Så påverkar bålstyrkan din löpning
En stark bålmuskulatur spelar en avgörande roll när det gäller att löpa effektivt. Men det är inte enbart magmusklerna som engageras intensivt – vilket vi visar i den här översikten.
Löpning fordrar en samordnad koordination mellan en rad olika muskler i magen, nedre ryggen och höfterna i syfte att skapa ett stabilt bäcken. Dessa muskler – inte minst din bålstyrka – påverkar hela din kroppshållning när du löper och du kan inte få till ett effektivt frånskjut utan deras medverkan. Så här påverkar musklerna din förmåga att …
… SPRINGA SNABBT
När du förlänger steget eller ökar stegfrekvensen för att höja löptempot aktiveras de nedre – de tvära bukmusklerna såväl som de raka.
Dessutom aktiveras musklerna i nedre delen av ryggen. Ju starkare och ju mer stabiliserande alla dessa muskler är, ju mer kraft och fart kan du generera när du skjuter ifrån mot underlaget.
… SPRINGA UPPFÖR
Sätesmusklerna och nedre delen av magmuskulaturen stabiliserar bäckenet, som är sammankopplat med de benmuskler som arbetar mest vid löpning uppför. Med en stark bålmuskulatur får benen ett stabilt fundament att jobba mot och det blir mer kraft i uppförslöpningen.
När du pendlar fram benet aktiveras höftböjarmusklerna i bäckenet. När du skjuter ifrån mot underlaget engageras framförallt sätesmuskulaturen och lårets baksida.
… SPRINGA UTFÖR
När du flyger nedför en utförsbacke behöver du starka sätesmuskler för att hjälpa till att absorbera stötarna från underlaget och hålla emot kroppens framåtrotation.
Utan den rätta bålstyrkan för att kontrollera rörelserna kommer all belastning att hamna på lårens framsida och i knäleden, vilket leder till att denna muskulatur snabbt tröttas ut. Musklerna ömmar och man kan i värsta fall dra på sig skadeproblem.
… ORKA I DET LÅNGA LOPPET
I slutfasen av ett lopp kan starka bålmuskler hjälpa dig att bibehålla en god löpteknik och du kan därmed löpa effektivt även när tröttheten sätter in. Med starka magmuskler och stabiliserande muskler runt ryggraden är det lättare att hålla kroppen upprätt.
Om du däremot saknar tillräcklig bålstyrka blir löpningen gärna sittande, släpande och hasande, vilket ökar belastningen på höfter, knän och underben.
… GÖRA RÖRELSER I SIDLED
När du tvingas göra en hastig förändring i rörelseriktningen, till exempel när du löper genom en kurva, undviker en ojämnhet i underlaget eller tar dig fram i växlande terräng, verkar de sneda bukmusklerna stabiliserande och hjälper dig att hålla kroppen i en upprätt position.
Om bålmuskulaturen är underutvecklad får du lätt medvridning i rörelserna, vilket innebär att din kroppsvikt i högre grad belastar ledytorna i ben och fötter.
