Blogg

Det går utför!


Jag har för första gången på otroligt länge firat sportlov. Jag och familjen hängde på syrrans familj upp till Orsa Grönklitt och fick lite snö så här i februari. Stockholm har varit snöfritt sedan december. Jag tycker att det är bekvämt, men det är ju lite mysigt att kunna välja att åka upp till snön någon gång.

Ni som såg mitt förra blogginlägg vet att jag inte är bra på att åka slalom. Alltså verkligen. Men det är roligt! Och jag är ganska orädd, så det syns nog inte hur dålig jag är på att åka, för det går ganska fort, men jag har illa dålig koll. Och som ni ser på bilden hängde jag ju i de tuffaste pisterna.

På tredje dagen fick jag lite ont i ett knä och slutade åka. För mig är det inte värt att göra illa mitt knä i slalombacke så att jag inte kan träna ordentligt. Och träna ordentligt – det fick jag göra i morse…


Senaste numret av Runner’s World!

  • Guide! 20 nya löparskor
  • Bygg dig stark! Styrketräningen som kan minska risken för skador
  • Fjällmaraton – den orubbliga löparfestivalen i Åre
  • Magiskt trailäventyr i Alperna
  • Var går gränsen för människans rekordjakt?
  • 5 superbra mellis för löpare – och mycket mer!
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Etiopiska löparundrets mörka hemlighet
Blogg

Etiopiska löparundrets mörka hemlighet


När Abebe Bikila sprang hem maratonvinsten barfota i OS i Rom 1960 öppnade han världens ögon för Etiopien. Han öppnade också många etiopiers ögon för en väg ut ur fattigdomen. Men den vägen är lång och snårig. Den som vill komma någonvart i den etiopiska löparvärlden offrar nästan alltid sin skolgång och sina familjerelationer – och därmed sin framtid om de inte lyckas nå världseliten. För tjejer är vägen även kantad av sexuellt utnyttjande. Det här är en berättelse om hur lätt det är att utnyttja fattiga människor som har en dröm. Men det är också berättelsen om ett projekt som vill hjälpa unga kvinnor att uppfylla sina drömmar: The Yaya Girls Running Program.

I ett snabbt och jämnt tempo springer de runt 400-metersbanan med samma intensitet och målmedvetenhet som kapplöpningshästar. Jämna andetag den knappa sekund det tar dem att passera mig. Nattens skyfall har färgat det ljust terrakottafärgade gruset något mörkare och luften är krispig, men höjden gör att minsta lilla backe får mig att kippa efter andan.

En halvtimme utanför Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Yaya Village på 2 700 meters höjd. Dimhöljda berg omringar dalen. Hit kommer några av de största löparna från hela världen för att träna på den etiopiska stjärnan Haile Gebrselassies träningsanläggning. Längre ner mot skogen i ett rosamålat plåthus, som ligger en bit bort från hotellanläggningen, bor fem tjejer – The Yaya Girls.

En av dem är Banchi Desalegn. Hon är 23 år. Iklädd rutiga byxor och en grå tröja med guldtext och blommor i alla möjliga färger sitter hon framför mig. Hon har inte samma blick som när jag ser henne springa varv efter varv på den lutande löparbanan. Eller som när hon hoppar upp på boxen i gymmet med en fot i taget och en skivstång på axlarna till hip hop-skränet från högtalarna. Eller som när hon om kvällarna serverar mig min wat doro med injera – kycklinggryta med ett traditionellt, pannkaksliknande bröd.

När Banchi Desalegn var i tioårsåldern såg hon de etiopiska löparna på TV. Då och där bestämde hon sig – hon skulle bli en av dem. Men vägen från fattigdom till berömmelse är lång och snårig. Inte bara stenhård träning krävs, de som vill komma någonvart i den etiopiska löparvärlden offrar sin framtid, sin utbildning och inte sällan sina familjerelationer. Därmed offrar de sina möjligheter att på andra sätt stå stadigt om löparkarriären skulle gå i stöpet. Och för tjejer är vägen ofta kantad av sexuellt utnyttjande av tränare, managers och manliga löparkollegor.


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 2 2014.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ska du mäta i minuter eller kilometer?
Blogg

Ska du mäta i minuter eller kilometer?


Forskare har kommit fram till att våra hjärnor förhåller sig olika till tid och distans. När du ser målet för din träningsrunda får du en visuell bekräftelse på hur långt du har kvar, vilket ger dig en energikick som får dig att löpa fortare.

Om du istället bestämt dig för att springa en viss tid, till exempel i 60 minuter, så får du inte samma positiva gensvar från hjärnan när du börjar närma dig sluttiden för löppasset. Enligt studien är det därför mer troligt att du håller ett jämnare tempo när du springer på tid, och att du springer fortare när du har siktet inställt på sträckan.

Båda förhållningssätten har sina fördelar, beroende på avsikten med löppasset.

MÄT PASSET I TID

… FÖR ATT KÄNNA IN ANSTRÄNGNINGSNIVÅN
Harry Wilson, en gång tränare för den förre världsrekordhållaren på en mile, Steven Ovett, såg under vinterträningen till att hans löpare fokuserade på tidsbaserade intervallpass. Då fick de träna på att känna in vilken fart och därmed intensitet de klarade att upprätthålla på långdistans – en viktig förmåga att behärska på tävling.

När du springer utifrån intensitet håller du koll på andningen och på hur benen känns. På tempopass, till exempel, är ansträngningskänslan avgörande. Spring ditt tempopass på tid en gång i månaden och räkna sedan ut distans och genomsnittsfart med hjälp av en gps, klocka eller app.

… OCH FÖR SJÄLVFÖRTROENDETS SKULL
Att försöka uppnå de vanliga träningsresultaten när du just har kommit igång efter ett uppehåll, eller när du inte känner dig på topp, kan sänka ditt självförtroende och få dig att köra för hårt. Om du vet att du inte är i bra form så kör t ex fartlek på landsvägar och i terrängen, utan att fokusera på kilometertider eller sträckor. Passets innehåll och längd kan ändå vara ungefär samma som du brukar köra, till exempel 60 minuter.


MÄT PASSET I DISTANS

… FÖR ATT LÄRA DIG ATT HÅLLA TEMPOT
När våren närmade sig fokuserade Wilson mer på fartträning på löparbana och fartlek – och under sommaren var all fartträning förlagd till löparbanan. Förändringen tvingade löparna att fokusera på sin faktiska tävlingsfart (och antingen höja eller sänka hastigheten, om nödvändigt). Kurvorna och linjerna på löparbanan erbjuder en ständig återkoppling, vilket förbättrar fartkänslan och ger bra tävlingsträning.

… OCH HUR MAN SPURTAR
Många löpare tror att de måste avsluta varje intervall med en spurt. Men känner du dig så stark att du kan spurta i slutet av intervallerna bör du istället hålla ett högre tempo redan från början av dem. Å andra sidan ska du inte vara rädd för att avsluta ett intervallpass med känslan att du har ytterligare en växel att lägga in.


Antal kommentarer: 1


Nina

“räkna sedan ut distans och genomsnittsfart med hjälp av en gps, klocka eller app.”
Eller testa att faktiskt räkna ut den, med matematik…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Tight Ass


Hallå!

Har inte kunnat springa en meter på tre veckor nu vilket gör att februari ser ut att bli en helt löpfri månad. På ett sätt är det fruktansvärt då löpning är den gren jag brinner allra mest samt anser mig själv ha mest talang för. Men istället för att deppa ihop helt så försöker jag vända på det och tänka att det är just den gren som jag kan ha ett uppehåll med så jag får en chans att komma ikapp med de andra två.

Svårt att avgöra hur jag ligger till med cyklingen. Har tränat på riktigt bra sedan december och det känns verkligen som om det går framåt. Har en bra mix varje vecka som gör att vintercyklingen känns mindre tråkig. Svårt att rubricera det till något roligt då trainer känns mer som en mental prövning är fysisk. Hoppas de distanspass jag kört på mountainbiken varje helg ger lite extra power vilket förhoppningsvis visar sig när landsvägscykeln plockas fram i vår. Hoppas även de extrapass som jag kör nu när jag inte kan springa ger något mer än skav i grenen. Min wattmätare är sedan en tid tillbaka skickad till Danmark för reklammation då den på senaste tiden varit alldeles för opålitlig. Inget som verkar vara ovanligt tyvärr. Detta leder till att jag fumlar i mörkret över min utveckling, men om inte de 3-5 hårda cykelpassen jag kör varje vecka ger något så kan jag lika gärna lägga ner.

Simningen är väl den gren som jag går mest framåt i just nu även om det är från väldigt låga nivåer. Som vi säger i min bransch, lätta jämförelsetal att slå. Har inga konkreta test att stoltsera med men har åtminstone lyckats komma ner en bit under 1:30 mins per hundring i en 25:a när jag kör set om 10 st hundringar med ca 15 sekunders vila. Tycker mig börja få bukt med de värsta teknikmissarna jag tidigare brottats med och kan förhoppningsvis simma mer effektivt i sommar. Ta sig fram snabbare utan att behöva ta i mer, det är väl vad all konditionsträning handlar om?! Att ändra på ett redan inövat mönster är svårt. Försöker just nu överdriva det jag måste rätta till så jag till slut kan få det teknikmässigt rätt, nog enda sättet?! Bara träna mer med bristfällig teknik är inte alltid en lämplig lösning. 

Skadan jag har en väldigt vanlig löparskada. Den kommer dock förklädd i diverse former. Ju mer jag läser på i ämnet så inser jag att detta är något som jag haft problem med länge men det är först nu den fick ett regelrätt utbrott. Den smärta jag hade i vänster knä och höft under förra året samt de domningar i vänster fot är direkt länkade till det jag har nu. 
Klagade förra året på Kungsholmen Runt på att jag tappade kraft i vänster ben och fick springa sista milen haltandes. Även under Duathlon SM sprang jag avslutande 5 km utan känsel i vänster fot samt med strålande smärtor från höft & knä. Upplevde även precis detta under NYC Marathon & Halmstad 70.3. Skönt att få en förklaring till varför jag inte riktigt fick ut min potential på de race jag körde förra året. En nyttig knäpp på näsan att jag måste besinna mig i framtiden när jag springer. Alla pass måste inte vara max!

Memo to self: Lyssna på din kropp och din tränare. 

Där har ni det. Upplever ni en strålande smärta i höft, rumpa och knä samt domningar i fötterna så kan jag rekommendera att ni kollar upp om inte er ischasnerv sitter i kläm någonstans. Ta 1-2 veckor där ni knappt springer alls och stretcha rumpan samt baksida lår. Gör detta innan det är försent. Jag hade “tur” som fick detta i januari. 5-10 veckors uppehåll i maj kan förstöra hela säsongen annars.

Nu ska jag stretcha min gubbröv!

Ha´de

Nelker 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nu kommer Triathlon för dig i ny utgåva!
Blogg

Nu kommer Triathlon för dig i ny utgåva!


Det är ungefär ett år sedan ni släppte boken Triathlon för dig, hur har mottagandet för boken varit?
– Det har varit väldigt positivt! Vi har under året kommit i kontakt med många läsare som haft stor hjälp av boken under sin väg in i triathlonsporten. I synnerhet har kombinationen av bok och tillhörande DVD varit uppskattad då många av de tekniska aspekterna av simning, cykling och löpning blivit tydligare och mer pedagogiska.

Boken har varit slutsåld ett tag och nu gör ni en andra upplaga, vad skiljer dem åt?
– Ingenting! Det är exakt samma bok med några språkkorrigeringar. Vi lärde oss dock efter första boken att böcker som bygger på erfarenhetsskrivande i stil med vår bok där vi utgår från egna tips och råd alltid ska bära författarna på omslaget. Därför är exempelvis Paolo Roberto med på omslagen av alla sina böcker osv. Så därför valde vi att ta nya omslagsbilder. Erika gjorde ett bra jobb med första upplagan, hoppas vi kan göra ett minst lika bra jobb med andra.

Ni lever i triathlonvärlden och coachar också många nybörjare, vad är de vanligaste frågorna folk har om triathlon?
– Folk har frågor om allt mellan himmel och jord men i regel brukar de flesta fråga om hur mycket de behöver träna och hur långa passen behöver vara. Mitt svar är att i princip alla skulle kunna, om motivationen finns, klara av att genomföra en Ironman på ett till ett och ett halvt års dedikerad träning. Och det utan att träna vansinniga mängder heller. Däremot måste man hålla en hög kontinuitet och försöka få till så många stabila träningsveckor som möjligt. Med en grundträningsvecka på runt 7-9 timmmar (1 tim per vardag + 1-2 tim per helgdag) så kommer man väldigt långt!

Om ni skulle rekommendera en nybörjare som vill testa triathlon, hur ska man börja?
– Vårt första råd är alltid – anmäl dig till en tävling! Det är den bästa skolan för triathlonutövande. Sverige är fullt av fina tävlingar för alla nivåer. Man behöver inte börja med en Ironman utan kan med fördel testa på en träningstävling eller en sprint. Oavsett distans är triathlon jobbigt men fantastiskt roligt. Vårt andra råd är att gå med i en klubb. Där får man rätt gemenskap för att förstå sporten och även träningen som krävs. Boken innehåller massor av tips till nybörjaren och i slutet ger vi våra tio bästa råd för den som vill börja med triathlon.

Hur ser ditt egna tävlande ut framöver?
Jonas: Jag ska börja året med några spännande MTB-äventyr! Det kommer att bli en ny erfarenhet, det kan jag lova. Vi ska cykla ett etapplopp i Spanien och ett i Sydafrika. Därefter kommer jag att träna med målet att köra SM på långdistans i Motala. Vi får se hur det går då jag genomgick två operationer i höstas men hittills så har jag presterat bättre än väntat under rehabiliteringen.

Jojje: Jag har inte direkt någon plan för sommaren då jag ska bli pappa i juni. En sak jag lärde mig under åren som hardcore-triathlonutövare var att sporten har en tendens att ta extremt mycket tid om man vill kvala till Hawaii eller köra under nio timmar på en Ironman. Därför är min nya utmaning, i mitt förhållande till sporten, att försöka njuta av triathlon på ett bra sätt. Istället för att simma 4000 meter räcker det kanske med 1500 meter och istället för att cykla racer 18 mil kanske jag kan cykla mountainbike 1 timme i skogen…På så sätt kan jag få till lite triathlonträning och kanske någon tävling i sommar. Men givetvis har jag ett stort mål i år – Ö till Ö med artisten Petter. Det känns som utmaning nog.

LÄS MER OCH KÖP BOKEN TRIATHLON FÖR DIG HÄR – FRÅN 349 KRONOR!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Utanför min comfort zone


I morgon bitti ska jag, familjen och min systers familj åka till fjälls och åka skidor. Jag kommer att åka långt utanför min comfort zone. Jag åker i princip inte skidor, och om jag gör det är det längdskidor. Inte utför. Senast jag åkte var många år sedan, och jag var ute på fjällvistelse med resten av redaktionen. Våra chefer hade gjort lite dålig bakgrunds-research och trodde att vi alla var fenor på utförsåkning och hade bokat två offpist-guider. Det slutade med att jag fick ha en av guiderna för mig själv i barnbacken och gå igenom grunderna med carvingskidor. Om Kalle 16 år var nöjd med att få lära en, i hans ögon, gammal tant att stå på skidorna istället för att åka offpist med polaren? Svar nej.

Gången innan det hamnade jag av en oturlig slump i en slalombacke under en längdskidstur i Idre. På den tiden hade jag inte så mycket aktiva kläder hemma i garderoben. På bilderna från äventyret, i min beiga jacka, vinröda inlånade täckbyxor från 70-talet och svarta basker såg jag på allvar ut som Ingemar Bergman i backen.

Nu är det alltså dags igen. Den här gången är garderoben bättre rustad åtminstone.

Igår hade vi fotografering för nummer 5 av Women’s Health, därifrån kommer bilden som Sofie tog på mig. Där är jag mitt i min comfort zone. Armhävning och fotografering, två av de saker jag gillar bäst. I nummer 5 vankas en ny serie som jag hoppas ska ta dig utanför din comfort zone någon gång. Men nu ska vi ta det lite lugnt. Nummer 3 har just kommit ut till en del av prenumeranterna och kommer snart till en affär nära dig. Och nummer 4 ska när som helst skickas till tryckeriet.

Hoppas att ni gillar det nya numret!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*