Sveriges största löpartidning föddes för fyrtio år sedan under namnet Springtime. Det kommer vi att fira under hela 2022 – och vad passar då bättre än att starta året med en 40 dagar lång runstreak! Häng med och fira med oss!
I oktober är det exakt 40 år sedan det första numret av löpartidningen Springtime gavs ut av Nils Lodin med flera. Sedan 1996 heter vi Runner’s World, och ingår i en stor internationell familj som ges ut runtom i världen. Detta jubileumsår vill vi förstås fira med dig – och vad passar då bättre än att inleda 2022 med en fyrtio dagar lång runstreak?
En runstreak handlar om att springa varje dag, och den vedertagna distansen är att springa minst 1,6 kilometer. Bakgrunden till det är att Ron Hill, den brittiska olympiern och före detta världsrekordhållaren, sprang minst en engelsk mil – 1 609 meter – varje dag i över 52 år. Och vi tycker förstås att en runstreak är ett utmärkt sätt att fira ett jubileum (vi är ju ändå löpare).
En runstreak är däremot ingen tävling utan något du gör för dig själv. Att bestämma sig för en runstreak – oavsett om det handlar om 1,6 kilometer om dagen eller någon annan distans – innebär att du skapar struktur och kontinuitet i din träning. Och det är två viktiga fundament.
Dessutom slipper du beslutsångesten. Du behöver inte vela över om du ska träna i dag eller vänta till i morgon, eller ens fundera över hur långt du ska springa. Det är bara att snöra på dig skorna och ge dig ut. Får du feeling efter 1,6 kilometer så är det bara att fortsätta. Annars kan du återvända hem igen, nöjd över att du uppnått ditt mål för dagen.
Så gör du!
Hur passar du in en runstreak med din vanliga löpträning? Det är enkelt. Träna på som vanligt, men de dagar du i vanliga fall hade vilat tar du en 1,6 kilometer lång återhämtningsjogg. Om du ska köra alternativträning på gymmet så kanske du kan springa dit som uppvärmning – eller köra 1,6 kilometer på löpbandet. Du kommer alltid att hitta möjligheter att få in din dagliga dos löpning.
Vi startar den 1 januari. Antingen kör du 40 dagar ut och är nöjd med det, eller så fortsätter du så länge du vill och orkar – kanske till och med året ut.
På vår Facebook-sida (@runnersworldsweden) hittar du vår RWRunstreak-grupp. Gå med där och få tips, pepp och ta del av häftiga historier från andra som också genomför en runstreak med oss.
Du får också gärna dela din runstreak med oss och alla andra. Använd #RWRunstreakSWE i dina sociala kanaler.
PS. Vill du belöna dig själv eller visa världen att du är en runstreaker? Kolla in vår snygga Runner’s World runstreak-tröja i funktionsmaterial – perfekt att springa i, dag ut och dag in.
Den första januari 2021 drar vi igång #RWRUNSTREAKSWE igen. Under hela månaden springer vi minst 1,6 kilometer varje dag – 31 dagar i sträck. Häng med!
Att springa 1,6 kilometer varje dag under en hel månad kan förändra ditt liv. Du kommer bevisa för dig själv att du är bättre på att se möjligheter än att uppfinna ursäkter, att du har en stark inre drivkraft och att du klarar av att genomföra ett uppsatt mål. Det är verkligen inte illa.
Varför 1,6 kilometer? Det är förmodligen Ron Hills fel. Den brittiska olympiern och före detta världsrekordhållaren sprang nämligen minst en engelsk mil – 1 609 meter – varje dag i över 52 år. Det är i hans anda och fotspår vi och alla andra runstreakare springer.
Det är i Ron Hills anda och fotspår vi och alla andra runstreakare springer.
Den där 1,6-kilometersrundan är också en port till oändliga möjligheter. Det är en chans att övertyga den där icke-löparen i din vänskapskrets genom 1,6 kilometer lugn, skön, daglig löpning. Eller så är det en utmaning att ta dig an tillsammans med dina löparkompisar. Men en runstreak är förstås ingen tävling utan något du gör för dig själv. Och även om du kör solo så är din runstreak ett dagligt åtagande om egentid och själavård.
Det fina i kråksången? Att bestämma sig för en runstreak – oavsett om det handlar om 1,6 kilometer om dagen eller någon annan distans – innebär att du behöver struktur och disciplin. Och det är två viktiga fundament för den som vill lyckas i sin träning.
Dessutom slipper du beslutsångesten. Du behöver inte vela över om du ska träna i dag eller vänta till i morgon, eller ens fundera över hur långt du ska springa. Det är bara att snöra på dig skorna och ge dig ut. Får du feeling efter 1,6 kilometer så är det bara att fortsätta. Annars kan du återvända hem igen, nöjd över att du uppnått ditt mål för dagen.
Så gör du!
Hur passar du in en runstreak med din vanliga löpträning? Det är enkelt. Träna på som vanligt, men de dagar du i vanliga fall hade vilat tar du en 1,6 kilometer lång återhämtningsjogg. Om du ska köra alternativträning på gymmet så kanske du kan springa dit som uppvärmning – eller köra 1,6 kilometer på löpbandet. Du kommer alltid att hitta möjligheter att få in din dagliga dos löpning.
Vi startar den 1 januari. Antingen kör du januari ut och är nöjd med det, eller så fortsätter du så länge du vill och orkar – kanske till och med året ut.
På vår Facebook-sida (@runnersworldsweden) hittar du vår RWRunstreak-grupp. Gå med där och få tips, pepp och ta del av häftiga historier från andra som också genomför en runstreak med oss.
Du får också gärna dela din runstreak med oss och alla andra. Använd #RWRunstreakSWE i dina sociala kanaler.
Tillsammans grejar vi det här – nu kör vi!
PS. Vill du belöna dig själv eller visa världen att du är en runstreaker? Kolla in vår snygga Runner’s World runstreak-tröja i funktionsmaterial – perfekt att springa i, dag ut och dag in.
Elin Ragnarsson var redan en van löpare när hon föll för runstreak. Det var över fem år sedan och hon håller fortfarande igång – och hon har sprungit sig genom såväl en magsjuka som ryggskott.
Varför satte du igång en runstreak?
– Jag hade haft en vår med krångel med kroppen och jag kände att jag ville få tillbaka vanan att springa igen. Jag ville få kontinuitet i löpningen helt enkelt. En löparkompis som heter Ellen Westfelt (läs om Ellens över 2 300 dagar långa runstreak här) inspirerade mig att prova. Hon höll redan på och hon är den enda jag vet i Sverige som har sprungit fler dagar än jag.
Hur började du?
– Jag började 1 juni 2014, så jag har börjat på mitt sjätte år. Jag satte först 30 dagar som mål. Jag kände att det funkade och satte ett nytt mål på 100 dagar. När jag kommit till 100 dagar satte jag mål på ett år, alltså 365 dagar. När jag hade kommit till 200 dagar kände jag att det här är min grej och att jag skulle få svårt att sluta. Då slutade jag sätta dagmål och har sedan dess tagit en dag i taget.
– Jag brukar fira var femtionde dag. Jag kanske äter något gott eller springer något lopp som går den dagen, det beror lite på.
Hade du sprungit innan?
– Ja, jag hade sprungit innan. Jag hade till och med sprungit några maraton och ultralopp.
– Jag sprang Midnattsloppet 2009. På hösten 2010 hade jag sprungit en halvmara på träning och då kände jag att jag ville testa maraton, så det sprang jag 2011 och jag testade ultra första gången 2012. Egentligen är det väl långt nog med ett maraton, men jag tycker om att se vad man klarar, att testa gränserna. Jag är inte snabb, men envis och uthållig.
Har du aldrig tänkt ”vad håller jag på med?”
– Det är klart att man ibland kan tänka så, men jag har aldrig ångrat ett pass. Jag har genom åren sprungit mig genom en magsjuka och ryggskott. Alla gånger har jag mått bättre efter ett lugnt pass. Jag har haft tur och aldrig varit så skadad att jag inte har kunnat springa. Det funkar så länge man kan acceptera att man springer lite lugnare och kortare ibland. Om jag inte mår helt bra håller jag koll på pulsen och ser till att den inte går upp för högt.
– Nu springer jag mest för att mitt huvud behöver det. Jag går igenom en utmattning och löpningen är min fristad. Jag slappnar av när jag springer. Det är inte alla som förstår det, men rörelse är ofta den bästa lösningen.
– Helst springer jag runt 3 kilometer, som kortast har jag sprungit 1,61 kilometer som ju är en engelsk mile och det kortaste man får springa för att det ska räknas till en runstreak. Det blir inte så många långpass nu i och med utmattningen och så, det är orken som styr. Men jag springer ju för att orka med.
– Helst springer jag på morgonen eller förmiddagen, före jobbet, men det kan också blir senare.
Har du några tips till den som vill testa runstreak?
– Ta det väldigt lugnt, du kan inte springa lika långa pass som du brukar. Det är nog det vanligaste felet, att folk maxar under en runstreak och inte anpassar träningen. Om du börjar från noll, börja med 2 kilometer för att komma in i det. Kom ihåg att du kommer att ha veckor då det känns jättesegt med löpningen, men det är det som är så magiskt med runstreak, att när det känns tungt att ta sig ut är det oftast då löpningen känns bäst. Då släpper man alla förväntningar och all press.
– Börja med att springa tio minuter bort och tio minuter hem, då kan du känna efter om du vill fortsätta. Annars är du redan hemma. Använd lugna turer som vila.
– Underlätta för dig själv så att du enkelt tar den tid du behöver till löpningen. Jag går alltid löparklädd, så då kan jag sticka ut när som helst, även när jag inte har planerat det. Ibland springer jag hem istället för att gå eller åka buss. Vill man så går det.
Hon håller igång den just nu längsta runstreaken i Sverige. I skrivande stund har hon sprungit över 2 300 dagar i sträck – och hon har inga planer på att sluta. Möt runstreak-drottningen Ellen Westfelt.
Varför satte du igång en runstreak?
– Jag började när jag var i en period i livet när jag jobbade för mycket, tränade för mycket och hade lite för hög snurr på livet och jag kände att jag började få prestationsångest när det gällde löpningen. Då hade jag börjat springa lite ultra men jag tyckte ofta att jag inte var tillräckligt bra eller tränade tillräckligt hårt.
– Jag kände att jag var tvungen att bryta de här tankarna och börja träna på ett annat sätt. Då hittade jag det här med runstreak och jag tänkte att det kunde vara ett knep för att bli av med prestationsångesten.
Ellen Westfelt har sprungit i över 2 300 dagar i sträck – och hon har inga planer på att sluta.
Hur började du?
– Jag hittade på det här med att springa 20 minuter om dagen. Minimun i en runstreak är ju annars 1,6 kilometer, men för mig var det bättre att sätta en gräns på 20 minuter. Jag skulle aldrig mäta distans och bli lockad att bara riva av de där 1,6 kilometerna.
– Jag körde på så i ett antal dagar och tvingade mig själv att bara springa 20 minuter varje dag och då kände jag mig duktig ändå, trots att jag ”bara” hade sprungit 20 minuter. Det hade helt trollat bort mina tankar om prestationsångest och jag trivdes så bra med det. Det här var i september 2013 och det var inte tänkt att jag skulle hålla på så här länge.
Hade du sprungit innan?
– När jag gick i skolan hatade jag idrott och jag gillade inte att springa fort. Men när jag var 17 började jag och en kompis springa, men vi sprang jättelångsamt och upptäckte att vi kunde vara ute i flera timmar! Så höll vi på i ett par år, men sedan sprang jag mer sporadiskt.
– Efter första barnet gick jag upp mycket i vikt och började springa för att få tillbaka min vanliga vikt och blev tipsad om ultralöpning och började med det. Men jag är verkligen ingen elitlöpare, bara en vanlig människa som gillar att träna. Men visst springer jag en del galna lopp, till exempel Diagonale de Fous, UTMB och Ehunmilak.
Har du aldrig tänkt ”vad håller jag på med”?
– Jo, visst har jag kriser ibland. Efter 1 000 dagar tänkte jag att ”nu får det väl räcka”. Min sambo sa att jag inte skulle ta beslutet att sluta i dag, utan springa i tio dagar till och känna efter då. Efter tio dagar ville jag fortsätta igen. Men för mig har det aldrig handlat om att slå rekord, utan det här är bara så bra träning för mig. Jag har inte hoppat över någon dag, då bryter man ju streaken.
Jag har faktiskt varit mycket mindre löpskadad än jag var innan jag började med streaken.
– Jag har faktiskt varit mycket mindre löpskadad än jag var innan jag började med streaken. Dessutom återhämtar jag mig så mycket bättre efter mina ultralopp nu. Kroppen får en ordentlig genomblödning och det är jättebra för mig.
Hur ser dina pass ut?
– Under långa perioder springer jag bara 20 minuter varje dag, framför allt efter långa lopp. Men så har man ett löparläger och då kan det ju bli 6 timmar på en dag. Och ibland är det någon kompis som vill ut och springa ett par timmar. Men även när jag bara springer 20 minuter går det väldigt fort och lätt att trappa upp träningen inför ett lopp.
Har du några tips till den som vill testa en runstreak?
– Det bästa är att sätta upp 1,6 kilometer eller 20 minuter som mål. Många, framför allt killar, sätter gärna upp 5 kilometer eller mer som gräns och då blir det väldigt svårt att hålla.
Se också varje löppass som en hälsoinvestering i dig själv, det behöver inte vara fantastiskt varje gång eller ge träningseffekt varje pass.
– Se också varje löppass som en hälsoinvestering i dig själv, det behöver inte vara fantastiskt varje gång eller ge träningseffekt varje pass. Om det känns motigt att ge sig ut, gör det stegvis.
– Jag kan tycka att det är jobbigt bara att byta om ibland och då gör jag det först. Sedan gör jag något annat, typ lagar mat, och sedan är det ju bara själva löpningen kvar och den tar jag när det passar.
Gör: Tillsammans med sin sambo Johnny Hällneby och Jënni Jalonen driver hon Pace on Earth – ett företag som anordnar löparresor, event, coaching, runstreakutmaningar och annat som har med ultralöpning att göra.
Det började 2014. Alice Burch som bor i Southampton, Storbritannien, såg ett nyhetsinslag om en kvinna som sprang 53 maraton på 53 dagar. ”Det vill jag också göra” tänkte Alice, som hade börjat springa flera år tidigare för att gå ner vikt och nu var såld på löpning. Utöver att springa maraton och ultralopp hade Alice också att sätta ett Guinness World Record på sin ”bucket list”.
ALICE BURCH, 38 år från Southampton, Storbritannien, sprang 60 maraton på 60 dagar. Det är världens längsta dokumenterade maratonstreak.
Året därpå bestämde hon sig för att springa 60 maraton på 60 dagar. Hon bokade en bana att springa på, fixade verifikation från Guinness och tog ledigt från sitt jobb som advokat. Sedan sprang hon 42,2 kilometer varje dag i 60 dagar. Förutom ett par maratonlopp innebar det 105,5 verifierade varv på en löparbana. Varje maraton tog mellan 4,17 och 10 timmar.
– Min plan var att springa varje maraton i ett svep, men jag fick ändra till att springa maratondistansen i loppet av en dag. Fem av dagarna tog det extra lång tid eftersom jag hade ont i benen, berättar Alice.
Utöver den fysiska utmattningen menar hon att den största utmaningen var den rent känslomässiga. Logistiska problem, som att följa dottern till och från skolan varje dag eller att se till att vittnena var på plats för att rekordet skulle godkännas, krävde sitt.
Jag hade inget socialt liv över huvud taget.
– Jag hade inget socialt liv över huvud taget. Det hände mer än en gång att jag tillbringade natten på golvet i min dotters rum efter att ha somnat där.
Trots det planerar Alice Burch redan nästa rekordförsök: längsta sträckan på löpband under sju dagar.
– Det känns som en tuff utmaning, eftersom den kräver att jag både springer fort och långt. Mitt mål är att klara 120 kilometer per dag.
Fem andra grymma runstreakare:
Jim Woolam, 80 år ung
Jim Woolam är den äldsta, kända löparen som har startat en runstreak. Han började springa den 1 januari 2015, 80 år ung, och springer fortfarande varje dag.
Ricardo sprang 607 maraton på 607 dagar
Spanjoren Ricardo Abad sprang 607 maraton under loppet av 607 dagar, från 1 oktober 2010 till 25 maj 2012 (enligt egen utsago – men vi tror honom).
Steves 43 snabba år
Första gången Steve Spence sprang en engelsk mil under fem minuter var han 14 år. Sedan dess har han sprungit en sub-5 mile varje år – i 43 år.
Frith van der Merves 30 maratonsegrar
Frith van der Merwe, Sydafrika, vann 30 maraton i rad mellan 17 april 1994 och 11 maj 2003 – ett rekord. Hon har också den snabbaste tiden för kvinnor på Comrades Marathon – satt redan 1989.
Ben Beach har sprungit Boston Marathon – 51 år i rad
Ben Beach har sprungit Boston Marathon varje år sedan 1968. Det 51 år långa rekordet är 6 år längre än det nästa längsta maratonrekordet. Och Ben har inga planer på att sluta.
Ron Hill sprang varje dag – i 52 år och 39 dagar
Så länge varade den hittills längsta, kända löpstreaken. Britten Ron Hill, trefaldig olympier och vinnare av Boston Marathon 1970, tvingade lägga ner sin runstreak 2017 på grund av hjärtproblem.
Det är lätt att sätta upp mål – men svårare att fullfölja dem. Konsten är att verklighetsförankra målen, fylla dem med lust och mening och skapa en långsiktig plan. Häng med när psykologen och mentala tränaren Cecilia Duberg guidar dig in i mål!
Två väninnor sätter upp målet att springa tio kilometer tre gånger i veckan. De behöver inte springa tillsammans, huvudsaken är att passen blir av. Den ena klarar det galant: vecka efter vecka springer hon sina tre pass. Hennes väninna springer med henne då och då och det händer även att väninnan ger sig ut och springer ensam, men oftast blir passen inte av. Det finns andra saker som hon hellre prioriterar. Som att scrolla på Facebook eller lägga sig i soffan och zappa på teven.
Hur ska du då göra för att bli som den första tjejen och se till att träningen blir av och på så sätt nå dina mål 2020? Vi frågade Cecilia Duberg, psykolog och mental coach till många elitidrottare, som menar att det handlar om att lyckas med framför allt tre viktiga delar: Verklighetsförankring, rutiner och motivation.
Cecilia Duberg, psykolog och mental idrottscoach, ger dig nycklarna till att lyckas med dina målsättningar.
Skapa utrymme
Vad gäller den första delen, verklighetsförankring, så säger hon att du behöver vara medveten om, när du sätter upp ett nytt mål, att nya rutiner behöver utrymme.
– Den nya träningen kommer att ta tid från något annat. Du behöver därför göra medvetna val och förankra dem i almanackan och med berörda människor. Vad ska bort till förmån för det nya? För först när du skapat utrymme för det nya, på ett sätt som inte bara adderar mer till din redan fulla agenda, kommer det att fungera, säger hon.
Nya rutiner kräver nya vanor
Vad gäller rutiner, så är det ju så att nya beteenden innebär nya vanor. Det är svårt att ändra vanor och därför krävs det att du är konkret med vad som ska göras och gör en bra och långsiktig plan.
– Börja bakifrån med målet. Jobba dig sedan bakåt månad för månad, vecka för vecka och landa i vilka tre saker som behövs varje dag för att garantera målgång. Det kan vara allt från ett samtal till en bok eller en träningsrunda. Det viktiga är att du skapar rutiner kring dem. När du gör det kommer målet närmare och blir en del av din vardag.
Så hittar du motivationen
Den tredje viktiga punkten är motivation. Många väntar på att motivationen ska komma, och det kan bli en lång väntan. – Motivationen kommer och går, och du bör inte förvänta dig att vara ständigt motiverad. Men det går att trigga och bygga motivation genom att koppla på lust och mening, säger Cecilia Duberg.
För att få till ett meningsfullt mål behöver du formulera det på ett sätt som gör att du kommer att längta efter att uppnå det. I stället för att till exempel ha som mål att göra personbästa på varje lopp, tycker hon att du kan sätta ett mål som du verkligen kan påverka. Ett personbästa ligger ju inte inom din direkta kontroll – du kan inte påverka i exakt vilken form du kommer att vara i eller hur vädret blir under själva tävlingsdagen.
– Men det du kan göra är att träna så att du blir den bästa versionen av dig själv. Det kommer garanterat att kännas meningsfullt.
Glöm inte lusten
Hon tycker också att du ska fundera på vad som är lustfyllt med ditt nya mål, och återkomma till det varje dag.
– Sätt upp bilder på väggen som påminner dig, prata med inspirerande människor och sök på nätet efter förebilder. Läs om ditt mål och ge det på så vis en meningsfull kontext.
Säg till exempel att ditt mål är att genomföra Two Oceans Marathon i Sydafrika i påsk – ett lopp som är känt som ”världens vackraste maratonlopp” där Atlanten och Indiska Oceanien möts. Då kan du läsa på om Kapstaden som resmål, där starten går, och om själva loppet i sig. På det sättet tar du små, små steg i rätt riktning mot målet. Att ta för stora kliv framåt skapar otrygghet eftersom din tillvaro plötsligt blir så förändrad. Risken är att du tappar lusten och lägger dig på soffan i stället.
– En person som har som mål att gå ned tio kilo och säger ”I dag ska jag inte äta någonting”, försöker skapa en helt orimlig vana. Det kommer bara att ge motsatt effekt. Om du i stället börjar addera frukt och bär till frukosten, eller något annat hälsosamt som är gott, är det ett litet steg i rätt riktning.
Cecilia Duberg tycker även att du kan tänka på att fokusera på vad du tänker göra, inte på vad du inte tänker göra.
När du tänker på vad du ska göra, då blir det också lättare att skapa en berättelse om hur det kommer att bli när du är framme vid målet.
– Tänker du att du ska äta mer apelsiner, äpplen och blåbär så kommer hjärnan att fokusera på apelsiner, äpplen och blåbär. Tänker du att du ”inte ska äta smågodis” så kommer hjärnan bara att höra ordet smågodis. Hjärnan hör inte ordet INTE, den kan bara tänka en tanke i taget. När du tänker på vad du ska göra, då blir det också lättare att skapa en berättelse om hur det kommer att bli när du är framme vid målet.
Visualisera på detaljnivå
Ett annat tips är att krydda din målbild med härliga detaljer. Gärna genom att visualisera hur det känns när du är framme vid starten av ett lopp. Eller föreställa dig hur du sover gott natten före loppet, vaknar utsövd, äter gröt, ägg och dricker ordentligt med vatten. Hur du sedan står förberedd på startlinjen, springer i jämn hastighet loppet igenom medan publiken hejar och det är vackert väder. Du kommer i mål trött men nöjd och du hör hur andra ropar grattis.
– Ju fler detaljer och sinnesintryck du lägger in i den här bilden, desto mer kommer du att längta efter att nå ditt mål. Och när du tänker på bilden ofta så kommer hjärnan till slut ha svårt att urskilja vad som är dröm och vad som är verklighet – och då är du ostoppbar!
SIKTA PÅ 18 Om du klarar 18 dagar så fixar du 31 – eller 365! I en studie från 2009 slog forskarna fast att en vana bildas efter 18 dagar. En annan anledning att sikta på 18: i en analys av data från träningsappen Strava såg man att de flesta användare övergav sina nyårslöften den 17:e januari.
Varje gång du lyckas nå ett uppsatt mål, som din dagliga runstreak, får du en liten dos dopamin. Dopamin är en av de där lyckokemikalierna som frigörs i kroppen när du gör något som är bra för dig. Det är en motivationshöjare – något du vill ha igen och igen – vilket gör att chansen att du ska springa nästa dag är stor.
Tre knep för att nå dina träningsmål – eller för att klara #RWRunstreakSWE!
1. Berätta om ditt mål eller din runstreak för dina vänner, alla du känner och till och med sådana du nyss mött. Om alla vet att ett visst lopp eller din runstreak är ett viktigt mål för dig så kommer du också att känna en positiv press att klara av det – samtidigt som du får stöd och uppmuntran av dina nära och kära.
2. Gör ditt mål och din runstreak till en prioritet. Du kan alltid avsätta 15–20 minuter varje dag utan att prioritera bort dina nära och kära.
3. Se till att ha roligt genom att sätta upp delmål att se fram emot. Belöna dig med nya utmaningar – som att springa ett nytt lopp – eller med ett par nya löparskor.
