Äter du tillräckligt?

Äter du tillräckligt?



Långvarig energibrist hos idrottare är ett ämne jag skrivit om tidigare och nu har Internationella olympiska kommittén uppdaterat sitt konsensusutlåtande (IOC consensus statement on relative energy deficiency in sport (RED-S)). Därför tycker jag att det passar att skriva om detta oerhört viktiga ämne igen. Att öka medvetenheten om långvarig energibrist hos löpare och andra idrottare leder förhoppningsvis till att problematiken upptäcks och kan rättas till innan kroppen och/eller knoppen tar skada.

Missar man en måltid då och då behöver man inte vara orolig att kroppen påverkas långsiktigt men det kanske gör att man inte kan prestera optimalt på kommande träningspass. Däremot om man regelbundet äter för lite – hoppar över måltider eller ännu vanligare, att man äter sina måltider men inte äter tillräckligt mycket, kan det påverka din prestationsförmåga och hälsa negativt. Hur lång tid det tar för dessa negativa effekter att uppstå är individuellt och ofta kommer de smygande och uppmärksammas inte förrän det redan gått för långt, till exempel i samband med en skada. I många fall är energibristen ”omedveten”, man vet helt enkelt inte hur mycket energi som behövs vid hård träning. Att ha energibrist är inte detsamma som att ha en ätstörning, däremot kan man ha energibrist vid ätstörning och energibrist kan leda till psykisk ohälsa och ätstörning.

Många negativa effekter

Vissa tror att energibrist är ett ”tjejproblem” eftersom utebliven menstruation kan vara ett av symptomen. Problemet finns även hos killar och kan leda till sänkta testosteronnivåer. Många löpare drabbas av stressreaktioner eller frakturer, detta kan bero på energibrist under en längre period. Skelettet bryts ner och blir poröst, detta kallas benskörhet (osteoporos). Andra negativa effekter är att immunförsvaret försämras och sjukdomsfrekvens ofta är högre än hos andra idrottare. Långvarig energibrist kan även leda till försämrad hjärtfunktion och blodfettsprofil.  Mag- och tarmkanalen påverkas och man kan få en försämrad magsäcktömning, förstoppning och avföringsinkontinens. Jag har även observerat IBS-liknande symptom (ont i magen, gaser, uppblåst känsla och diarré) hos många som äter för lite. Viloomsättningen (energi som går åt i vila) minskar och metabola hormoner förändras, vilket kan leda till sänkt aptit och att hungersignalerna minskar. Järnbrist är vanligt hos löpare och i kombination med energibrist ökar denna risk. Järn ingår i hemoglobin som transporterar syre i kroppen. Kännetecken på järnbrist är bland annat trötthet, försämrad prestationsförmåga och dålig motivation. Hos ungdomar kan även energibrist leda till försämrad tillväxt och utveckling.

Långvarig energibrist kan också leda till psykisk ohälsa; stresståligheten minskar, risken för depression och social osäkerhet kan öka. Det kan även leda till ätstörningar eller stört ätbeteende.

Vad gäller prestationsförmågan vid energibrist under en längre tid, så kan följande egenskaper försämras:

Muskelmassa

Muskelstyrka

Uthållighet

Koncentrationsförmåga

Svar på träning

Koordination

Immunförsvar

För att rätta till långvarig energibrist bör du som löpare se över ditt energiintag, matval och tajming. Det många anser vara ”nyttig” mat kanske inte alls är det bästa valet för en idrottare med hög träningsmängd. Alla idrottare måste anpassa sitt matintag utefter sin träning, jobb/skola och vardag. Ibland måste du kanske minska på den energikrävande träningen för att komma i energibalans. Långvarig energibrist kan ha förödande effekter för hälsa och prestationsförmåga men upptäcker man obalansen i ett tidigt skede är chansen större att kroppen inte tar skada.

Vad kan man göra för att minska långvarig energibrist hos idrottare?

Först och främst bör kunskapen och medvetenheten ökas i detta område. Idrottare måste tänka till, tränar man mycket måste man äta mera. Det är ingen hemlighet att det kostar mer energi att förflytta en tyngre kropp så många löpare strävar efter en lägre vikt. Är du motionär finns ingen anledning att ”ligga på gränsen” viktmässigt. Är du elitlöpare bör du hitta en ”hälsosam” vikt där du mår bra och kan prestera. Tänk på att en skada leder till att du inte kan springa alls under en längre period. Det är löparen som kan träna/tävla under flera år utan skador som kommer att bli bäst i slutändan, inte löparen som väger minst. Jag har observerat att många idrottare som går ned mycket i vikt märker en prestationsförbättring till en början men efter några månader försvinner den positiva trenden och ersätts av skador och sjukdom Att vara uppmärksam på kroppen och göra medvetna matval är viktigt. Vid hög träningsmängd kan man inte enbart utgå från hunger eftersom aptiten inte alltid matchar energibehovet. A och O för att kunna träna och få resultat är att kroppen håller och att man mår bra.

Marsnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring fortare
  • 17 energikakor i test
  • I form för halvmaran
  • Trotsa din ålder
  • Sanningen om protein
  • Löpning ska vara Rock’n’ roll
  • Yoga för löpare
Antal kommentarer: 3

Marcus Silander

Har du några kostrekommendationer för en som inte springer jättemycket (än) men tränar 5 dgr vecka och samtidigt har ambition att gå ner i vikt? är det tex viktigt med mellanmål?


N Hejdenberg

Har du tips på hur man kan ändra sina matvanor? Kanske något som är lättare att få i sig än mat?
Är 28 år, kvinna som är medveten om att jag äter alldeles för lite, får ingen direkt hungerkänsla om jag inte varit aktiv under en längre tid vilket gör att frukost och lunch ofta faller bort då jag har svårt att äta ordentligt när jag inte är hungrig.


Rosemarie Röhs

Löptränar 4 dgr i veckan och styrka på gymmet 1 dg …äter enlig periodisk fasta …går ner mina kilon. Äter ca 1700 kcal per dag .. är jag i riskzon för att bli energifattig? Märker att när jag nån dag ätit kvällsmål att jag ökar i vikt ..men tänker att jag på träningsdag långpass behöver ett mål utanför mitt ätfönster, 7-15 ?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trotsa tröttheten!

Trotsa tröttheten!


Vill du orka lite mer? Få ut maximalt av dina pass och hålla tröttheten på avstånd? Då har vi knepen för dig. Vi lär dig se över din vätskebalans, undvika kramp och justera ditt kolhydratintag under passen – och mycket mer. Häng med!
Ett av målen vi har när vi springer är att inte bli trötta, eller att orka springa lite längre och hårdare innan tröttheten gör att vi måste stanna. Det finns flera faktorer som gör att vi helt enkelt inte orkar fortsätta. “Fatigue” eller trötthet är när idrottarens förmåga att bibehålla optimal prestation försämras. Detta inkluderar bland annat påverkan på lungor, hjärta och andra muskler samt centrala nervsystemet och mentala förmågor.

Redan nu, kanske utan att veta om det, har du flera strategier som gör att du klarar av din löptur, vissa är mera självklara än andra. A och O för löpare är att välja rätt fart, detta gör du säkert redan. Ska du springa långt väljer du en lägre fart, står det intervaller eller tröskelpass på schemat så anpassar du farten efter längden som ska springas. Springer du för fort kommer du inte att orka och måste avbryta träningen. Springer du däremot för sakta får du inte ut maximalt av passet. Detta är grundläggande hos många löpare: du lär dig relativt snabbt vilka farter som fungerar. Annat som du kanske redan gör är att försöka sova och äta bra. Sömn hjälper din löpning: såväl prestationsförmåga som återhämtning och immunförsvar påverkas positivt av tillräckligt med sömn. Energi- och näringsbalans är viktigt för att du ska orka träna och tävla.

Kan leda till kramp

Men vad kan du då mer göra för att motverka fatigue? Jo, bland annat kan du se till att vara i vätskebalans. Förlorar du mer än 2 procent av din kroppsvikt i vätska under träning eller tävling kan detta försämra din prestation och löpningen kan upplevas som jobbigare. Du skattar högre på Borg-skalan, vilket är en skattningsskala för upplevd fysisk ansträngning: hög skattning betyder att träningen upplevs jobbigare. Det finns olika sätt att kontrollera vätskebalansen, dessa är inte 100 procent tillförlitliga men fungerar relativt bra utanför en labbmiljö. Kontrollera färgen på ditt kiss, det bör vara lätt ljusgul. Är det mörkgult – drick mer! Ett annat sätt att optimera löprundorna är att väga dig före och efter löpturen för att bedöma hur mycket du behöver dricka under träningen (se rutan nedan). Du behöver dricka omkring 1–2 liter per dag, lite beroende på hur mycket du svettas.

När du svettas förlorar du även elektrolyter (salter), vilket kan leda till kramp. Kramp kan även uppstå om muskeln blir trött eller är otränad. Ersätt salterna du förlorar med till exempel sportdryck eller Resorb. Annat som eventuellt kan hjälpa mot kramp är pickle juice (spadet från inlagd gurka) vilket kan minska krampen redan efter cirka 90 sekunder. Juicen/spadet innehåller ättiksyra och man tror att den minskar aktiviteten i motoriska nervceller vilket leder till att krampen minskar. Andra ämnen som kanske kan minska kramper är spansk peppar, ingefära, wasabi och vitlök. Det finns bristfälligt med forskning kring detta men det kan vara värt ett försök, även om det kanske inte lockar att äta alternativen under träningen.

Vill du fördröja tröttheten under längre löpturer så är kolhydrater din bästa vän. Kolhydrater finns lagrade i lever och muskler i form av glykogen och finns i blodet (glukos). När du springer snabbt i cirka 2 minuter så använder kroppen ett energisystem som kallas anaerob glykolys: du kan springa relativt snabbt men inte så länge (tänk 400–800 meter). Det här systemets bränsle är kolhydrater som omvandlas till energi (ATP) utan syre i muskelcellen, under denna process bildas en biprodukt – mjölksyra, även kallat laktat. Vi blir tvungna att sluta när kroppen bildat höga mängder mjölksyra. PH-värdet sänks vilket gör att muskeln inte längre kan arbeta och producera energi i samma hastighet. Har du någonsin sprungit in i väggen? Det vill säga benen orkar helt enkelt inte mera. Då har du upplevt mjölksyra. Du kan eventuellt höja mjölksyretrösklen något genom att äta bikarbonat eller beta-alanine. Detta leder till att kroppen kan fortsätta något längre på en hög hastighet, vilket kan vara värdefullt om du tävlar på 400–1 500 meter. Springer du däremot längre sträckor så kommer kroppen att använda ett annat energisystem – aerob glykolys – där det bildas energi (ATP) med hjälp av kolhydrater och syre. Här får du mer energi per molekyl men du kan inte springa lika fort, de flesta använder det här energisystemet när de springer. Du har kolhydrater lagrade som räcker till cirka 90 minuters träning. När kolhydratsförråden tar slut blir du trött och måste sänka farten och ”byta” energisystem från främst kolhydrater till fett. Tillför du däremot kolhydrater så kan kroppen fortsätta ett tag till i den högre hastigheten.

Skölj munnen med kolhydrater

Under ultradistanser där du ligger på lägre intensiteter använder kroppen både fett och kolhydrater som bränsle. Fett kan inte användas vid höga intensiteter eftersom det kräver mer syre att bilda energi (ATP) från fett. Däremot vid löpning på lägre intensiteter klarar kroppen av att bryta ned fett och använda det som bränsle under träningen. Fett ger mycket energi per molekyl så du kan springa länge men med en lägre intensitet. Ett tankefel många gör angående förbränning är att lågintensiv träning ökar förbränningen, men springer du 60 minuter i högre intensitet kommer din dagliga förbränning att vara högre än om du springer 60 minuter i lägre fart. Din förbränning pågår hela tiden oavsett om du rör dig eller inte men den ökar vid aktivitet.

Du kan även förbättra prestationen och dämpa trötthetssignalerna i några minuter genom munsköljning. Du sköljer munnen i minst 10 sekunder med någon form av kolhydratslösning, sötningsmedel fungerar inte. Man vet inte helt säkert hur processen fungerar men det kan vara värt ett försök i slutet av ett lopp eller under intervallerna. Du måste inte spotta ut utan kan även svälja kolhydraterna. Antingen kan du skölja med saft, sportdryck, eller smutta på en gel. En annan tanke är att du helt enkelt har en hård söt karamell eller klubba (gjord på socker, inte sötningsmedel) som du suger på i 10 sekunder lite då och då. Var försiktig bara så att du inte sätter i halsen. Se även till att ta hand om dina tänder, för ingen tandläkare gillar att man suger på sötsaker/dricker söt dryck under en längre period.

Koffein är ett beprövat ämne hos många löpare, det dämpar trötthetssignalerna vilket betyder att du orkar mer. Du bör inta koffein 45–60 minuter före löpningen eller annan uthållighetsidrott. Använd koffein vid tävlingar, långa löpturer och eventuellt vid intervallpass. Du kan även tillföra koffein vid slutet av ett långpass eller en tävling för att orka lite till.

Många löpare lider av mag- och tarmproblem, detta leder till minskad energi och ökad trötthet. Ett sätt att undvika problemen är att träna magen – för även magen blir bra på det den tränas på. Genom att träna på att äta kolhydrater blir kroppen bättre både på att tillgodogöra sig dessa och att använda dem under träning. Prova alltid alla förändringar som till exempel kolhydrater under träning, koffein, munskölj, bikarbonat före tävling så att du inte får oväntade problem under loppet. Att vara förberedd och planerad leder ofta till en bättre upplevelse och prestation.

Checklista – för att undvika trötthet (fatigue)

Energi- och näringsbalans

Ät balanserat, varierat och anpassa dit matintag efter träning. Mer träning = mer mat, framför allt kolhydrater. Ät 500 gram frukt och grönsaker om dagen samt protein vid varje måltid. Välj bra fettkällor som fisk, nötter, avokado och vegetabiliska oljor.

Vätskebalans

Kontrollera färgen på ditt kiss, det bör vara lätt ljusgult.

Förlora inte mer än 2 procent av din kroppsvikt i vätska under träning/tävling.

Elektrolytbalans

Svettas du mycket kan du behöva elektrolyter, finns i sportdryck/Resorb.

Besegra krampen

Kan eventuellt motverkas med elektrolyter, spadet från inlagd gurka, wasabi, vitlök och spansk peppar. Se till att träna muskeln som du får kramp i, till exempel tåhävningar vid vadkramp.

Undvik mjölksyra

Kan hindras av bikarbonat och beta alanine i dosen 300 mg/kg 1–2 timmar före tävling. Finns inget exakt protokoll men 3,2–6,4 gånger per dag i 6–10 veckor har använts i olika studier.

Lär dig hantera kolhydrater

Träna magen att använda kolhydrater, prova allt nytt före tävlingsdag.

Rätt kolhydratmängder

Mängden du behöver beror på träningsbelastning. Justera efter träninsdos, mer kolhydrater vid mer träning:

2–3 timmars pass: 30–60 gram i timmen (se i rutan på sidan brevid var du hittar 25–30 gram kolhydrater).

Från 3–10 timmars pass: 60–90 gram i timmen.

Koffein 3–6 milligram per kilokroppsvikt, cirka 60 minuter före start, eventuellt under aktivitet 1–2 milligram per kilo.

Munskölj Skölj 10 sekunder med kolhydratslösning, svälj eller spotta. Använd i slutet av passet eller mellan intervaller.

Källa:

REVIEW: Swifter, higher, stronger: What’s on the menu? Louise M. Burke and John A. Hawley (Burke et al., Science 362, 781–787 (2018))

Räkna på din vätskebalans

Vikt före löptur (nykissad/lätt klädd): 70 kg (exempelperson).

Dryck under löptur: 0,5 liter.

Vikt efter löptur (nykissad/tagit av svettiga kläder samt torkat bort svett): 66 kg .

Så många kg har personen tappat: 70 kg – 66 kg = 4 kg

Så många procent har personen tappat: (4/70 kg) x 100 = 5,7 %

Har du förlorat mer än 2 procent av kroppsvikten bör du dricka mer under löpningen. Exempelpersonen bör dricka mer än en halv liter. Denna beräkning är inte 100 procent korrekt men ger dig ett ungefärligt värde.

Är du trött på vanligt vatten? Smaksätt ditt vatten med till exempel; gurkskivor, lime, citron, apelsin, frusna/färska bär, färska örter som basilika eller mynta.

Passa på! Prenumerera till halva priset!

Passa på! Prenumerera till halva priset!


Just nu! Halva priset på prenumeration, endast 39 kronor per tidning! Ordinarie pris 79,50 kronor.

Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Sponsrat inlägg
3 perfekta frukostar eller mellanmål för löpare

3 perfekta frukostar eller mellanmål för löpare


• Planera. Håll koll på när du behöver mellis och se till att ha bra mellis-val hemma.

• Leta rätt på bra ställen att köpa mellis nära jobbet.

• Investera i en liten kylväska eller låda med isblock i locket, så att du kan ha fräscha kylvaror med dig ända fram till eftermiddagen.

• Har du kyl på jobbet? Ta med fil/yoghurt, bröd pålägg, keso och kokta ägg i början av veckan så slipper du släpa alla dagar.

• Gör Smoothies. Perfekt att göra dagen innan och förvara i en shaker i kylen. (Men skaka den innan du dricker.)

• Packa en handfull nötter/müsli/torkad frukt i små självslutande plastpåsar eller köp burkar med lock där du kan ha ”topping” i locket.

• Använd en regnig dag till att göra energikakor eller -bollar, eller baka frukt- och nötbröd som du skivar och fryser in. Bara att plocka upp på morgonen, brödet tinar under dagen i väskan.

Smoothies

Smoothies kan varieras både i smak och energiinnehåll. En smoothie gjord enligt grundreceptet här innehåller cirka 250 kalorier. Tillsätter man nötsmör, havregryn och topping kan den innehålla uppåt 600 kalorier eller mer.

Att använda topping för att öka energiinnehållet är bra, särskilt om familjemedlemmarna behöver olika mängd energi i sitt mellis.

• 1 dl bär

• 1 banan (fryst)

• Cirka 2 dl yoghurt, eller mjölk från ko/soja/havre/mandel/kokos

• Mixa ingredienserna i en matberedare eller mixer.

För mer energi, tillsätt:

• Havregryn

• Nötsmör

• Avokado

• Spenat

Ett alternativ är att toppa smoothien med bär, nötter, kokos, frön, och/eller torkad frukt.

Jag brukar servera en smoothie med banan, ananas, havregryn, jordnötssmör och mjölk till många av mina landslag och kombinationen låter kanske konstig – men är god och energirik.

Ett alternativ till vanlig smoothie är att servera den i en skål och  topp den med müsli, nötter och/eller bär (se bilden).

Bircher müsli

1–2 portioner

• 1 dl müsli

• 2–3 dl yoghurt

• 1–2 msk nötter/mandlar/frön/kokos

• 1–2 msk torkad frukt

• Ev. kanel och vaniljextrakt

Blanda ingredienser i en plastlåda med lock och låt ”gröten” stå i kylen över natten. Rör om och servera den kalla gröten med till exempel rivet äpple eller bär. Garnera gärna med kokos eller mandlar. Bircher müsli serveras mycket i Australien. Vissa tycker att rätten är lite för kladdig, medan andra gillar den.

Filmjölkslimpa

2 limpor

Tillredning: två timmar, varav 90 minuter i ugnen.

• 1 liter fil

• 2 tsk bikarbonat

• 2 tsk salt

• 2–3 dl mörk sirap

• 3 dl blandade nötter och mandlar (grovhackade)

• 4 dl frön

• 6 dl russin (kan uteslutas)

• 2 dl hackade torkade aprikoser eller annan frukt (kan uteslutas)

• 4 dl grahamsmjöl

• 2 dl grovt rågmjöl

• 7 dl vetemjöl

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa två avlånga formar. Blanda fil, bikarbonat och sirap i en stor bunke. Rör ner nötter, frukt, salt och frön. Tillsätt mjölet och blanda alltsammans.

Fördela smeten i formarna och grädda bröden i cirka 90 minuter. (Täck bröden med bakplåtspapper om ytan börjar bli mörk).

Stjälp upp brödet och låt det svalna innan du skär upp det. Frys brödet i skivor och ta med till jobbet eller träningen. Pålägg behövs inte eftersom frukten och nötterna ger mycket smak.

Därför är träning den bästa antioxidanten

Därför är träning den bästa antioxidanten


Glöm dyra pillerburkar med antioxidanter, det bästa antioxidanttillskottet stavas träning! Varje gång du sticker ut på en löprunda förbättrar du din förmåga att bilda antioxidanter. Dessutom kan du lättare använda kroppens antioxidant-depåer.

Många pratar om antioxidanter men få vet vad de egentligen gör. Kroppen kan själv tillverka antioxidanter, men vi kan även tillföra dem genom maten vi äter. Antioxidanter hjälper till att oskadliggöra fria radikaler. Det är en balans mellan mängden fria radikaler och antioxidanter som är viktig. När den balansen rubbas, det vill säga när mängden fria radikaler överstiger den antioxidativa kapaciteten, skapas oxidativ stress. Fria radikaler bildas i cellen av många olika processer i kroppen, till exempel när kroppen utsätts för stress som vid sjukdom, hårt fysiskt arbete eller vid överdriven exponering för solen, luftföroreningar eller cigarettrök. Fria radikaler har kopplats till negativa hälsoeffekter som försämrat immunförsvar, cancer, och hjärt- och kärlsjukdomar. Fria radikaler är emellertid inte enbart negativt, en viss mängd behövs för att kroppen ska fungera optimalt. De aktiverar bland annat immunsystemet och andra cellulära mekanismer. Vid träning ökar mängden fria radikaler flyktigt vilket faktiskt, i detta fall, är positivt. De är ett av kroppens signalsystem som meddelar kroppen att byggas starkare för att klara träningen ännu bättre nästa gång. Till exempel hjälper fria radikaler till med omsättning och lagring av kolhydrater, som ju är en viktig bränslekälla när du tränar. Varje gång du sticker ut på en löprunda förbättrar du även din förmåga att bilda antioxidanter. Dessutom kan du lättare använda och transportera de lagrade antioxidanterna som finns i dina vävnader. Om inte antioxidanterna ”tar hand” om överskottet av fria radikalerna så kan cellen skadas och det är dessa negativa effekter som fria radikaler är kopplade till, men en viss mängd behövs alltså för att kroppen ska fungera.

Många forskare hävdar att de antioxidanter som kroppen tillverkar själv är de som är viktigast för att kroppen ska fungera bra. Du förbättrar kroppens förmåga att skapa rätt mängd antioxidanter genom att träna rätt, sova och återhämta dig optimalt samt att du har energi- och näringsbalans. Du behöver alltså inte fokusera på att få i dig specifika antioxidanter. Antioxidanter finns i hundratals olika substanser och alla har olika mekanismer som samarbetar på olika vis därav kan man inte säga att en antioxidant är den bästa eller den mest effektiva. Livsmedel som naturligt innehåller antioxidanter som frukt och grönsaker har en bra balans av olika antioxidanter och andra näringsämnen. Tillskott saknar ofta denna balans och innehåller istället stora mängder av ett ämne vilket kan störa samverkan av olika ämnen/substanser i kroppen.

Exempel på antioxidanter är vitamin E, vitamin C, riboflavin (B2), karotenoider, selen, zink, mangan, koppar, selen. Mat som är rik på antioxidanter är bland annat frukt, bär och grönsaker som kål, broccoli, sötpotatis, mörkgröna bladgrönsaker, citrusfrukter, svarta vinbär, blåbär, fullkornsprodukter, nötter och frön.

Hur ska du tänka som idrottare?

1. Det finns ingen bevisning att man utöver välbalanserad kost måste äta tillskott av antioxidanter när man tränar.

2. Eventuellt kan tillskott på antioxidanter hjälpa om man har en brist (påvisas hos läkare/vårdcentral) eller om man äter en väldigt restriktiv kost.

3. Det finns ingen bevisning att antioxidanttillskott efter träning förbättrar återhämtningen. Tvärtom kan det ta bort den positiva effekten av träning.

4. Det finns väldigt bristfällig eller inget bevis på att antioxidanter förbättrar prestationsförmågan (näringsbalans och optimala nivåer av vitaminer och mineraler bör man ha men man behöver alltså inte extra antioxidanter).

5. Det finns bevisning att höga doser av antioxidanter kan försämra träningsanpassningen.

Sammanfattningsvis, det finns inget bevis för att en idrottare behöver äta antioxidanttillskott. Man ska i stället sträva efter att ha en balans mellan fria radikaler och antioxidanter och samtidigt en balans mellan de olika antioxidanterna eftersom de samverkar. Detta gör du genom att träna, sova och återhämta dig på bästa möjliga sätt samt att anpassa ditt matintag utefter energi- och näringsbehov samt att följa Livsmedelsverket rekommendation att äta minst 500 gram frukt och grönsaker om dagen. Ett enkelt tips är att äta varierat och välja olika sorter och färger av frukt och grönsaker vilket leder till att du får i dig olika näringsämnen.

Källa

Petra Lundström, Doctoral Candidate, Karolinska Institutet, Stockholm Sweden

Antioxidants in Sport Nutrition, 2015, Lamprecht, M

Asker Jeukendrup 2018, mysportscience.

Clinical Sport Nutrition, 5th ed. Burke & Deakin

Livsmedelsverket

6 tips för ett bättre 2018

6 tips för ett bättre 2018


Många ser det nya året som en nystart. Man vill kanske förändra något och ge kroppen de bästa förutsättningarna för att må bra eller prestera lite bättre. A och O för en löpare är faktiskt att må bra, att ”ha hälsan”. Man gör bäst resultat om allt runt löpningen också fungerar. Det vill säga att man bör sova, äta och träna rätt, samt se över sina prioriteringar … är till exempel ytterligare avsnitt av Netflix-serien viktigare än att sova?

En viktig del i ett hållbart ätande och tränande är att alltid lyssna på kroppen, hitta en plan som passar och inte fundera så mycket på vad alla andra gör. Var källkritisk när du ser ny information, och tänk på att alla trender och tips inte kommer att passa dig. Mat och träning ska inte vara en stress – utan något som gör att du mår bra.

Som de flesta redan vet finns det inga genvägar till bra löpresultat, eller löpkänsla om man inte funderar så mycket på tider. Här kommer några tips på hur du kan justera dina vanor för att eventuellt förbättra löpningen. Jag vill poängtera att du får den största träningseffekten om du har energi-, närings-, och vätskebalans, tränar rätt och sover tillräckligt. Sedan kan mina tips här eventuellt ge dig ytterligare prestationsförbättringar.

1. Periodisera ditt matintag!

De flesta äter ungefär samma mängd mat varje dag, oavsett om man tränar eller inte. Men börja periodisera ditt intag! Mer träning betyder mer mat, svårare än så är det inte. Ha ett ”basintag” – frukost, lunch, mellanmål och middag (detta varierar beroende på energibehov och schema), sedan lägger du till måltider utefter träningsmängd. Tränar du två timmar på eftermiddagen behöver du ett större mellanmål och ett kvällsmål efter middagen, jämfört med dagar när du inte tränar.

2. Lyssna på kroppen – och kolla järnnivåerna!

Lär känna din kropp och lyssna på den. Är du sliten – vila eller ta ett lugnare pass. Se också till att du har optimala järnnivåer. Trötthet och försämrad löpning kan bero på att du har järnbrist. Gå till din vårdcentral och be om att få mäta både Hb (hemoglobinvärde) och det lagrade järnet (ferritin). Har du järnbrist kommer du att få järntabletter på recept. Man ska inte chansa och ta järntillskott utan en diagnos, eftersom för mycket järn inte är bra för kroppen. Har man järnbrist kan det ta två–tre år att återställa nivåerna med enbart järnrik mat. Oavsett om man har normala nivåer eller järnbrist så är ett bra tips att byta ut isbergssalladen, som är näringsfattig, till spenat som innehåller järn och det omtalade ämnet nitrat (finns även i rödbetor). Nitrat kan eventuellt hjälpa prestationsförmågan genom att kroppens kraftverk, mitokondrierna, blir effektivare. Att äta mera spenat och rödbetor kan alltså hjälpa löpningen. Man ska naturligtvis inte enbart äta spenat och rödbetor, men det är ett bra val på salladsbordet!

3. Bygg muskler med rätt mängd protein!

Vill du optimera din muskelproteinsyntes (muskeluppbyggnaden), bör du dela upp ditt proteinintag under dagen. Man kan inte lagra protein på samma sätt som kolhydrater och fett, så ät något proteinrikt vid varje måltid. Bäst muskeluppbyggnad sker vid cirka 25–40 gram protein per måltid (se rutan om hur lätt det är att få i sig 25 gram protein).

Återinför också kvällsmålet. Det finns bevis för att man kan få en ökad muskelproteinsyntes om man får i sig protein innan man går och lägger sig, om man tränat på kvällen. Att bygga muskler medan man sover är ju alltid välkommet, så om du dricker ett glas mjölk innan sänggåendet hjälper du dina muskler. Löpare är sällan ute efter stora bulkiga muskler, men oroa dig inte, muskeluppbyggnaden som sker är inte så drastisk.

4. Drick tillräckligt mycket!

Lär dig hur mycket vätska du förlorar under ett träningspass – förlorar du omkring 2 procent av din kroppsvikt i vätska så kan det påverka löpningen. Väg dig före passet och notera hur mycket du dricker under passet. Väg dig sedan efter träningen. Väger du 70 kilo före och 67 kilo efter har du tappat 3 kilo, detta är cirka 2 procent av din kroppsvikt, och då bör du dricka lite mer under träningen för att inte tappa i prestationsförmåga.

5. Få i dig kolhydrater under träningen!

Det är allmänt känt att kroppen behöver kolhydrater för att kunna prestera vid högre intensitet, och mycket forskning visar även att kolhydrater under träning kan hjälpa prestationsförmågan, samt att man upplever träningen som mindre jobbig. Det spelar ingen större roll om man dricker eller äter sina kolhydrater (fast eller flytande föda) under aktiviteten, gör det som du mår bäst av. Ett tips, om man inte vet om man kommer att orka den sista kilometern eller om man springer ett kortare lopp (5 kilometer) och behöver en extra kick, är att skölja munnen med något kolhydratrikt. Detta triggar kroppen och kan eventuellt förbättra din löpning med någon procent i några minuter.

6. Dra ner på fibrerna!

Fibrer är en viktig del för en bra tarmfunktion samt att man blir mättare av dessa. De flesta uthållighetsidrottare äter mycket fibrer. Men behöver du äta stora mängder mat och kolhydrater för att matcha din energiförbrukning kanske du bör dra ned på fibrerna något. Välj ett mittemellan-grovt bröd och vanliga havregryn i stället för fibergrynen, uteslut frön etcetera. Detta kommer att göra det lättare att få i sig maten. Ett annat tips är att minska på fiberintaget några dagar innan en tävling, detta upplever många idrottare som att det ger en lättare känsla i kroppen. Det betyder alltså inte att man ska äta mindre mat, utan att man ska dra ned på produkter med högt fiberinnehåll.

Experten tipsar: 8 sätt att undvika håll när du springer

Experten tipsar: 8 sätt att undvika håll när du springer


Runner’s Worlds kostexpert Emma Lindblom vet hur du på bästa sätt håller hållen borta under löpturen.

1. Undvik kost med mycket fiber och/eller fett nära inpå träning. 

2. Pröva olika koststrategier under mindre viktiga pass så vet du vad som fungerar bäst inför hårda träningspass och tävlingar. 

3. Vänta med att träna 2-4 timmar efter en stor måltid. 
Välj mat med övervägande kolhydrater och en mindre mängd protein. 

4. Undvik läsk, juice, hypertonicdrycker som innehåller högre koncentration av salt och socker än vår kropp, precis före och under aktivitet. Dessa stannar längre i magen än till exempel vatten, vilket leder till att magsäcken är uttänjd längre. 

5. Drick regelbundet före och under löppasset. 

6. Drick ofta, men små mängder, när du springer. 

7. Värm upp med långsam jogg och öka tempot gradvis. 

8. Träna bålmuskulaturen. Det förbättrar (bland annat) din hållning.

Och om du ändå får håll – här är 4 sätt som kan hjälpa dig att lindra smärtan:

  • Fokusera på andningen och sakta ner farten en stund. Försvinner inte smärtan så kanske du måste finna dig i att stå still i några minuter. 
  • Luta dig framåt och trycka på smärtområdet medan du andas djupt. 
  • Lägg dig ner på rygg, sätt skosulorna i marken och pressa upp höftpartiet så högt du kan.
  • En sten i handen! Då gånger jag har fått håll har jag plockat upp en sten som jag håller i handen på samma sida som jag har smärtan. Stentricket har fungerat sedan jag började springa, det vill säga sedan i tioårsåldern, säger Emma. Ett trick hon antagligen snappat upp under fotbollsträningen som liten. Alla metoder är inte vetenskapliga, men fungerar de så har du ju löst problemet.

Emma Lindbloms beslut att gå till fredagsträningen på friidrotten när hon var tio år formade hennes liv. Under elva år tränade, tävlade och läste hon Exercise Science and Nutrition i USA. Hon har även gått IOKs idrottsnutritionsutbildning. Nu hjälper Emma våra landslag att äta rätt, och i RW skriver hon i varje nummer om kost och prestation.