakom Stockholms Stadion, och genomförs sedan utomhus.
Omklädningsrum finns att tillgå, men för att minska risken för smittspridning uppmanar vi alla att komma ombytta. Under själva träningen ser vi gemensamt till att det finns utrymme och att vi respekterar varandra.

Skulle Folkhälsomyndigheten komma med riktlinjer som gör att vi inte kan genomföra träningen ger vi alla anmälda löpare full återbetalning på anmälningsavgiften.

Träningen består av olika typer av intervaller, backpass, löpskolning och löpstyrka. På varje pass finns det anpassade fartalternativ och även en ”komma igång grupp” för att passa alla löpare oavsett om man vill komma igång eller utveckla den nivå man har. Framförallt kommer vi ha kul på träningen.

RUNNER’S WORLDS CHEFREDAKTÖR ANDERS SZALKAI ansvarar för träningsupplägget, och många uppskattade ledare från Springtimes träningsresor ingår i ledarstaben. Efter några utvalda onsdagspass tar de löpare som vill en gemensam After Run på någon lokal tillsammans med ledargänget (självkostnadspris). Under de 10 veckor träningen genomförs får alla deltagare i gruppen även tillgång till ett träningsupplägg som man kan träna efter mellan våra gemensamma pass.

DU ANMÄLER DIG HÄR!

PS! Kan gruppen inte genomföra träningen utifrån myndigheters rekommendationer återfås hela anmälningsavgiften.

ONSDAGSPASS KL 18.00 – PROGRAM:
9 september:
Teknikintervaller & löpskolning.
16 september: Tröskel intervaller & spänst.
23 september: Backlöpning i olika växlar.
30 september: Kombipass tröskel & kort backe.
7 oktober: Testlopp 3-5 km.
14 oktober: Intervallstege.
21 oktober: Mixade intervaller.
28 oktober: Kombipass backe & intervall.
4 november: Korta intervaller och spänst.
11 november: Testlopp 3-5 km.


Anders Szalkai, chefredaktör på Runner’s World, ansvarar för träningsupplägget.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in