Så fixar du ett hemmaträningsläger i påsk

Så fixar du ett hemmaträningsläger i påsk


Är du tvungen att stanna hemma i påsk? Misströsta inte – så här enkelt fixar du ett eget träningsläger på hemmaplan!

Många associerar träningsläger till elitlöpning. Men det är inte bara eliten som kan ha nytta av träningsläger. Alla löpare, oavsett nivå, kan få bra utveckling på sin träning genom en eller flera kortare perioder med tuffare träning insprängt i sin träningsvardag.

Är du tvungen att stanna hemmavid på grund av coronaviruset? Har du möjlighet att vara ledig under påsken? Varför inte passa på och skapa ett eget weekendläger på hemmaplan? För även om många av vårens är inställda finns det goda skäl att fortsätta springa ändå – till exempel om du tänker springa något av de resterande loppen i Stockholms Bästa.

Hur skulle då ett hemmaläger se ut? Om vi till exempel utgår från påskhelgen kan de som har halvdag på skärtorsdagen starta upp träningslägret redan på torsdagseftermiddagen/kvällen. Sedan kör vi ända fram till och med annandag påsk: fem dagars träning.

Kan du inte utnyttja hela helgen kan du välja att köra en fyra- eller tredagarsvariant där du då hoppar över den första och/eller den andra dagen i planen.

Här kommer RW:s hemmaträningsläger, där givetvis både uppvärmning och nedvarvning ingår i samband med fartpassen. Förutom bra träning ger ju all träning dessutom utrymme till att kunna njuta lite extra av påskmat och påskgodis om man vill det.

Skärtorsdag (dag 1):

Intervallstege med fartvariation: 5-4-3-2-1 minuters intervall med 1 minuts vila mellan varje intervallsträcka. Starta i din bekvämt snabba fart på 5-minutersintervallen och öka sedan farten ett litet snäpp ju kortare intervallen blir. Ha med dig att du har mycket träning kvar, så avsluta  passet med känslan av att du skulle ha kunnat springa klart tuffare.

Långfredag (dag 2):

Pass 1. Starta den ”långa dagen” med att gå upp tidigt och ta en lugn morgonjogg på 30 minuter innan frukost. Inga fartkrav, utan väck kroppen och ut och njut. Körde du igår kommer passet borga för en bra återhämtning, samtidigt som det ger dig volym till din träningsweekend.

Pass 2. Ditt andra pass blir precis som morgonpasset i din lugna fart och även här ”bara” 30 minuter men i gengäld kompletterat med grundläggande styrke- och rörlighetsträning. Kör med kroppen som belastning, det räcker bra. Det här passet kan du som vill och har möjlighet byta ut mot t ex ett yogapass. Passet kan oavsett hur du kör det komma relativt tätt in på ditt morgonpass, så att du kan ha eftermiddagen fri till annat än träning.

Påskafton (dag 3):

Pass 1. Ät en lätt frukost innan du ger dig ut på ditt tröskelpass. För nu ska du springa i din bekvämt snabba fart i totalt 30 minuter. Ta en kort lugn uppvärmning på 10–15 minuter. Sedan blir det 6 x 5 minuter i din bekvämt snabba fart. Vilan mellan varje tröskeldel är bara 30 sekunders stående eller 1 minuts lugn joggvila.

Pass 2. Det här blir ett minipass med fokus på din löpteknik och löpstyrka. Försök gärna ha minst 5 timmar mellan detta andra pass för dagen och ditt tröskelpass. Inled med 2–5 km lugn jogg, som en uppvärmande del. Sedan kör du några lätta löpskolningsövningar över 20 meter med gångvila tillbaka. Förslagsvis två omgångar av hälkickar, låg skipping, höga knälyft och rakbenslöpning (kallas också Ravelli, pingvinen etc).

Avsluta med 5 koordinationslopp där du springer med din ståtligaste men ändå avslappnade hållning. Sikta på att arbeta med ett aktivt steg där du medvetet skjuter ifrån med tårna och springer på mellan- eller framfot. Tänk dig att du är en skönspringande sprinter, men utan att sprinta. Kör precis så fort du kan utan att stressa och pressa. Spring koordinationsloppen 60–100 meter framåt och ta gångvila tillbak till din startpunkt.

Stretcha ut dina löpmuskler som avrundningen på träningsdagen. Och glöm sen inte fylla på med god påskenergi!

Påskdagen (dag 4):

Pass 1. En frivillig morgonjogg, eller kanske bara en skön promenad som start på dagen. Springer du är det som tidigare din lugna fart i upp till 30–40 minuter. Sen en härlig frukost och lite vila om du kan.

Pass 2  blir träningslägrets näst sista pass och det blir backlöpning. Passar bra som ett fartpass mellan gårdagens tröskelpass och innan morgondagens långpass. Hitta en inspirerande backe där du kör 12 gånger totalt med olika ”växlar”.

Inled med 4 stycken backlöpningar som tar runt 40 sekunder uppför. Därefter 4 stycken där du springer 30 sekunder, och sedan avslutar du med 4 stycken 20-sekundersbackar. Hela tiden kör du uppför/utför i samma backe.  Utförslöpningen mellan varje uppförsbacke ska ge återhämtning, så om du behöver gå nedför gör du det. Springer du ned gör du det med ett mjukt tassande steg så att det inte sliter på dig. Uppför tar du det relativt lugnt på de inledande längsta backarna, men sedan kan du gå på med större ansträngning och rörelseuttag i ditt steg.

Jobba på bra med armarna och försök att ha ett knälyft marginellt högre än vad du brukar, framförallt på de avslutande 20-sekundersbackarna.

Annandag påsk (dag 5):

Nu avrundar vi lägret med ett lugnt långpass. Spring tidig morgon eller då det passar i din påskavrundning. Fokus ligger på att vara ute lång tid och du behöver inte ha något fartkrav. Utgå från att springa så långt du kört som längst tidigare under året, men väg självklart in hur mycket tid och kraft du har.

Kanske kan 2 timmar ute och igång vara en målbild? Du väljer själv, men ha ett mål, och ta med dig att du ska hålla din naturligt lugna fart. Behöver du bryta av med gångavsnitt gör du givetvis det, och räkna även in gången i din långpasstid.

Stretcha lätt efter passet. Sedan är det givetvis viktigt med intag av vätska och energi för att påbörja återhämtningen och uppbyggnaden efter vår tuffa långträningsweekend.

Att tänka på under ditt påskläger

För att underlätta ditt träningsläger är det givetvis bra om du kan få med dina nära och kära på ditt upplägg. Låt dem hänga med och supporta, då blir det både roligare och lättare att genomföra. Kanske kan de vara med och springa på något pass, eller langa vätska och bjuda på snabb energi efter passen?

En annan motivationshöjare för hemmalägret kan vara att prata ihop sig med några löparkompisar och springa alla passen gemensamt. Då kan ni motivera varandra och passen kommer kännas lättare att genomföra.

Sedan måste vi givetvis även varna för att all träning kan bli för mycket, så anpassa upplägget efter din känsla. Du har ingen nytta av att träna så hårt att du blir skadad. Så även om du kör lägret får du givetvis hoppa över något eller några pass.

Efter avslutat träningsläger gäller mer än någonsin att det är vilan som bygger upp. Så ta med gott samvete, och för bra uppbyggnad, en lugn inledning på efterföljande vecka.

Nr 3 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Vårens bästa löparskor. 23 nya modeller – hitta rätt sko för dig
  • Löpträningen som gav Guld  i skridsko-VM. Möt Nils Van Der Poel
  • Världens bästa träningspass
  • Kriget mot skavsåren – och hur vi kan vinna det
  • Därför skyddar löpning mot depression
  • 3 sätt att bli snabbare
Bli prenumerant

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Coachens bästa backpass!

Coachens bästa backpass!


Backträning kan göra under för både löpsteget och flåset. Här hittar du coach LG Skoogs bästa tips – och 7 grymt bra backpass!

De som brukar läsa mina artiklar här och kanske min blogg vet att jag älskar backträning. Det är också en träningskomponent som jag använder till alla mina adepter, oavsett nivå.

Många förknippar backträning med branta backar, mjölksyra och snor i hela ansiktet, men så behöver det inte vara. Backpass kan genomföras betydligt behagligare än så men ändå ha väldigt god träningseffekt.

När du springer i uppförsbacke belastar du alltid benmusklerna lite extra, och även om du håller låg fart medför backens lutning att belastningen på hjärta och lungor ändå blir ganska hög.

Jag brukar dela in backpassen i tre kategorier:

  • Lång backe: Minst 90 sekunder relativt lugn löpning (din maratonfart) i en flack backe, ungefär motsvarande Västerbron i Stockholm.
  • Medellång backe: 40–60 sekunder medelsnabb löpning (din halvmara- eller milfart) i en flack backe, ungefär motsvarande Västerbron i Stockholm.
  • Kort backe: 20–40 sekunder snabb löpning (din 5-kilometersfart) i en brant backe.

Generellt kan sägas att lång backe är bra under uppbyggnadsperioden samtidigt som du lägger grunden med distansträning. Medellånga backar lägger du in under senvintern eller tidig vår innan de första loppen börjar. Kort backe kör du för att toppa löpformen.

Många fördelar

Fördelarna med backträning är dels att den har mycket god effekt på din syreupptagningsförmåga och dels att den ger dig väldigt bra styrketräning. Du tvingas dessutom använda precis rätt muskler, det vill säga musklerna i låren, rumpan, vaderna och fötterna.

Det gör att du efter en period med backträning kommer märka att löpningen går mycket lättare när du springer på plant underlag. Om du dessutom tränat på att springa med ett mer aktivt fotarbete så kommer du också kunna löpa mer på den främre delen av fötterna, tack vare att du har blivit starkare i muskulaturen i underbenen.

Bästa tipsen

För att få bästa möjliga effekt av dina backpass finns det några punkter som du kan tänka på: Fäst blicken på backkrönet för att få en bra hållning. Om du fäster blicken i marken framför dig är risken stor att du lutar dig en aning framåt, vilket blir jobbigare för rygg och ben.

Spring gärna med en snabbare stegfrekvens och något kortare steg än vanligt.

Spring gärna med en snabbare stegfrekvens och något kortare steg än vanligt. Försök också att springa på den främre delen av fötterna – och att trycka ifrån ordentligt i frånskjutet. Då kommer du kunna hålla en högre fart än om du rullar på steget. Pendla också med armarna i löpriktningen. Om du jobbar aktivt med armarna så hänger benen lättare med.

För mycket erfarna löpare rekommenderar jag också ”backhopplöpning”, löpning med höga knälyft och många, snabba steg, som den legendariske tränaren Bertil Sjödin lät sina adepter i Fredrikshof utföra efter att de byggt en grundläggande löpstyrka med traditionell backträning. Bertil Sjödin noterade att de löpare som tränade backhopplöpning fick bättre löpekonomi och mer muskelstyrka och flexibilitet i underbenen.

7 GRYMT BRA BACKPASS

  1. Lång backe: 3–8 x 90 sek med joggvila nerför backen. Börja med 3–4 lopp och öka antalet varje vecka. Eftersom farten inte är så hög kan du lägga mycket fokus på din löpteknik.
  2. Medelbacke: 5–10 x 50 sekunder med gång- eller joggvila nerför backen. Börja med 5–6 lopp i din mil- eller halvmaratonfart, och öka antalet varje vecka. Fokusera på att inte ”sitta ner” i steget.
  3. Kort backe: 6–12 x 30 sekunder med joggvila nerför backen. Börja med 6–7 lopp i din 5-kilometersfart, och öka antalet lopp varje vecka. Tempot är så pass högt att du måste fokusera på att pendla med armarna och ha ett aktivt frånskjut i löpsteget.
  4. Backstege: 2 x 75 sekunder + 2 x 60 sekunder + 2 x 45 sekunder. Börja med de längsta loppen och avsluta med de kortaste. Variera farten så att du springer de längsta loppen i lugnast tempo och de kortare i snabbast tempo.
  5. Kombibacke: 3 x 1 minuter (backlöpning i din distansfart) + 2 x 1 000 meter (plan löpning i din milfart) + 3 x 30 sekunder backlöpning (snabbare än din 5-kilometersfart). De tre första loppen ska väcka de aktuella musklerna och få igång blodcirkulationen ordentligt. När du därefter springer 1 000-metersloppen på plant underlag kommer du uppleva dem som ganska lätta. De avslutande 30-sekundersloppen i backe tränar dig att springa snabbt, trots att du är trött.
  6. Backrunda: Spring en runda med olika långa backar. Spring distansen mellan backarna i ditt distanstempo, och öka farten lite när du kommer till uppförsbackarna.
  7. Backvarv x 3–6: Välj en löprunda på 1 000–1 500 meter, som har en uppförsbacke, en platt sträcka och en nedförsbacke. Börja med att springa uppför backen i din maratonfart. När du kommer till ett platt parti springer du lugnt tills pulsen sjunkit lite. Därefter löper du 2–3 stegringslopp à 100 meter. När du sedan kommer till nedförsbacken försöker du slappna av och låta backens lutning öka ditt löptempo i cirka 200 meter. Vid målgången vilar du 2–3 minuter innan du springer samma varv igen. Tänk på att utförsbacken inte bör vara för brant, för att undvika alltför stor belastning på dina knän och framsida lår.

Läs också: Starkare ben, snabbare tempo!

Antal kommentarer: 1

Johan Renström

Som sagt, du borde skriva en bok eller samla alla tips och skapa en pdf-bok som man kan köpa av dig direkt.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Varning för detaljsjukan!

Varning för detaljsjukan!


Det är lätt att snöa in på oviktiga detaljer kring träning och utrustning. Fokuserar du i stället på de saker som verkligen har betydelse – då kommer du att göra stora förbättringar. 

Detaljsjukan sprider sig som en farsot bland löpare. Symptomen består av att vanligen rätt begåvade människor plötsligt fokuserar på relativt ointressanta detaljer, i stället för på det som faktiskt har betydelse för deras utveckling som löpare.

En tränarkollega fick frågan om sitt pers på milen. Då svaret var en tid på närmare 32 minuter fick han omedelbart följdfrågan om vad som krävs för att springa så snabbt. ”Massor av tid och hårt arbete”, svarade tränaren. Den frågvise löparen: ”Ja, det fattar jag väl. Men vilket är nyckelpasset?” 

Det här är ett utmärkt exempel på ”detaljsjukan”. Visst, små detaljer kan vara jätteviktiga och avgörande om du ska kvala till OS. Men för de flesta som springer för motionens skull är det bättre att fokusera på de stora, enkla faktorerna i stället för att stirra på detaljer som har marginell effekt. För frågeställaren i exemplet har inte alls ”fattat”. Det är inget speciellt nyckelpass som ligger bakom miltiden på 32 minuter. Det finns ingen hemlighet, bara mycket tid och hårt arbete. 

På de flesta andra områden är det här glasklart. Vill du bli bra på att spela gitarr ska du spela gitarr väldigt mycket. Det är mindre intressant om du lär dig noter eller improviserar till jazzskivor. Tid, tålamod och hårt arbete gör dig till en bättre gitarrist. 

Och precis så är det med löpning. Bara för att du tjänar på att ha en sko som väger 50 gram mindre än den du brukar springa i eller att rödbetsjuice före ditt lopp möjligen kan förbättra din prestation kanske det inte är de viktigaste komponenterna om du vill bli en snabbare löpare. Vill du bli bra på att springa tycker jag att du ska … (trumvirvel) … springa! 

I princip har ingenting annat en så stark koppling till prestation som hur mycket du springer.

I princip har ingenting annat en så stark koppling till prestation som hur mycket du springer. I studier där man frågat folk vilka tider de gör på maran samt hur många mil de springer i veckan, ser man ett linjärt samband mellan antal sprungna mil per vecka och prestation. Självklart finns det stora individuella variationer, men på det hela är de som springer mer i genomsnitt snabbare än de som springer mindre. 

Springer du 2,5 mil i veckan i dag kan du alltså strunta i att fundera på om du ska springa backintervaller eller om du bör ha 60, 90 eller 120 sekunders vila mellan tusingarna. Genom att öka till 3,5–4 mil i veckan så kommer du att bli bättre. 

Spring mer – men spring smart

Men det gäller förstås att öka med förnuft. Lägger du till ett intervallpass i veckan kanske du inledningsvis ska dra ner lite på totalvolymen. Och ökar du volymen kanske du till att börja med ska minska lite på de hårdaste passen. Man blir inte bättre av skadeuppehåll – kontinuitet är en nyckel till framgång. 

Det är även bra att variera sin träning. Men lägg inte oändliga timmar med googlande på att leta efter det perfekta programmet. Du kan blanda lite som du vill. För de flesta är det inte så noga. Spring långt, spring kort. Spring backigt, spring platt. Spring ofta ganska lugnt så att du orkar med all löpning, men spring också riktigt knasigt snabbt ibland. Spring allt mellan långa långpass och 10-sekundersintervaller. Ta lång vila mellan intervallerna ibland och kort vila ibland. Träningsvariationen är ofta viktigare i sig, än exakt vad du väljer att träna. 

Vill du säkra dina framgångar och minska skaderisken kör du även lite löpspecifik styrke- och rörlighetsträning. Detta speciellt om du har ett heltidsjobb som innefattar kontorsarbete. 

Dessvärre hittar man även detaljsjukan här. Fundera inte så mycket över hur ofta du ska köra löpstyrka, eller om du ska träna styrka före eller efter löpträningen. Bara kör lite styrka! Det stora problemet är inte om löpare råkar köra styrkan före intervallerna eller efter långpasset, eller om de gör två eller fem set. Det stora problemet är att de inte gör någon styrketräning alls. Sök på ”Strength exercises runners” på Youtube och gör några av de övningar som ser skojigast ut. Så noga är det inte för de allra flesta som motionsspringer.

Sov dig snabbare – det funkar faktiskt!

Och du, glöm inte sömnen! Det finns mängder med studier som visar att nästan alla blir snabbare, uthålligare och starkare i en rad olika sporter om de sover en timme extra per natt. Utan att ändra något i själva träningen får de ändå, tack vare den extra sömnen, rejäla förbättringar jämfört med en kontrollgrupp som inte sovit mer. Låter inte det som något värt att sova på?  

Läs också: Sov dig frisk – och snabb!

Detaljer som är mindre viktiga för din prestation och utveckling:

• Om du ska stå och vila eller joggvila mellan intervallerna.

• Vilket ”häldropp” din löparsko har.

• Om intervallbacken är lång eller kort.

• Om din puls/gps-klocka har massor av analysmöjligheter.

• Att nedvarvningsjogga efter intervallpasset.

• Att använda kompressionskläder för återhämtning och/eller prestation.

• Huruvida tvåhundringar eller tröskelträning ger bäst effekt.

• Att ta isbad för att snabba på återhämtningen efter träning. 

• Att fylla på med protein inom 30 minuter efter styrketräningen.

• Om din sko har en kolfiberplatta.

• Att dricka rödbetsjuice inför lopp.

• Att landa på framfoten.

• Att äta bikarbonat.

• Valet av styrkeövningar och antal reps och set på gymmet.

• Hur mycket dina solglasögon väger.

• Att äta superlivsmedel och kosttillskott som chiafrön och antioxidantpiller.

• Vilken max- och vilopuls du har.

Faktorer som verkligen  påverkar din prestation och utveckling:

• Att springa mer. Prestation är väldigt linjärt kopplat till antal mil per vecka (och det är helt okej att hålla nere farten för att orka den ökade träningsvolymen).

• Att springa hårt ibland. Utmanar du inte kroppen kommer den inte att förändras.

• Att öka träningsvolym och -intensitet mycket långsammare än du tror, och att inte öka båda samtidigt eftersom skaderisken då ökar. Kontinuitet är nyckeln här, så undvik avbrott i träningen på grund av skada eller sjukdom. 

• Att träna styrka och rörlighet. Men det viktiga är att styrketräningen blir av – inte huruvida du gör utfallssteg, armhävningar eller marklyft. 

• Att sova mer. Mycket mer!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så boostar du långpasset!

Så boostar du långpasset!


Det gäller att veta när man ska springa långsamt, springa i sin planerade tävlingsfart respektive öka tempot i veckans längsta löppass. Här är tipsen som gör dina långpass ännu effektivare!

Oavsett om du springer två maratonlopp eller ett par, tre 10-kilometerslopp om året, så är du en långdistanslöpare. Som sådan kan du kanske skippa ett tempopass i veckan och ändå klara din målsättning på tävling.

Det du däremot inte bör slarva med är veckans långpass – i alla fall inte om du siktar på en mara eller halvmara. Minst en gång i veckan bör du springa ett löppass som är längre än dina vanliga distanspass (som främst fungerar upprätthållande av den löpform du redan har).

Långa löpturer ökar kroppens förmåga att bränna fett och att spara på glykogenet i musklerna så att du orkar springa länge utan att bli trött

Skälen till att springa ett längre långdistanspass i veckan tål att upprepas: Långa löpturer ökar kroppens förmåga att bränna fett och att spara på glykogenet i musklerna så att du orkar springa länge utan att bli trött, något som kommer väl till pass i långdistansloppen.

Långdistanspassen förbättrar också kroppens förmåga att transportera syre och näring till dina hårt arbetande muskler. Om du är nybörjare räcker det att försiktigt och tålmodigt öka distansen på ett av veckans pass och om du satsar på att springa tio-kilometerstävlingar, halvmaraton eller maraton bör du, vartefter du blir starkare, se till att få till ett ordentligt långpass varje vecka.

Här följer tre varianter av långdistanspass som ger bra effekt på din prestationsförmåga.

Lugnt långdistanspass
Långa, långsamma löppass rekommenderades för nybörjare redan på 70-talet och det är fortfarande den bästa löpträningen för såväl nybörjare som regelbundet skadedrabbade eller nyligen rehabiliterade löpare.

Att springa lugnt men långt förbättrar din uthållighetskapacitet. Att inte springa långpassen för snabbt är dessutom hemligheten bakom en skadefri löparsäsong.

Spring så här
För att undvika överträning med förkylning, dålig form och överbelastningsskador som följd bör man öka tiden i stället för distansen på sina långpass. En rimlig ökning är 10–15 minuter på ett av långpassen varannan vecka.

Inled det förlängda löppasset med att värma upp i en fart som är cirka 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Håll det tempot i 20 minuter. Öka sedan farten till cirka 30 sekunder långsammare per kilometer än din tävlingsfart resterande tid av passet, eller håll ett tempo strax under detta – om du känner dig trött. Varannan vecka drar du i stället ner tiden på ditt långpass med 25–50 procent.

Progressiva pass
När du springer ett progressivt långpass börjar du i ett lugnt tempo och ökar farten successivt, vilket hjälper dig att pressa dig till att hålla eller öka farten i ett lopp, även när du blivit rejält trött. Progressiva pass förbättrar också din uthållighetsförmåga och bryter monotonin genom att tvinga dig att hålla koll på ditt tempo.

Ett maratonlopp kräver tålmodighet och kroppskännedom, och stegringspassen tränar just de förmågorna. Rutinerade maraton- och halvmaratonlöpare som testat sina gränser klarar utan problem denna typ av träningspass, men nybörjaren bör vara försiktig. Att springa fortare och fortare ökar pressen både fysiskt och mentalt på ett sätt som en nybörjare inte är redo för.

Spring så här
Inled löppasset med en kilometerfart som är knappt 90 sekunder långsammare per kilometer än din planerade tävlingsfart. Öka sedan din kilometerfart med runt 10 sekunder var tredje kilometer så att du avslutar löppasset i din planerade tävlingsfart, eller något snabbare. Alternera veckans progressiva långpass med långa, långsamma löppass.

Generalrepetitionspass
Att springa några kilometer i tävlingsfart i slutet av ett långpass gagnar alla löpare, men har särskilt stort värde för dem som siktar på en specifik sluttid i loppet. Det bästa sättet att lära sig att hålla sin planerade tävlingsfart är att träna i den. Generalrepetitionspassen tränar dig att hålla farten i slutet av loppet, när benen är som tröttast.

Spring så här
Inled ditt långpass i ett lugnt distanstempo. Fem till åtta kilometer från träningspassets mållinje ökar du farten tills du når din planerade tävlingsfart, vilken du håller ända till löppassets slut. Varva sedan ner i lugnt distanstempo.

Den totala längden på generalrepetitionspassen bör vara 13–19 kilometer för nybörjare på maratondistansen, och 24–32 kilometer för rutinerade maratonlöpare. Gör ett flertal generalrepetitionspass under den sista tredjedelen av din träningsperiod inför maratonloppet.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Den ultimata sportlovssoppan!

Den ultimata sportlovssoppan!


Recept av Dietistens Val: Det här är en mustig soppa som passar helt perfekt i en termos i skogen, skidbacken eller skidspåret. Soppan blir krämig av mandeldryck och linser och passar hela familjen. Ta med kryddorna som du säkert har hemma om du firar sportlov på annan ort så är den lätt fixad!

Ingredienser för 4–6 portioner:
2 schalottenlökar
6 cm ingefära
1,5 tsk spiskummin
1 tsk koriander
0,5 tsk gurkmeja
0,5 tsk chilipulver
2 krm kardemumma
2 krm kanel
ca 1 kg palsternacka
ca 2 dl röda linser
4–5 dl mandeldryck

Topping:
2 stora morötter
1 chilifrukt
1 dl rostad mandel
1 dl hackad koriander
0,5 tsk kummin

Att ha hemma: 2 klyftor vitlök, 3 msk grönsaksfond, salt, peppar olja, salt, peppar.

Gör så här: Skala och hacka schalottenlök, vitlök och ingefära och fräs i en kastrull med olja. Tillsätt alla kryddor och låt fräsa med två minuter. Skala och dela palsternackor och häll i kastrullen ihop med linser, fond, mandeldryck och 7 dl vatten. På med lock och låt koka ca 20 min.

Topping: Skölj morötter och riv grovt. Hacka chili och mandel. Blanda morötter, chili och mandel med koriander och kummin.

Mixa soppan slät. Späd eventuellt med lite mer mandeldryck eller vatten och smaka av med salt och peppar. Servera soppan med morotssalladen på toppen – gärna med ett gott bröd till.

TIPS! Spara skalen från palsternackorna. Lägg på en plåt med bakplåtspapper, ringla på olja och salt och rosta i ugn ca 10 minuter på 175 grader. Servera som topping till soppan.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Fräsch vintersallad – fullproppad med goda smaker!

Fräsch vintersallad – fullproppad med goda smaker!


Recept av Dietistens Val: Snön ligger nu som ett vitt täcke över hela Sverige och man får riktiga vinterkänslor. Vad passar då inte bättre än denna fräscha vintersallad fullproppad av goda smaker. Perfekt i lunchlådan eller på middagsbordet!

Ingredienser för fyra:
2 stora sötpotatisar
1 citron
2 dl havreris
1 pkt saffran (0,5g)
Ca 200 g grönkål
3 dl kokta svarta bönor (1 tetra ´á 380g, sköljda)
Granatäpplekärnor från 1 frukt
1 pkt fetaost
(tahini, soja, citron, honung till ev. dressing)

Att ha hemma: olivolja, salt och svartpeppar

Gör så här:

  1. Sätt ugnen på 250 grader. Skala och skär sötpotatis i mindre bitar. Skölj och dela citronen på mitten. Lägg på en plåt med bakplåtspapper, ringla på olja och rosta i ugn ca 20 min.
  2. Koka havreris enligt anvisningar på förpackningen men tillsätt saffran.
  3. Ansa och riv grönkål i mindre bitar. Massera med lite olja och salt och lägg på sötpotatisplåten när 7 minuter av tiden kvarstår.
  4. Fördela saffransriset på plåten, strö över bönor och granatäpple. Pressa den ugnsrostade citronen över plåten och smula över fetaost. Mal svartpeppar över.

Servera direkt från plåten precis så med lite extra olivolja att ringla över eller gör vår tahinidressing till!

Tahinidressing:
Mixa 1 dl ljus tahini med 2 msk soja 1,5 msk citronjuice, 1 tsk honung och 0,5 dl vatten. Späd eventuellt med lite mer vatten om konsistensen känns tjock.