Blogg

En bra dag att springa


“Throwing troubles out the wind and I’m praying that they never catch up again. I’m gonna say my worrying days are done, and this looks like a good day to run” (Darryl Worley)

Har kommit ur min träningsrytm den senaste veckan. Handen på hjärtat så har det blivit lite väl mycket lallande nu på slutet. Ingen direkt volym och heller ingen fart. Bekvämt är nog ordet jag söker. Förmodligen en kombination av hela Team Asics grejjen och att vänta in LG’s program. Både januari och februari låg jag på >10mil i veckan men nu i mars har det blivit lite för mycket mellanmjölk.

Idag kändes som en bra dag att nystarta. Inget lallande. Bara ge mig ut och springa och låta benen rulla på i hård men kontrollerad fart. Det blev ett bra pass till slut. Kände mig som ett urverk när jag klockade km tiderna jämnt och fint rakt igenom.

Ett av mina favoritpass; 20km i marafart, både bra mängd och fart. Kändes kontrollerat hela tiden, lite jobbigt på slutet när vinden ökade, men oj som jag längtat efter att springa just detta pass hela vintern. Nysopade vägar, frisk luft, 4 plusgrader och vindstilla för det mesta. Dessutom doften av jord och blöt asfalt. Nu är fan våren här. Hallelujah!

Det blev också premiär för dom här fräschingarna, Asics DS Racer!

Det var kärlek vid första ögonkastet i lördags när jag fick dom i min hand och så småningom på mina fötter. Kände direkt att vi skulle passa som handen i handsken ihop! Annat var det med fjolårets version, där fick vi en dålig start redan från början och det krävdes åtskilliga mil innan vi klickade.

Är inte helt insatt i vilka förändringar som gjorts, men den nya versionen känns både lite styvare och stummare men ändå flexibel samt att mellansulan nog är aningen tunnare. Dock så kvarstår hålen under sulan, tog mig en kvart att peta bort allt grus som fastnat.

I helgen blir det nog långpanna och ett lugnt distanspass innan jag kör igång på LG’s program på måndag som ser ut såhär

Kruxet nästa vecka blir att få till 6 pass. Jag hatar morgonjoggar och med mycket jobb och en sedan länge inplanerad Sting & Paul Simon konsert i Globen nästa fredag så har jag nog inget annat val än att ställa klockan tidigt och ge mig ut i gryningen nån dag. Misstänker dessutom att det kan bli både en eller flera öl i samband med konserten…

/Hörs

Darryl Worley – A good day to run

 

 


Senaste numret av Runner’s World!

  • Runclubs – därför vill alla springa tillsammans
  • Guide: 16 snabbare löparskor
  • Löparens fem bästa sommarpass
  • Spring snabbare: Andreas Almgren har skrivit en bok
  • Spring långsammare: #slowrunning – en inkluderande trend
  • 6 ”sanningar” om kost och träning
Bli prenumerant

Antal kommentarer: 1


Anders Larvia

Har aldrig vart med att dom börjat sopat gatorna så här tidigt nån gång, å andra sidan så får man räkna med att det kommer snöa minst ett par gånger till, bor ju i Norrland 🙂

LG: morgonjogg it is nästa vecka!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

The Loneliness of the long distance Runner


“Gotta win, gotta run till you drop. Keep the pace, hold the race, your mind is getting clearer, you’re over halfway there”

Det kom ett träningsprogram signerat coach LG häromdagen. När jag öppnade mejlet gick det upp för mig att nu är det allvar, nu är hela det här projektet igång på riktigt! Min första tanke var “fy fan vad häftigt att det här programmet är skrivet bara till och för mig”. Sen blev jag lite rädd när jag studerade det mer ingående. Nä, skämt åsido, det kändes faktiskt rätt bra. Men det börjar inte förrän nästa vecka, fram tills dess fortsätter jag att freebasa och kör på känsla. Idag sa känslan att jag borde vila. Kände av vaden litegrann igår, inget allvarligt, men nu när jag ändå får bestämma själv så kändes vila rätt bra. Istället blev det en dejt med den här lilla saken

   

Det måste vara löpningens motsvarighet till sträckbänken. När jag rullar vaden på den där skumrullen kan jag tänka mig hur folk på medeltiden som utsattes för tortyr måste ha känt. Ren och skär smärta som gör att man bara vill skrika allt vad man kan. Men till skillnad mot att utsättas för en sträckbänk så känns det faktiskt rätt bra efteråt, nästan skönt.

Har vart relativt förskonad från löparrelaterade skador, men samma år som jag fyllde 30 så hände nånting. Det var precis som om kroppen började strejka när tvåan byttes ut mot en trea. Nu har jag vant mig vid att knappt kunna ta mig upp ur sängen på morgonen. Men det som är mest skrämmande är vetskapen om att kroppen lever på lånad tid, att jag börjar närma mig en punkt då det inte längre kommer gå att förbättra sina tider. Det blev skrämmande uppenbart i höstas under en friluftsdag då en elev promt ville utmana mig på 100m. Kände redan efter en millisekund att jag skulle åka på stortorsk och fejkade en sträckning för att slippa förödmjukelsen att få däng. Å andra sidan hade han inte haft en chans på marathon eller milen för den delen. In your face!

Som sagt, ingen löpning idag, efter tortyren med skumrullen blev det ett besök på gymmet för lite bänkpress och bicepscurl. Misstänker att det kommer bli dåligt med den varan framöver när coach LGs program drar igång. Det är nog bara att ställa in sig på att sommaren 2015 blir ytterligare en sommar i vassen. Tror att löpare generellt är rädda för att styrketräna, och då menar jag inte pilleriövningar för bål. Så länge man inte siktar på att springa milen på sub30 eller maran på 2.20 så har jag svårt att se hur marklyft, chins och bänkpress skulle vara skadligt. Säger som Mårten Klingberg; hur svårt är det att springa milen snabbt om man väger 50kg? PB på milen borde stå i relation till vad man bänkar.

 

Fick också ett fint paket idag med posten precis som mina kompisar i team:et. Blev lite avundsjuk igår när jag såg att dom fått fina Asics tröjor men inte jag. Sen kom jag ihåg att jag bor i Sundsvall och att all post har en tendens att fastna i hålan Ånge. Då blev jag lite lugnare. Finns en rolig grupp på FB som heter “vi som hatar postterminalen i Ånge”. Alla norrlänningar som nån gång väntat på paket känner nog igen frustrationen som fritt flödar i den gruppen.

/Hörs

The Loneliness of the long distance runner



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så maximerar du uthålligheten
Blogg

Så maximerar du uthålligheten


Vad bör man satsa mest på för att få bättre uthållighet?
– En avgörande faktor för att jobba upp uthålligheten är att tidigt bygga en stark motor eller så kallad central kapacitet där ofta syreupptagningsförmåga nämns som viktigt begrepp. Ett sätt att träna upp detta är att lägga in några riktigt hårda cykelpass i veckan med intervallträning, där fokus ligger på intervaller som körs över den så kallade mjölksyratröskeln. Antingen långa på 4-5 minuter eller i serier om 30/15, 15/10 eller 45/15 sekunder.

Cykel är den klart avgörande grenen och man tillbringar mest tid på i triathlon både i kort och lång distans, och därför är det bra att fokusera på att jobba på att orka hålla en hög fart länge på cykel. De flesta triathleter är goda löpare men får sällan ut maximalt av deras kapacitet då de är för trötta och tomma på energi efter cyklingen. Plus att cyklingen tar så lång tid att de inte har nytta av sin fart på löpningen. Det är större skillnad på cykelkapacitet än på löpkapacitet ser vi på våra tester. Och de skillnader som finns på löpningen beror ofta mycket på att triathleterna är olika tunga.

När det kommer till löpträning under försäsongen är det bra att vara försiktig med intensitet- och intervallträning på grund av skaderisken och man bör hellre lägga tid på medelhård distansträning och fokusera på intervallträning när det närmar sig tävlingssäsong. Löpning kräver att du lägger ner en hel del mer tid på teknik än vad som krävs i cykling, skaderisken är mycket högre i löpning än vad det är i cykling, säger Mattias Lundqvist.

Jag har kommit till en tröskel som gör att jag inte utvecklas mer – mitt flås blir inte bättre. Vad gör jag för fel?
– Det beror ofta på att du har för monotona träningsveckor – den ena veckan är alldeles för lik den andra. Det gäller att öka på träningsmängden och belastningen i sina träningspass för att utvecklas. Kör man samma pass om och om igen stannar man av i sin utveckling. Öka regelbundenheten (frekvensen) i träningen, träna oftare, kortare och hårdare! Ett tips är att bli mer noggrann med vad du gör under dina pass, strukturera om och fokusera på vad du kan göra bättre varje träning. Att öka sin totala träningsbelastning och planera sin träning mot specifika mål utefter sina förutsättningar är a och o för att utvecklas och bli en vassare triathlet.

Finns det något man bör undvika?
– Hoppa inte över dina planerade träningspass för ofta utan gör dem kortare om du har ont om tid. Fokusera på de tre triathlongrenarna och lägg inget fokus på alternativ träning. En nackdel kan också vara att bygga stor muskelvolym. Stor muskelvolym innebär att man bär med sig på en hel del muskler som man inte använder i de konditionskrävande triathlongrenarna. Du vill vara så stark som möjligt men så liten och lätt som möjligt. Hög styrka behövs inte för att cykla fort, det är hög syreupptagningsförmåga, bra nyttjandegrad, bra aerodynamik och hårt pannben som gäller. Några av väldens bästa tempocyklister har otroligt liten muskelmassa. På TV ser de muskulösa ut men är det inte i verkligheten.

På vilket sätt har kosten betydelse? Bland annat ska rödbetsjuice tydligen vara bra för uthålligheten.
– Det finns vetenskapliga belägg för att rödbetsjuice med nitrater förbättrar uthålligheten och prestationsförmågan till viss del, även koffein bidrar till ökad uthållighet. Sportdrycker och olika typer av gels är bra att äta och dricka under tävlingar, viktigt är att man får i sig socker och mat/ dryck som är lättsmält för kroppen. Ett vanligt misstag är att man äter för mycket inför tävlingar. Att kolhydratladda och stoppa i sig för mycket ger bara motsatt effekt än det man kanske tror – man blir seg och tung av att ha för mycket mat i magen och det hämmar dig från att prestera ditt bästa. Ca 1 gram kolhydrat per kilo och timma är ofta vad kroppen maximalt kan ta upp under hårt arbete.

Finns det några genvägar till att snabbt få upp konditionen och flåset?
– Vill du snabbt få upp flåset är mitt tips att lägga in ett par extra cykelpass i din träning. Fokusera på korta, ofta och hårda pass, då denna typ av träning ger effekt på lokal nivå, anpassningen sker på muskelcellnivå där mitokondrier och enzymaktivitet ökar fort. Låt säga att du har en månad till tävling, öka på träningen och träna enligt ovan i ungefär 2-3 veckor för att sedan träna på lite lugnare och längre pass någon vecka innan tävling. Tänk på att lägga in en lugnare period innan tävling på 3-4 dagar så att du inte är helt slutkörd när du ska tävla.  Men jogga mycket lugnt 20 min och cykla någon timma lugnt varje dag sista 3 dagarna innan loppet.
Tyvärr är det svårare att boosta syreupptagningen, eftersom den ligger på en central nivå och tar mycket längre tid för kroppen att bygga upp.

Något du vill tillägga?
– Vill du utvecklas som triathlet och sikta på att förbättra dig bör du träna varje gren minst två pass i veckan. Lägg högst prioritet på cykling, och fokusera på löpteknik, medelhård distanslöpning och simteknik. Spring inte en massa lugna långpass utan lite kortare men hårdare istället. Och kör du intervaller så lägger du in dem i dina längre pass. Det finns inte plats för enbart intervallpass i en tidsbegränsad triathlets dagbok. Då blir det för liten distans i löpningen. Just distansen gör dig trött i löpning på ett helt annat sätt än på cykeln då det är farten som gör dig trött. Nästan vem som helst kan cykla 10 mil i valfri takt men otränade människor kan inte springa längre sträcker oavsett fart.

Det är inte så stor skillnad i behov och utförande mellan motionärer och elit som många tror. Båda kan vara lika målinriktade, noggranna, motiverade, tekniskt kunniga och dedikerade på alla möjliga sätt. Det som skiljer är träningsmängd men framförallt genetiska förutsättningen för att prestera på en hög nivå. Jag träffar motionärer ofta som är mer ambitiösa än eliten men har inte haft samma tur på det genetiska lotteriet. Syreupptagningsförmåga utryckt i mlO2/kg/min som är en av de viktigaste parametrarna i triathlon bestäms i hög grad av arvet men är givetvis träningsbart fast till en viss gräns.

Fördelarna med att ta hjälp av en professionell person som jobbar med att effektivisera och utveckla träning är att man kan mäta olika delar i hur din träning och bakgrund ser ut. Man kan mäta nuläget, konditionen, styrkan och tekniken och därefter matcha ditt mål och ta reda dina begränsningar och ge tips på hur du når dina personliga mål med träningen. Fysiska tester i de olika grenarna talar om tydligt vad du ska lägga krutet för att komma snabbare till målet. 

  • Det är bra att mäta sig själv i tester och träning, det bidrar till att motivera dig att ta i ytterligare på träningen!
  • Börja jämföra dig med dina träningspass – hur mycket förbättras du efter varje pass?
  • Mät effekt i cykel, löpningen i puls och fart, simning i tempo och sträcka, då ser du enkelt när du utvecklas, och när du står stilla.
  • Skapa förutsättningar för att orka ta i och träna hårt och ofta. Definiera, vad är det som ger dig motivation till det?

För mer information, kontakta:



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Löparmode: Stilsäkra vårtecken i blått
Blogg

Löparmode: Stilsäkra vårtecken i blått


Det blommar i skohyllan
I nya Air Max 1 Ultra City Collection har Nike inspirerats av sex storstäder med starka löparkulturer. Skorna har smyckats med blommor och mönster i olika färger som representerar städerna New York, Paris, Tokyo, London, Shanghai och Milano. Tokyo pryds av rosor och körsbärsblommor i blå nyanser. Pris 1 900 kronor. 
nike.com/sportswear 

Som en stjärnhimmel
Färgglada träningstajts finns det gott om på marknaden, lika så i Under Armours vårkollektion. Heatgear alpha compression printed legging (pris 499 kronor) kombinerar vi gärna med en lång skjorta för en fika på stan, toppen i samma mönster gör sig lika bra i spåret som till ett par svarta jeans. Heatgear alpha printed shortsleeve, pris 299 kronor. 
underarmour.com 

Solskydd på italienska
Glasögonmärket Italia Independent grundades 2007. Modellen 0113 (herr) i Havana Blue ingår i I-Sport-serien som mixar sport och fritid på ett snyggt och användbart sätt. Pris 1 490 kronor. 
italiaindependent.com


Antal kommentarer: 1


Anette Bergström

Jag skulle vilja köpa träningtajtsen som är i leopardmönster. Jag såg dom i topphälsa nr 01-16. hur gör jag?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Våga vägra väggen – så orkar du hela passet trots att kroppen skriker nej
Blogg

Våga vägra väggen – så orkar du hela passet trots att kroppen skriker nej


De flesta har någon gång upplevt orken tryta mitt under en härlig löprunda. Efter de första tecknen kan det gå ganska fort. Benen känns som cementblock, andningen blir allt tyngre och dina spänstiga kliv blir allt mer släpande.

Negativa tankar far genom huvudet. Du vill bara stanna och ta den närmaste vägen hem – i snigelfart. Här är åtta tips som hjälper dig framåt även fast distansen känns övermäktig och kroppen skriker nej. 

1. Många löpare behöver släppa tankarna på löpningen och den ansträngning de har framför sig och istället fokusera på något annat. Räkna träden du springer förbi, böj verb eller fantisera om något roligt du ska göra efter loppet. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att känna in kroppens signaler då och då, liksom att hålla koll på när du senast drack eller åt, särskilt om du springer ett långlopp eller långpass. 

2. Om man pressar sig hårt är det inte ovanligt att man får ont i lårmusklerna och i vaderna. Det är inte annat att vänta mot slutet av ett långt eller intensivt träningspass, eller i en tävling. Men om smärtan är intensiv, slå av på takten. Promenadpauser och stretching kan minska smärtan så att du kan springa vidare.

3. En löparkompis kan hjälpa dig att kriga mot ditt dåliga självförtroende när du börjar tvivla på din kapacitet. Du behöver dock inte ha en följeslagare under hela distansen, utan någon som kan hoppa in och springa med dig från den sträcka där du känner på dig att du kommer att få det riktigt jobbigt, mentalt och fysiskt.

4. Om du får det motigt mitt i ett lopp och inte har någon peppande löparkompis med dig kan du istället söka stöd hos löparna omkring dig. Att uppmuntra, le mot eller göra tummen upp till andra löpare som delar kampen med dig frigör endorfiner.

5. Målet är nära, men du är utmattad och klarar knappt en meter till – i det här läget kan du föreställa dig att du tar en kopp och skopar upp den sista energireserven. Du kanske känner dig som en seg deg, men säg till dig själv: “Jag har tränat för det här. Jag ska hitta den där sista droppen energi och fixa det här. Jag kommer att klara det.”

6. En annan strategi är att föreställa sig trådar som löper från vardera arm och som för varje armpendling drar dig närmare mållinjen. Syftet är att hålla armarna i rörelse eftersom benen följer armarnas rörelser. 

7. Du kan också dela upp den resterande distansen i kortare segment. Fokusera på att avverka en kilometer i taget. Känns det för långt, sikta in dig på en lyktstolpe eller ett trafikljus i taget. Man kan kalla det för ”förhandlingslöpning”.

8. Koncentrera dig på att sätta den ena foten framför den andra och intala dig själv att du bara ska klara sträckan fram till nästa delmål. När du kommit dit tar du nästa, och nästa… Ju fler sträckor du lägger bakom dig, desto mer ökar självförtroendet. Till slut är det så liten bit kvar att du vet att du klarar det, och plötsligt är du i mål. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Running up that hill


“It doesn’t hurt me. Do you want to know how it feels”

Backintervaller stod på dagens schema. “Hill” kanske är att ta i vad gäller ovanstående backe, men tillräckligt brant för nån (läs jag) som helst undviker allt vad backar heter. Idag kändes det dock oförskämt bra, fick till bra tryck i steget, tänkte mer på tekniken än farten, kände mig stark rakt igenom. 8x90s, inga konstigheter. 

Coach LG sa nånting klokt i lördags. -“Spring inte backintervaller dregglandes med huvudet på sned”. Det har liksom vart min grundinställning tidigare till alla former av intervaller. Att springa intervaller ska göra ont, kroppen ska plågas, benen ska skrika och hjärtat slå så hårt att det nästan vill hoppa ur bröstkorgen. Kanske därför som jag för det mesta alltid har lätt ågren flera dagar innan. Idag fokuserade jag som sagt mer på steget och att få till ett bra frånskjut. Kände mig odödlig direkt efteråt. Nu, ett par timmar senare, går jag som en pelikan.

För övrigt så strular Garmin Connect lite, har inte använt det på flera år sen jag hade en 405:a i min ägo, men mer detaljerade pass kommer så fort det löst sig.

Alltid lika skönt att runda av en jobbig arbetsdag med lite löpning. Livet som lärare är sällan särskilt glamouröst. Rättning, planering, möten och ständiga diskussioner med elever om att mobiltelefoner inte är jättebra för deras inlärning. Idag var en sån dag. Brukar ofta försöka jämföra skolarbete med löpning, tycker det är en bra liknelse. Det tycker inte eleverna, dom fattar inte vad jag snackar om. Man får ingenting gratis, ingen som gör jobbet åt en. Vill man bli bättre måste man helt enkelt borra ner huvudet och ta i även fast det är både jobbigt och stundtals ganska tråkigt. Jag kommer fortsätta med den liknelsen. Förhoppningsvis trillar poletten ner hos nån. Nån gång.

Avslutade dagen med att gå på basket. Norrlandsderby mellan Sundsvall och LF. Basket är en riktigt sport. Dom som inte kan nåt om basket vill gärna raljera om sporten som korgboll, att det bara blir en massa fouls och att man inte får röra varandra. Tycker lite synd om dessa människor. Men det är svårt att förklara nåt för nån som inte förstår. 

/Hörs

Running up that hill – magisk version med ingen mindre än David Gilmour på gitarr. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*