Avbryta eller fortsätta – så vet du vad som är bäst
Även mycket duktiga löpare kan ha problem med att bestämma om de ska avbryta ett träningspass som känns uselt eller om de ska fortsätta att springa. Derek Clayton, som satte världsrekord på maratondistansen 1967 med tiden 2.09.36, genomförde alla repetitioner oavsett hur han kände sig. Han lär ha sagt: ”Om jag hade planerat 15 intervaller så sprang jag 15”. John Walker däremot, den förste som gjorde en engelsk mil under 3 minuter och 50 sekunder, var inte alls som Clayton. Walker brukade lägga ner löpningen om den kändes förfärlig efter en repetition. De flesta av oss ligger någonstans mittemellan dessa två exempel.
Lär dig tolka de tecken som talar om för dig om det är läge att köra på eller fortsätta i ett lägre tempo. Eller om det är dags att avbryta träningspasset helt.
STANNA NU!
Känner du att en skada håller på att uppstå så ska du stanna direkt. Visst, det är inte alltid så enkelt att veta när en skada är på gång. Men allt som gör att du måste ändra på löphållningen är lika med röd flagg. Detsamma gäller smärta i muskler, ben och leder, stopp!
Trötthet, eller en oförmåga att hålla den fart du tänkt hålla, är lite mer svårtolkade varningssignaler. Vi har alla våra dåliga dagar, även om det inte alltid är en bra ursäkt för att bryta. Försök att hitta ett mönster. Om du till exempel känner dig sämre och sämre kan det vara en indikation på sjukdom eller överträning. Då är det läge att ta en paus från träningen till dess att du känner dig bättre.
FORTSÄTT FÖRSIKTIGT
Under träningspasset når du kanske inte riktigt upp till den nivå som du har förväntat dig och du orkar inte hålla ditt planerade tempo. Det kan bero på ackumulerad trötthet från tidigare träningspass med mycket distans. Om du känner dig allmänt bra i övrigt – modifiera träningspasset. Om det är ett långpass så minska längden på passet. Om det är ett fartpass – dra ner på tempot.
SLUTFÖR TRÄNINGSPASSET!
Det vanligaste misstaget som löpare gör är att pressa sig att fortsätta när de inte borde göra det. Men det finns vissa situationer då det är viktigt att inte släppa taget. Ett exempel är när du konstant börjar träningspass eller tävlingar med att springa snabbare än du tänkt dig från början.
Som när du har planerat att genomföra 10 x 400 meter på 75 sekunder. Men de tre första intervallerna springer du på 70 sekunder, de följande tre går långsammare – och efter det avbryter du. Ett annat exempel är när ditt planerade tempo är orealistiskt högt. Du kanske är kapabel att hålla 75 sekunder i genomsnitt, men du intalar dig själv att du fixar intervallerna på 70 sekunder.
Den sydafrikanske idrottsforskaren Ross Tucker menar att vi tenderar att ta beslut om tempo i tävlingar genom att jämföra det tempo som man befinner sig i med en inre känsla för hur man tror att det ska kännas. Att utveckla den känslan kräver erfarenhet och att man lär sig av sina misstag:
”Om det känns så här den första fjärdedelen av loppet klarar jag av att hålla tempot. Fast om jag springer i ett snabbare tempo gör jag det inte”. Men den här läroprocessen kortsluts om du ständigt flyttar på målbilden eller bryter ett träningspass när det tar emot. Om du märker att du har en tendens att bryta träningspass där du har startat lite för snabbt flera gånger per månad, kan det skapa ett mönster som visar sig under tävlingar. Bästa sättet att lära sig hitta rätt tempo? Att lida av konsekvenserna när man misslyckats med just det.
