Blogg

Nytt PR och dagens outfit. (Åtminstone underdelen.)


Frivändningar. Av alla lyft har nog frivändningar varit mest frustrerande. Jag har hela tiden vetat hur man ska göra. I teorin. Sakta från golvet, och när man kommer till mitt på låren så PANG ska stången explodera upp och armbågarna fram till en snygg rackposition. Men kroppen bara “Näää, alltså jag tar det hellre långsamt hela vägen. Och lite segt. Jag kan gå med på att gå upp på tå, men det kommer ju inte att gå fort. Och du kommer förmodligen att få dra med armarna på slutet.”

Idag var det frivändningar och BARA frivändningar på schemat. Först jobba upp till en max-etta, alltså så tungt du kan lyfta en gång. Eftersom tekniken släpat efter lite har jag inte fått upp mer än 40 kilo tidigare. Det hade gått så långt att jag trodde att jag inte skulle bli bättre. Självförtroendet när det gällde frivändningar var på botten. Idag hade vi Rickard Walén som coach på passet. Han brukar hålla till på de avancerade passen annars, så det är inte så ofta jag tränar för honom. Kanske var det just det – att han coachade på ett annat sätt. Eller så var det helt enkelt så att han är en helt briljant teknikcoach. Hur som helst lyckades han få mina frivändningar att bli snyggare än någonsin. Och ok, mitt PR-lyft på 50 saftiga kilon var varken imponerande eller snyggt, men eländet kom upp! En ökning med 10 kilo tack vare helt rätt ord, rätt sätt att bygga mitt självförtroende, rätt blick och tekniktips och rätt glädje i passet. Tack Rickard!

(På filmen, filmad av Andreas Kling, har jag bara 25 kilo på stången. Vi skulle göra 4 touch and go-frivändningar per minut i 10 minuter efter vårt maxlyft på 70% av vad vi hade som max. Mitt i endorfinruset trodde jag visst att 25 var 70% av 50…)

Jag passade på att köra ett av coach Jakobs muscle up-pass före frivändningarna. Det var otroligt skönt att vara tillbaka efter ryggskottet. Bilden är från den välbehövliga mellan-passen-vilan, bara platt mitt på golvet. Och jag var ju stekhet i mina lila knästrumpor i en härlig kombinaiton med mina rödgula skrikskor. Tur att man jobbar på den stylish tidningen Women’s Health när man är så här het och helt rätt, liksom. Löparen, GW-fantasten och Instagram-fantomen Peppe Lindholm hävdar att jag leder i tävlingen om den fulaste träningsunderdelsoutfiten. Det vill säga mycket när det kommer från honom. Jag har sett både Stefan Holm-shorts och glipa mellan tajts och ankelsockar. Inte ok.  Och han har ju inte hajat någonting – lila-brandgul-röd är ju det nya svarta!


Senaste numret av Runner’s World!

  • Guide! 20 nya löparskor
  • Bygg dig stark! Styrketräningen som kan minska risken för skador
  • Fjällmaraton – den orubbliga löparfestivalen i Åre
  • Magiskt trailäventyr i Alperna
  • Var går gränsen för människans rekordjakt?
  • 5 superbra mellis för löpare – och mycket mer!
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Börja dagen upp och ner!


Jag började veckan upp och ner. Det var dags för handstand pushups på gymmet i morse. Jag är inte så bra på det, men det blir ta mig tusan bättre. Idag behövde jag inte bygga upp fullt lika mycket under huvudet, utan kunde börja lite längre ner. Ryggen har också återhämtat sig lite efter förra veckans ryggskotts-madness. Öm, stel och lite svag är den, så det var faktiskt ryggen som satte stopp för mina HSPU. Jag började svanka som en tok, nämligen.

Ryggen skulle behöva lite kärlek. Dags att boka tid hos en naprapat, tror jag. Och sedan se till att hitta en yogatid som passar mig. Och se till att gå dit! Det ligger ett yogaställe dörr i dörr med där jag bor. Hur svårt ska det vara, liksom!? Ryggen skriker “YOGA MIG” och jag ba’ “Nääää…”.

Efter upp och ner-stunden blev det en så kallad chipper – ett pass som man kör ett varv och matar sig igenom övning för övning tills man gjort hela. Vi fick göra: 500 m rodd, 20 KB-svingar, 20 boxhopp, 10 HSPU, 10 pullups, 20 goblet squats, 20 burpees och 500 m rodd. Skoj och över för mig på 9:35.

Jag har också sugit tag i en utmaning för tidningen – att äta glutenfritt en månad. Det ska nog funka. Så här långt har jag överlevt frukosten. To be continued…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

En av sju triathleter dopade?
Blogg

En av sju triathleter dopade?


Att man valde att göra studien på triathlon var för att se sambandet med att det  å ena sidan är en uthållighetssport på ultradistanser (studien gjordes på deltagare på hel och halv Ironman-distans) och att det å andra sidan är den dyr materialsport. Att målgruppen i studien då använde ämnen för att förbättra sin prestation ansågs troligt.

Den tyska studien är den största som har gjorts inom både fysisk och kognitiv doping och visar följande siffror:

  • 13% hade tagit fysisk doping; steroider, EPO, tillväxthormon, etc
  • 15% hade tagit kognitiv doping; antidepressiva medel, betablockerare (tex hjärtmedicin), etc
  • 10% hade tagit både fysisk och kognitiv doping
  • 20% hade tagit fysisk doping vid EM Ironman Frankfurt 

Att dopning skulle vara utbrett i åldersklasserna är förvånande. Där är inga prispengar eller yrkeskarriär som står på spel. Det är hårt satsande elitmotionärer som bredvid sitt arbete lägger stor tid på träning. Följande tabell visar träning och fysik på dopade respektive icke dopade personer i studien. 

Fysisk
dopning

Ingen fysisk dopning

Kognitiv dopning

Ingen kognitiv dopning

Ålder

38

40

39

40

Längd

180

180

179

180

Vikt

74

74

74

74

BMI

23

23

23

23

Antal år av träning

7

7

7

7

Träningstimmar/vecka

14

12

15

12

Km cykling/vecka

200

180

200

200

Km löpning/vecka

42

40

40

40

Km simning/vecka

6

5

6

5

Andra slutsatser från studien:

  • Det är en liten skillnad mellan dopade och icke dopade triathleter i ålder, vikt och BMI.
  • De dopade triathleterna tränar bara marginellt mer, två till tre timmar/vecka, än icke dopade.
  • De dopade är inte juniorer som satsar på en proffskarriär då medelåldern är 38 eller 39 år.
  • Träningsmängden för de dopade är inte avvikande stor. 14 till 15 timmars träning i veckan är inte ovanligt bland ”vanliga” triathleter.
  • Det är liten skillnad mellan manliga och kvinnliga dopade.

Författarna till studien har försökt vara exakta i sin frågeställning, då frågan vad dopning är ibland kan anses något otydligt.

Fysisk dopning: ”Har du använt ämnen som endast kan skrivas ut av läkare, finns på apotek eller köpas på svarta marknaden (till exempel anabola steroider, erytropoietin, stimulantia, tillväxthormoner) under de senaste 12 månaderna för att förbättra din fysiska förmåga?”

Kognitiv dopning: ”Har du använt ämnen som endast kan skrivas ut av läkare, finns på apotek eller köpas på svarta marknaden (till exempel koffeintabletter, stimulantia, kokain, metylfenidat, modafinil, betablockerare) under de senaste 12 månaderna för att öka din kognitiva utveckling?”

Här kan man se en brist i studien. Vilka ämnen som kräver receptförskrivning från läkare och inte, varierar från land till land. Till exempel finns koffeintabletter att köpa receptfritt på svenska apotek. En person kan ha tagit koffeintabletter för tio månader sedan. Enligt frågan i studien skulle det då vara kognitiv doping. Däremot finns inte salttabletter i Sverige men det finns på tyska apotek. Urvalet i studien är från olika länder och svaren kan således variera beroende på hur det ser ut i olika länder vad gäller läkemedel.

Läs studien Associations between Physical and Cognitive Doping – A Cross-Sectional Study in 2.997 Triathletes i sin helhet här. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Heja mammamagarna!


Idag, den 18 januari är det Mamatummy Day. Det är ett påhitt av personliga tränaren och mammamage-experten Katarina Woxnerud. Hon vill med den här dagen uppmärksamma hur svårt det är att få bra hjälp för nyblivna mammor att få rätt hjälp med sin mammamage. Det är mycket som ska ställas till rätta efter en graviditet, men som det ser ut idag blir man liksom bara utsläppt från BB, helt utan någon hjälp. Har du en kompis som har fått barn, eller ska få barn och vill veta hur hon ska komma tillbaka till träning och fungerande magmuskler – säg bara MAMMAMAGE! Det är Katarina Woxneruds briljanta app som är det enda verktyg en nyblivien mamma behöver.

Själv fick jag inga problem med min mage efter graviditet och förlossning. Jag blev inkontinent i stället och såg framför mig hur jag skulle få gå omkring och vara livrädd för att kissa ner mig hela livet. För att ingen hade sagt till mig att knipövningar inte funkar för alla! Av en ren slump fick jag veta att det går att operera så att det blir bra, men varför i hela världen var det ingen som sa det!?

Trots att det har gått ett och ett halvt år sedan jag blev opererad är jag fortfarande förbannad över hur dålig information man får som nyförlöst om var som kan hända, vilka problem man kan drabbas av och vilka lösningar det finns. Dags att vakna, sjukvården! Samma sak gäller mammamagar som behöver hjälp! Kom igen, liksom! Det är ju inte som att man inte är medvetna om att kvinnor har problem.

Förhoppningsvis ska väl Katarina Woxneruds upprop få så pass mycket uppmärksamhet att mammor runt i hela Sverige inser att de kan få hjälp med sina kroppar efter att de fått barn så att de kan fungera som vanligt och må bra. Det är vi ta mig fan värda!

(På bilden till vänster är jag gravid i sjunde månaden och Daniel Ohlsson förevigade mig. Till vänster är i morse.)



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Backfire på Bosön


 

Man är inte bättre än sitt senaste resultat. Ett väldigt hårt och hemskt konstaterande. Speciellt för de 30-åringar som fortfarande stoltserar med sin kryddade miltid från lumpen.
Men sanningen gör ont och tyvärr så stämmer det uttrycket väldigt bra. Om det inte vore så, prove me wrong?! Personbästa äldre än 1-2 år är historia, inget mer.
Dessvärre gäller det mig själv denna gång. 5 kilometers testet på Bosön gick tyvärr inte som jag hade hoppats. Nu om man ska vara ärlig, så gav jag mig kanske inte chansen att prestera bra heller.

Jag har haft föraningar senaste året att jag har blivit kraftigt mycket sämre att prestera topptider när jag inte är fräsch eller har toppat ordentligt. Första gången jag märkte det var på Kungsholmen runt 2013. Även på Halmstad Triathlon fanns det sådana misstankar även om jag kanske inte helt disponerade tävlingen särskilt väl. Det blev dock väldigt tydligt i tisdags. Sprang distans i söndags inkl några kilometer i hög fart som jag alltid gör. På måndagen dök ett tillfälle upp att cykla 1,5-2 timmar vilket är sällsynt i mitt liv. Jag vet att jag borde struntat i att träna dagen innan men ansåg att jag måste ta de chanser jag får. Körde dessutom 3×20 min @ halvironmanintensitet under det passet.
Simmade med Micke Rosén & Lee på lunchen samma dag. Klassiskt att de självklart ville köra VO2 Max…. Nåväl, ett batteri av ursäkter kanske men ändå värt för mig själv att notera.

Tillbaka till testet. 17:53 i sluttid. Noterade splits 3:32, 7:04, 10:40 på de först 3 km. Pulsen och känslan var fin första två sen drog den rakt upp på vinden vid kilometer 3 trots avvaktande öppning.

Det jag fick ut av testet var min 5 kilometers tid med sliten kropp, och vetskapen om att jag trots allt snart är 36 år gammal. Jag KAN inte längre träna hårt och ändå prestera på topp med begränsad vila. Björn hade varnat mig men likt en trotsig 5 åring lyssnade jag inte. Som tur var gjorde jag det inför Kalmar då jag toppade nästan dubbelt så länge. 3:35 min/km kanske inte låter som något man lägger skorna på hyllan för men för mig känns det lite ruttet. Nu måste jag vänta tills nästa tillfälle i Mars för att få revanschera mig. Har en överenskommelse med Marcus Hultgren att gå för 17 minuter då. Vänta er en blogg med rubriken “Brann upp på Bosön” i mars.

Annars inte mycket nytt. Försöker verkligen infria mitt löfte att följa Björns anvisningar bättre när det kommer till intensiteten. Jag har en tendens att göra alla pass till maxpass. Kanske funkar när man är grovt oslipad och långt från sin kapacitet men nu när jag har svårt att hålla kurvan i en uppåtgående trend är det dags att träna smartare. Det suger rent ut sagt och det måste fan fungera annars går jag tillbaks till all out Mikey. Träna ska vara kul och kännas meningsfullt. “Sitta av 4h lugn cykel” är inte roligt om man är ensam. Då spelar jag hellre golf.

Nu är det bara en månad kvar tills jag får nya cykeln. Nästan bra att det tagit sådan tid. Kommer bli en vitamininjektion i februari när den kommer. Man brukar vara hyfsat less på trainern den tiden på året. Är den som dom säger bättre än den förra så kommer det bli helt fantastiskt i sommar att tävla. Har man nästan alltid haft problem med sin sittställning och komfort innan så är det en obeskrivlig lättnad när man bekvämt kan fokusera på det man ska istället för skav, domningar och smärta.
Självklart är det motorn som gör jobbet men om bilen är felbyggd så är det svårt att få ut dess kapacitet?!

Tack för visat intresse!

Nelker

Min vana trogen låg jag först i en klunga av 4 starka triathleter. Blev passerad av Calle som ligger sist på bilden med 3 varv kvar. De andra två, Marcus & Mattias hade en lika om inte sämre dag än vad jag hade.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Antal kommentarer: 2


Andreas

BPM 179-181 (Springmusik) (184 låtar):
http://open.spotify.com/user/hstream/playlist/6F9AobRmIfh66XjHumKMCU


Annie

Vi är runt 100 stycken som följer min Runnerslove-listan på Spotify också :).



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*