Vad har du i flaskan?


Det finns många
åsikter om sportdrycker.
Tillverkarna
basunerar ut resultat
från studier de gjort som visar
en prestationshöjning på 18
procent och en muskeltillväxt
på 23 procent. Andra menar
att energitillförsel under ett
träningspass är helt meningslöst
och till och med kontraproduktivt.

Sportdryckerna kom i
hetluften förra våren då fysiologiprofessorn
Bengt Saltin i
Svenska Dagbladet sa att sockertillförsel
under och efter
ett träningspass kan förstöra
hela träningseffekten. Trots
att Saltin blev lite ”överdrivet
citerad” står han fast vid att
motionärer många gånger
klarar sig utan sportdryck.

– Under träning ska man
vara ute minst 1½ timme
innan det kan vara aktuellt
att tänka på ett sockerintag.
Dietisten Stig Mattsson,
tidigare världsmästare i skidorientering,
är inte lika övertygad.

– Jag håller med om att
man klarar sig bra i över en
timme i löpspåret utan tillskott
av energi – om man är
protein för att optimera muskeluppbyggnaden
i direkt
anslutning till passet, säger
Mattsson.

Växla mellan vatten
och sportdryck

Studier som gjorts på området
pekar åt olika håll. Vid en
undersökning lät man motionärer
träna med tomma glykogendepåer,
och där kunde
man se att kroppen tillverkade
betydligt mer enzymer
för fettförbränning jämfört
med kontrollgruppen, vilket
ses som positivt.

Naturligtvis
är det en fördel att kunna
använda fett som bränsle,
eftersom man på så vis sparar
på det begränsade glykogenet,
men man måste också tänka
långsiktigt så man inte bryter
ner muskelvävnad då kolhydraterna
tar slut.

I en annan studie lät man
elitlöpare springa två mil om
dagen under en längre tid
med lågt kolhydratintag. När
man sedan testade ”low-gruppen”
presterade de betydligt
sämre än kontrollgruppen,
kanske på grund av att de
hade brutit ner sig själva för
mycket.

– Det bästa är att hitta en
balans. Jag tror det kan vara
bra att träna med låga glykogenförråd
ibland, till exempel
genom att springa i två till
tre timmar med bara vatten
som vätska. Men det gäller
att man för in denna typ av
träning i rätt mängd, annars
kan man öka risken för att bli
övertränad med negativ prestationsutveckling
som följd,
säger Mattsson och fortsätter:

– När det gäller intensiva
pass och tävling bör man
tillföra kolhydrater för att lära
kroppen att ta emot en större
mängd kolhydrater under
hög intensitet. Lägg flaskan
med sportdryck vid kanten av
löparbanan och drick mellan
intervallerna. På så sätt vänjer
du kroppen både vid smaken
och att ta upp kolhydrater.
Drick också gärna samma
sportdryck som du kommer
att dricka vid nästa viktiga
tävling.

Under till exempel ett
maratonlopp skulle jag absolut
rekommendera sportdryck
redan från start. Även koffeintabletter
har visat sig kunna
påverka prestationen i positiv
riktning, men de bör inte överdoseras.

En lagom totalmängd
koffein ligger kring 3
mg per kilo kroppsvikt. Denna
dos kan med fördel delas
upp så att man tar en tredjedel
av dosen 30-60 minuter
innan start och sedan efter
14 och 28 kilometer in i loppet. Hur man svarar på ett
koffeinintag är dock mycket
individuellt. Man kan pröva
under träning för att se hur
man påverkas av ett visst
koffeinintag.

Sammanfattningsvis kan
man alltså säga att behovet
av sportdryck är mycket individuellt,
men klart är att
du kan vinna mycket på en
sund variation. Drick vatten
under vissa träningspass för
att öka fettförbränningen
och drick sportdryck under
andra träningspass för att
lära kroppen att ta upp kolhydrater.
Under långloppen
behöver du däremot dricka
sportdryck.

 

Så väljer du sportdryck

Förpackning
Dryckerna levereras antingen färdiga för
konsumtion eller i pulverform. Köper du
pulverform spar du plats i skåpet och
minskar miljöbelastningen som uppstår
i samband med transporter. Dessutom
kan du själv välja om du vill ha en starkare
eller svagare blandning.

Generellt
sett så löser sig grövre granulerad substans
bättre i vatten, och det märktes att
de ”grovkorniga” pulvren i sportdryckerna
från Isostar och High 5 gav jämnast konsistens.

Smak

Fruktaromer dominerar bland sportdryckerna.
Vi försökte så långt det gick att hålla
oss till en smak, apelsin, för att göra smaktestet
så rättvist som möjligt. De flesta
tillverkarna tillhandahåller en rad smaker
av samma produkt så att du kan hitta
just din favorit.

Vinnaren i blindtestet av
sportdrycker blev en outsider: apelsinsaft!
Det är tydligt att människan uppskattar
smaker som hon känner igen. Återhämtningsdryckerna
smaksätts ofta med choklad
eftersom de många gånger innehåller
mjölk i någon form.

Tänk på att proteinet
i dessa drycker bidrar till en mycket tjock
konsistens, vilket kan göra att de upplevs
som svårdruckna. Det var tydligt i smaktestet
att den äldre generationen i panelen
ogillade återhämtningsdryckerna, i synnerhet
de i pulverform.

Intolerans och allergi

Läs alltid noga på innehållsförteckningen
och kontrollera så att du tål alla substanser
i produkten. Alla återhämtningsdrycker
i det här testet innehåller någon form av
mjölk förutom Enervits, som alltså är det
enda alternativet för mjölkproteinallergiker.

Laktosintoleranta kan glädja sig åt att Gainomax
innehåller laktasenzym och att Axa
har laktosreducerat mjölken. Maxims återhämtningsdryck
innehåller mjölkproteiner
från kaseinhydrolysat, men inget mjölksocker.
Se upp för vassleproteinkoncentrat,
som innehåller massvis med laktos.

Protein eller ej

Generellt sett innehåller alla återhämtningsdrycker
protein, till skillnad från
sportdryckerna. Undantaget i det här testet
är High 5, vars sportdryck 4:1 Energy
Source innehåller 19 procent protein. Det
finns flera motiv till att inkludera protein i
sportdrycker.

Bland annat har viss forskning
visat att aminosyran tryptofan ökar
i blodet vid fysisk ansträngning och att
denna sedan kan omvandlas till serotonin,
vilket ökar de psykiska trötthetskänslorna.
Genom att tillföra de grenade aminosyrorna
leucin, isoleucin och valin under träningspasset
kan detta förhindras.

Isotonisk eller hypotonisk

Många sportdrycker är isotoniska, vilket
innebär att osmolariteten (antal partiklar
per liter vätska) är den samma som i blodet.
Lägre osmolaritet renderar snabbare
magsäckstömning, alltså är vatten den
dryck som lämnar magsäcken snabbast.

Men väl nere i tarmen drar socker och
salter med sig vatten in i kroppen, så här
är en mer koncentrerad lösning att föredra
för ett snabbt upptag. Maxim har gjort
en kompromiss med sina hypotoniska
drycker, alltså ett mellanting mellan vatten
och en isotonisk sportdryck.

Artikeln är tidigare publicerad i Runner’s World Nr 3 2010

Aprilnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • 33 modeller i vårens skotest
  • Kickstarta våren
  • 5 steg till effektivare träning
  • Carolina Gynning
  • Myllymäkis vinnarrecept
  • Ladda med rätt kost
  • Vila med Yinyoga
Antal kommentarer: 7

Peter

När ska folk fatta att socker inte är energi? Absurt att man fortfarande tror det.. Socker är ett gift som inte har sin plats i kroppen.PUNKT
Testa tryck i folk kokain och fråga om de upplever en förhöjd energinivå… Lika korkat!!


Johan Andersson

Varför inte nämna varianten av att vara fettdriven? Ta tex. Björn Ferry.
Sjä’lv gjorde jag Vasaloppet på bara osötad blåbärsoppa och det gick kanon. Tränar alltid med bara vatten i flaskorna och känner aldrig att jag blir låg även om det blir längre pass på 2-2,5 tim.
// Johan


Jojje Borssén

Spännande kommentar Peter. I vilka sammanhang pratar vi? Prestationsbaserad idrott eller normalt liv? Kan du utveckla ditt resonemang?


Kjell Nordin

På långpassen mer än 1 timmes löpning så använder jag 1/3 del sportdryck och resten vatten i min flaska och jag dricker var 5:e km ungefär det fungerar bra för mig och det blir lagomt kraftigt i flaskan. Vid hemkomst så dricker jag först vatten 1 glas sedan 3 dl återhämtningsdryck med choklad därefter en skål med blåbär och youghurt.
När jag tränar kortare pass har jag ingen flaska alls med mig utan bara intar nämnda saker efter passet. Tror att saker och ting är väldigt indivuellt hur man vill ha det, man får prova sig fram helt enkelt vad som passar en själv bäst
M v h
Kjell


Håkan Broman

Jag använder sportaktive elektrolyt drink som jag tycker funkar bra , den innehåller mineraler , salter,vitaminer och antioxidanter. Den är läskande och man blir inte så ”klissig” i munnen som vanliga sportdrycker.


mia

Jag kör med äppeljuice och sodavatten på långpass. Magen fixar inte sportdrycker så naturligt är bättre


Camilla Ländin

Sprang 30 km med sonens kompis pappa för några veckor sedan. Han bjöd mig på dadlar och mandlar under rundan. Passade mig bättre än energigel som min mage inte gillar. Annars har jag sportdryck i flaskan för extra energi och salt och för att det kommer snabbare ut ur magen.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

”Jag är löpare” Meteorolog Nils Holmqvist

”Jag är löpare” Meteorolog Nils Holmqvist


Nils Holmqvist, 32, meteorolog och löpare.

Jag har inte sprungit Stockholm Marathon, det ryktet om min löpförmåga är betydligt överdrivet.  Däremot spelade jag in en film inför Stockholm Marathon 2018, det skulle ju bli så himla varmt. Vi hade en vinkel på att det kunde vara farligt att springa, en kollega på väderredaktionen förbjöd sin man att starta, hon var orolig för att han skulle dö i hettan.

Jag löptränar regelbundet, men bara i motionssyfte. Det brukar bli sex, sju kilometer varannan dag under vår, sommar och höst. Gränsen går vid plus 5 grader, blir det kallare än så promenerar jag i stället. Jag föredrar sol, men det går också bra med klart till halvklart. Svag till måttlig vind är helt okej, men med friska vindar på 8 sekundmeter börjar det bli jobbigt.

Jag tycker om att slänga en blick upp mot himlen när jag är ute och springer, för att se om det händer något spännande. Dyker det upp ett fint moln brukar jag ta mig tid att stanna och titta.

Jag var en medioker fotbollsspelare som junior. Jag var lagkapten i Anderslöv BOIK:s B-lag, och bänkvärmare i A-laget. Vi spelade i pojk- och juniorallsvenskan. Jag tyckte löpning var roligt redan på den tiden, det berodde nog på att jag var bra på det. Jag var smal och tanig och hade inte så mycket att bära på. Vi brukade köra ”12-minutare” runt fotbollsplanen, det gick ut på att springa så många varv som möjligt på tolv minuter. Där låg jag alltid i täten.

Under gymnasiet gick jag in i en gymperiod, jag blev en riktig gymråtta. Det handlade mycket om att bänkpressa så mycket som möjligt, mitt rekord är 115 kilo. Men det jag är mest stolt över är när jag var ensam på gymmet och bänkade, och inte orkade få upp 100 kilo. Jag fick rulla stången med 100 kilo över magen, det var inte lätt, ska jag säga. Man fick spänna magmusklerna ordentligt.

Jag bor vid Mariatorget i Stockholm, min vanliga löprunda går ner mot Reimersholme och sedan tillbaka över Skinnarsviksberget för att få lite terräng. Som bäst brukar jag ligga i 5-tempo, jag har laddat ner appen Runkeeper för att hålla lite koll.

Vad gäller utrustning tycker jag att det är viktigast med bra löparskor, jag är rädd om fötter och knän. Jag har filmat mitt steg på löpband för att hitta ett par skor som passar.

Jag har sprungit Midnattsloppet, men utan att sikta på någon tid. Då var det fest efteråt med bubbel och annan vätske-ersättning, och det var jättekul men det blev också väldigt sent. Det är kanske inte så klokt att lägga in en fest efteråt, så där mitt i natten. 

Ibland springer jag i sällskap med min flickvän Julia, det händer också att vi tränar boxning ihop. Det brukar vara ganska så fridfullt, så länge hon inte träffar mig på näsan.

Mina föräldrar är lärare i matte och fysik, jag har också lätt för de ämnena. Jag fick en naturvetenskaplig uppfostran, och har aldrig trott på Tomten. Mina syskon har doktorerat i olika ämnen, men jag var väl lite mer uppe i det blå, så det blev meteorologi i stället. Men det är mycket matte och fysik där också. Och så har jag skrivit en bok, ”Himlen är vackrast med lagom mycket moln”. Läser du den får du veta nästan allt du behöver veta om väder. 

Mitt förhållande till löpträning, och all annan träning för den delen, är principen om träningspallens tre ben: träning, kost och vila. Kapar man ett av benen, så faller hela pallen. Jag tror att jag skrev det på ett prov som jag hade i ämnet idrott i skolan, men jag minns inte riktigt vad jag fick för betyg.

Min största ambition vad gäller löpning just nu är att köpa ett par nya löparskor. Dem ska jag använda så fort det blir vackert väder igen. 

Det lönar sig att prenumerera

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö. För att få rabatt i någon av butikerna i Stockholm eller Malmö behöver du visa upp din medlemstatus. Den hittar du under ·Mina sidor” här på sajten. Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Dessutom för du möjlighet att läsa Bicycling, Vasalöparen och såklart Runner’s World digitala tidningen i din dator/mobil eller läsplatta.

Klicka här för att bli prenumerant

 

 

 

Sponsrat inlägg
Tro lika viktigt som gener

Tro lika viktigt som gener


Hur mycket påverkas ditt liv och din kropp av det du tror och förväntar dig? Det har testats i ett flertal studier, nu senast i ett experiment där testpersonerna fick veta att de hade en genvariant som ökade risken att gå upp i vikt eller gjorde dem mindre mottagliga för konditionsträning.

Det finns gener som har kopplats till övervikt och det finns gener som har kopplats till fysisk prestation. Det finns också skräddarsydda träningsprogram, gjorda för att passa för individuella genuppsättningar. Men även förväntningar och tro – ditt mindset – påverkar din hälsa och prestation. Ditt mindset påverkar hela ditt liv, det vill säga hur du upplever dig själv och din förmåga. Du tror kanske att du är smart, eller att du saknar talang för teckning. Det kallar psykologen Carol Dweck för ett statiskt mindset. Du kan också vara en person som tror att du kan bli något: Du kan inte teckna, men du tror att du kan lära dig av någon som lärt sig hantverket. Det gör att du går en teckningskurs och plötsligt kan du teckna. Ett sådant mindset kallar Dweck dynamiskt, det leder dig vidare i livet.

För att ta reda på lite mer om sambandet mellan mindset, gener och hälsa annonserade forskare vid Stanford University efter deltagare som var intresserade av att lära sig vilka dieter eller träningsprogram som bäst passade deras gener. Mer än 200 personer svarade på annonsen.

Forskarna tog genprov på varje individ. Därefter delades de upp i två grupper på 116 respektive 107 personer. Gruppen på 116 personer testade sin uthållighet genom att springa på löpband och den andra gruppen fokuserade på kost. Forskarna mätte löpgruppens syreupptagning och frågade personerna om deras uppskattade ansträngning. Personerna i kostgruppen åt mat och uppskattade sin mättnad samtidigt som forskarna tog blodprov för att mäta hormoner som påverkar mättnadskänslorna.

Efter det fick samtliga reda på sina genprofiler. Men forskarna manipulerade detta svar. Halva löpargruppen fick information om att de hade den genvariant som försämrar kroppens svar på träning och halva fick information om att de inte hade den.

På motsvarande sätt fick vissa personer i kostgruppen information om att de bar på en genvariant som ökade risken att äta för mycket. De trodde alltså att de hade en fetma-gen. De övriga i kost-gruppen fick information om att deras genvariant gjorde att de kände sig mätta snabbt, vilket minskade deras risk för fetma.

Därefter gjordes löp- och ät-testet igen. De som trodde att de bar på en genvariant som gjorde att de svarade dåligt på träning orkade inte springa lika länge som vid första försöket. Deras syreupptagning och lungkapacitet var klart sämre. De som trodde att de hade bra gener för träning orkade däremot längre. Och de som fått information om att de hade en gen som minskade risken för fetma producerade fler mättnadshormoner än de som fått information om att de hade gener som gjorde det svårare att känna mättnad.

Foto Deca text och bild

”Stefan Holm hade sållats ut som talanglös höjdhoppare i ett system som enbart förlitade sig på gener.”

En lärdom av detta är att ditt mindset, eller dina mentala förväntningar på dig själv, spelar minst lika stor roll som dina gener. Hur du reagerar på träning och på en ny diet handlar både om förväntningar och gener. Placeboeffekten är ett faktum. Samspelet mellan gener, tro och hälsa är mycket, mycket mer komplext än man tidigare har trott. Gener skapar ett statiskt mindset, men din tro kan luckra upp detta mindset. Stefan Holm hade till exempel sållats ut som talanglös höjdhoppare i ett system som enbart förlitade sig på gener.

Den andra lärdomen är att du bör tänka på vad du säger till dina barn. Säg inte att de har talang, att de är smarta eller dumma. Det skapar ett statiskt mindset. Det påverkar dem. Barn som får höra att de är smarta vågar inte utmana sig själva. De vågar inte misslyckas. Uppmuntra ansträngningen i stället. Säg: ”Vad bra du kämpade.” Det lär barnet ett dynamisk sätt att tänka. Barnet lär sig att det krävs ansträngning för att lyckas. 

Tänk också på vad du säger till dig själv. Ditt vardagssamtal med dig själv påverkar dig – och det kan du ändra på nu. 

 

Szalkais favoriter: Tröskelträning för alla

Szalkais favoriter: Tröskelträning för alla


Ett av Anders Szalkais favoritupplägg utgår från tröskelpasset – ett nyckelpass för
långdistanslöpare som vill höja farten. Så här kan du flytta din tröskel på tio veckor. 

Ett upplägg jag både använt i min egna träning och i de träningsprogram jag gör åt andra löpare på olika nivåer utgår ifrån tröskelpasset. Det här upplägget kan du starta med redan nu i februari för att sedan enkelt växla upp till tuffare pass när det våras. 

Ett tröskelpass syftar till att förbättra uthålligheten – något du har nytta av oavsett vilka distanser du siktar på och oavsett vilken nivå du tränar på. Alla, från den vassaste elitlöparen till nybörjaren, har nämligen nytta av att förbättra sin tröskelfart.

Tröskellöpning handlar om att springa i den fart som är din högsta möjliga över längre distanser, vilket sammanfaller med den punkt då kroppen fortfarande klarar av att transportera bort eller förbränna de ”trötthetsämnen” som bildas när man springer. Går du över den farten, det vill säga din tröskel, stumnar du istället fort. Ofta benämner man trötthetsämnena som mjölksyra. Det är därför tröskeln ibland också kallas mjölksyratröskel.

Genom att träna i den här farten kan du på sikt flytta din tröskel, så att du klarar av att transportera bort eller förbränna trötthetsämnena vid en högre fart än tidigare. Detta kan också benämnas som att din uthållighet har förbättrats. 

Din individuella tröskelfart går att testa fram. Med hjälp av ett test kan du enklare hitta rätt intensitetsnivå för dina pass och även använda pulsen som ett styrinstrument. Tröskelpuls eller laktatvärden använder sig eliten ofta av, men det går också bra att utgå från den upplevda ansträngningen i stället. Då handlar tröskelfart om att springa i ett tempo mitt emellan bekvämt och lite obekvämt trött. Det ska vara lite jobbigt – men inte superjobbigt. Framförallt ska du inte tappa fart under löpningen på grund av att du springer för fort och stumnar. 

Öka farten? Tänk på steget! 

På din lugna distansrunda tänker du kanske inte så mycket på ditt löpsteg. På tröskelpasset ska det däremot gå lite snabbare, och ett sätt att öka farten kan vara att ligga på med ett mer medvetet aktivt löpsteg. 

 

Nyckeln till ett bra tröskelpass är alltså att hitta rätt nivå.  Genom att utveckla tröskelpasset över tid, förslagsvis tio veckor, blir det lättare att göra just det. Tanken är att du ska gå från pass med tröskellöpning i intervaller till mer sammanhängande tröskellöpning under den här perioden (se ruta). Men målbilden – oavsett pass – är att du ändå ska samla ihop någonstans runt 30 minuters tröskellöpning totalt. Det gör att ett tröskelpass även ger dig en riktigt fin träningsvolym.

 

Det första tröskelpasset under en sådan här upptrappning över 10 veckor kan du dela in i 10 x 3 minuter långa löpningar (det vill säga totalt 30 minuter i tröskelfart). Men när man delar upp ett pass i sådana här intervaller är det lätt hänt att man helt plötsligt ligger på för mycket så att passet övergår till just intervallträning. Det kan förstås vara bra, men det är inte den effekten vi är ute efter här. Fokus för det här passet ska ligga på den skonsamma volymgivande tröskelträningen, även om vi delar in det i mindre delar. 

Så det är verkligen viktigt att inte springa för fort. Ansträngningsgraden ska ligga mellan bekvämt fort men ändå kännas lite tufft, så att du får ligga på lagom i steget. För att inte lockas att springa för fort hålls vilan kort, från 20–30 sekunder till högst en minut. Vilan kan gärna vara aktiv, gående eller med lätt jogg.

Löpningen ska inte gå snabbare än att du kan sätta igång direkt efter varje 3 minuters löpning. Genom den här uppdelningen i korta intervaller hittar du lättare din tröskelfart genom att du enkelt kan justera farten i varje 3-minuterslöpning och hitta harmonin i passet. 

Tanken är att du ska ta med den här känslan och farten till kommande vecka. Då delar du upp passets totala 30 minuter i tröskelfart i 6 x 5 minuters löpning i stället. Du ska hålla samma jämna fart som förra veckan, med kort aktiv vila på 30–60 sekunder mellan intervallerna.

Sedan fortsätter du att trappa upp löptiden per intervall (men den totala tiden ska fortfarande bli 30 minuter i tröskelfart). Tredje veckan kan du vända på 6 x 5 minuter till 5 x 6 minuter istället. Sedan kan man repetera det upplägget en vecka, eller gå tillbaka till ursprungspasset på 10 x 3 minuter innan du tar nästa stora steg: 3 x 10 minuter. Vilan kan då vara 1–1,5 minut aktiv vila. 

Nu har du fått till 5 veckor fin tröskelöpning. Lägg in passet en gång i veckan under grundträningsperioden under vintern. Det är något som de flesta löpare klarar och kan ha glädje av. 

Sedan är det dags för ännu ett litet steg. Passet vecka 6 blir en uppdelning med 12–10–8 minuter löpning i tröskelfart. Vilan blir densamma som i passet med 3 x 10 minuter, det vill säga 1–1,5 minut.

Vecka 7 kan det vara läge att välja en kortare uppdelning igen, innan du tar nästa steg i utvecklingen av passet vecka 8: 2 x 15 minuter, med 2–3 minuter aktiv vila. Farten och känslan ska vara som tidigare pass. 

Mentalt kan det här passet vara lite tuffare att genomföra, men förhoppningsvis känner du att du har en lång sammanhängande tröskellöpning inom räckhåll. Om inte kan du ta något steg till i utvecklingen av passet, till exempel 20 + 10 minuter, innan det blir examen med 30 minuter sammanhängande löpning i tröskelfart vecka 10. Förhoppningsvis har farten nu ökat vid samma känsla och ansträngningsgrad, trots att du nu löper hela tröskelpassets 30 minuter sammanhängande.

Det här upplägget går förstås utmärkt att köra på löpband också. Möjligheten att ställa in farten gör det både enkelt att hitta rätt nivå och att utveckla den vecka från vecka. Det fina med tröskelpasset är också att kroppen brukar återhämta sig relativt fort, eftersom ansträngningsnivån ska vara hanterlig, vilket gör att det är fullt möjligt att köra detta pass en gång i veckan. Till skillnad från tuffare intervallpass brukar de flesta också känna att man verkligen tillgodogör sig den här träningen och – inte minst – kan köra tröskelpass oftare än intervallpass. 

 

Aldrig för sent för comeback!

Aldrig för sent för comeback!


Det är aldrig försent. Till och med 90-åringar får snabba resultat av att sätta igång att träna, visar en rad studier. Så har du legat på sofflocket ett tag – sätt fart nu!

Ser man på Sveriges population i stort kan man konstatera att vår kondition (det vill säga maximala syreupptagningsförmåga) är som högst i tjugoårsåldern och sedan stadigt försämras under livets gång. 

Det ligger förstås nära till hands att förklara ”utförsbacken” med det naturliga åldrandets negativa inverkan på prestationsförmågan. Men det är långt ifrån hela sanningen. Du bör nämligen ha klart för dig att en stor del av befolkningen ägnar sig allt mindre åt regelbunden fysisk träning ju äldre man blir. En stor del av kapacitetsnedgången beror alltså på bristen på träning. Såväl uthållighet som styrka, rörlighet, koordination och balans försämras bevisligen med stigande ålder. Men nedgången hade tveklöst kunnat bromsas, om fler människor hade ägnat sig åt regelbunden träning livet igenom. 

En rad vetenskapliga undersökningar slår fast att det aldrig är för sent att träna. Även personer i 90-årsåldern får en positiv, mätbar effekt av fysisk träning. Den generella försämring som följer med stigande ålder kan därför motverkas. Med rätt doserad träningsstimulering kan individer, som varit relativt inaktiva under en period i livet, till och med märkbart förbättra sin prestationsförmåga efter att de passerat 50-årsstrecket.         

Om du av någon anledning (skador, karriär, ändrade familjeförhållanden, brist på motivation etcetera) inte tränat löpning regelbundet under en period mitt i livet, men nu beslutat dig för att hitta tillbaka till en mer aktiv livsstil, gör du klokt i att följa dessa tre viktiga grundregler för din comeback:

1Sluta sörja dina glans-dagar. Många som tidigare varit aktiva löpare – eller ägnat sig åt någon annan tävlingsidrott – har ofta påtagliga problem att acceptera att kroppen inte kan tillgodogöra sig träningsbelastningen lika lätt efter att de har fyllt femtio. Även om de rent intellektuellt förstår att det inte längre går att prestera på samma nivå som för 30 år sedan, fastnar de i en sorts nostalgisk längtan tillbaka till flydda tider. 

Det är dock mycket mer konstruktivt att utgå från de förutsättningar som gäller här och nu. Vill du tävla och mäta dina prestationer, jämför med närliggande resultat och inte med vad du uppnådde för många år sedan!

2. Ha tålamod. Att träna upp löpförmågan tar tid, vilket ofta skapar motivationsproblem i vår moderna tillvaro. Vi är ju vana vid att få snabb återkoppling på allt vi gör. För  äldre löpare är det speciellt viktigt att behålla ett långsiktigt perspektiv på träningen. Med stigande ålder behöver kroppen allt längre tid för att kunna tillgodogöra sig träningsstimuleringen. Därför tar det generellt också längre tid innan du kan notera de konkreta effekterna av träningen.

Ge dig själv en fyra veckor lång ”inkörningsperiod” efter att du haft ett längre träningsuppehåll. Under den tiden bör löptempot vara av underordnad betydelse. Det viktiga är att du etablerar en träningsvana igen, där du ser till att komma ut på dina planerade löpträningspass – förslagsvis tre gånger i veckan. Sträva efter att hitta en ansträngande, men samtidigt kontrollerad rytm i din löpning och fokusera hellre på träningstid än avverkad sträcka.  

3. Variera din träning. Efter de inledande fyra veckorna av din nystart är det viktigt att du varierar träningens innehåll. Om alla träningspass ser exakt likadana ut kommer du oundvikligen att snart fastna på en platå i din utveckling. Kroppen svarar nämligen enbart med just den kapacitetsökning som behövs för att hantera en viss träningsbelastning. En ständig upprepning av samma träningspass gör att du underhåller en viss nivå på din löpkapacitet, men kroppen ges ingen stimulering att ytterligare förbättra prestationsförmågan. 

Avsätt därför en veckodag till långpass och en annan till tempoträning. Löp på skiftande underlag och välj regelbundet kuperade träningsstråk. Komplettera löpträningen med styrke- och rörlighetsövningar och ha alltid alternativa uthållighetspass (cykel, längdskidor, simning eller gymmets konditionsmaskiner) i beredskap, om du skulle få skadekänningar eller av någon annan anledning inte kan löpträna. 

Så kickar du igång våren!

Så kickar du igång våren!


Kloka kom igång-tips:

  1. Starta med korta, lugna distanspass i väldämpade löparskor den första träningsveckan.
  2. Öka längden på passen successivt och lägg till ytterligare ett pass veckan efter.
  3. Komplettera löpningen med intervaller på cykel eller crosstrainer.
  4. Tredje veckan lägger du till ett pass i tröskelfart (halvmarafart) typ 2 x 10 minuter med 2 minuter jogg plus lugna distanspass.
  5. Under dessa uppstartsveckor bör du regelbundet lägga in rörlighetsövningar för höft, lår och vader. 
  6. Under dessa veckor bör du också lägga in styrka i form av cirkelträning med lätta vikter/egen kroppsvikt. Stärk bålen, benen och genomför balansövningar som draken och liknande. Styrkan och rörligheten gör du vid samma tillfälle för att spara tid. 
  7. När de tre uppstartsveckorna är klara kommer du att må bra av att lägga in backträning i en ganska flack backe. Där löper du i distansfart i 60–90 sekunder med lugn jogg nerför igen. Upprepa 4–6 gånger. Då får du en fin belastning på löparmusklerna. 
  8. Har du följt dessa råd har du minskat risken för skador som är relaterade till övergången från vinter- till vårträning. Du kan också känna effekten av vinterns styrketräning eller alternativa träning (om du varit flitig och jobbat med detta förstås).
  9. Distanspassen bör stegras från 30 minuters längd med 10 minuter extra per gång. Efter tre veckor kommer du att löpa lugna distanspass på 60–80 minuter.
  10. Tröskelpassen kan du starta med 2 x 10 min första gången. Sen 3 x 8 minuter, 2 x 15 minuter, och så vidare.
  11. Backpassen bör stegras från 4 x 90 sek i distansfart första gången. Sen 6 x 90 sek , 8 x 75 sek och 10 x 60 sek. Farten kan fortfarande vara distansfart eller något snabbare.
  12. Intervallpassen inleder du i lugnare fart med kort vila. Typ 5 x 3 min i milfart. Vila 45–60 sek. Sen höjer du farten och tar längre vila ju längre in mot säsongen du kommer, typ 5 x 3 min snabbare än milfart. Vila 90 sek.
  13. Håll även koll på kvaliteten på dina löparskor. Och unna dig gärna ett fräscht och nytt par (se s 28 för tips!).
  14. För att gardera dig ytterligare är det bra att träna i kompressionsstrumpor eller vadskydd som sparar vadmuskulaturen och hälsenorna lite bättre.
  15. Var inte rädd för att använda foamroller i din återhämtning. Några minuter rullande för baklår, framlår, vader och rygg kommer att göra dig piggare.
  16. Ta fram almanackan och planera in två ordentliga säsongsmål och några mindre tävlingar som delmål.

Nu är du redo. Lycka till!