Hundägare är mer benägna att röra på sig än människor utan hund – och i Sverige anger 79 procent av de tillfrågade i en enkät att deras hund är vad som motiverar dem allra mest att röra på sig.
Enkäten har genomförts på uppdrag av Asics och har analyserats av Brendon Stubbs, professor i fysioterapi och mental hälsa på King’s College i London, England. Han kom bland annat fram till att fyra av fem hundägare (81 procent) säger att de mår bättre mentalt tack vare att de rör sig tillsammans med sina hundar.
Studien kom också fram till att det är 31 procent större chans att hundägare når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per vecka, med ett snitt på 210 minuter per vecka (rekommendationen är 150–300 minuter fysisk aktivitet med måttlig intensitet).
– Asics senaste studie visar verkligen hur viktiga hundar är när det gäller att påverka våra aktivitetsnivåer och generella välmående. Vi kan se att hundägare i mycket högre grad når rekommenderad mängd fysisk aktivitet och har ett bättre mentalt välbefinnande än människor utan hund. Hela 84 procent av hundägarna känner sig gladare efter att ha varit ute med hunden, säger Brendon Stubbs.
Här är lite svensk statistik från enkätstudien:
79 procent av svenska hundägare säger att hunden är den främsta anledningen till att de kommer ut och rör på sig. Hundar motiverar oss mer att röra på oss än vänner och familj (41 %), kändisar (6 %) och personliga tränare (6 %).
74 procent av de svarande som inte har hund säger att de skulle motionera mer om de ägde en hund.
Det är 43 procent högre chans att hundägare kommer upp i den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per vecka, jämfört med icke-hundägare.
I Sverige snittar hundägare på 262 minuter fysisk aktivitet per vecka, jämfört med människor utan hund som snittar på 160 minuter per vecka.
86 procent av hundägarna säger att deras hund gör att de rör på sig mer. Två tredjedelar (67%) av hundägarna säger att hunden är den främsta anledningen till att de går promenader eller springer.
63 procent av deltagarna som inte äger en hund säger att de skulle må bättre mentalt av att ha en hund eftersom de skulle bli mer motiverade att röra på sig.
I Sverige anger 73 procent av hundägarna att det är större chans att de interagerar med andra människor under hundpromenader – och 75 procent menar att det påverkar deras sinnesstämning i en positiv riktning.
I årets trailskoguide har Löplabbet testat elva aktuella trailskor i varierad terräng. Allt för att hjälpa dig hitta den bästa trailmodellen för just dina stigar, distanser och mål.
[ANNONS FRÅN LÖPLABBET] Trailskor har utvecklats snabbt de senaste åren. Dagens modeller kombinerar bättre grepp och skydd med lättare, mjukare och mer responsiv dämpning.
Löplabbets test visar också hur bred kategorin har blivit. Bland de elva modellerna finns allt från smidiga allroundskor för vardagens skogsrundor till mer specialiserade alternativ för teknisk terräng, ultradistans och tävling. I Löplabbets trailskoguide lyfts varje skos tydligaste egenskaper fram, liksom vilken typ av löpning de passar bäst för.
Trail, terränglöpning och stiglöpning används ofta som närliggande begrepp, men underlaget kan skilja sig rejält. En torr grusled ställer andra krav än blöta rötter, lös sten eller branta fjällpassager. Därför finns det inte en trailsko som är bäst överallt. Rätt val börjar med var du springer mest.
På tekniskt och ojämnt underlag är ett säkert grepp, en stabil konstruktion och bra skydd runt foten särskilt viktigt. För längre distanser och många höjdmeter kan mer dämpning och extra utrymme för foten ge bättre komfort.
Springer du både asfalt och stig är en mångsidig door-to-trail-modell ofta det smidigaste valet, medan låg vikt, markkontakt och respons blir viktigare när tempot skruvas upp.
Passformen är alltid avgörande. Foten ska sitta stabilt utan att glida, men skon får inte bli för trång när fötterna sväller under längre pass. Se guiden som en vägvisare och kom gärna in till oss i butik för att prova flera modeller och få hjälp av våra experter att hitta rätt trailsko för just din löpning.
Löplabbet x RW-podden
Som en del av ett annonsssamarbete mellan RW-Podden och Löplabbet deltog Anders Szalkai och Peppe Lindholm som testlöpare i Löplabbets trailskoguide.
– Vi fick skorna några dagar innan själva inspelningstillfället, så vi hade chans att testa våra utvalda modeller, berättar Anders Szalkai.
Även under själva inspelningstillfället blev det rätt mycket löpning. Målet var att förmedla både trailkänsla och inspiration.
– Men självklart var testningen av skorna i fokus. Det var kul att kunna ge sina personliga intryck, som sedan kunde vägas upp av Löplabbets expertutlåtanden, säger Anders Szalkai.
– Det var andra gången jag var med på Löplabbets inspelning för en skoguide. Det är alltid kul att få känna på nya skor och testa dem på lite blandat underlag. Sedan gäller det ju att förmedla sina insikter på ett tydligt sätt till tittarna och läsarna. Då är det förstås tryggt att ha med sig en expert från Löplabbet när man pratar om skorna, säger Peppe Lindholm.
Smärta och stelhet i ljumsken som gör det svårt att springa kan vara höftartros. Då det inte finns någon typisk höftartrosrehab för löpare och besvären initialt kan vara riktigt segdragna så gäller det att vara smart i sin planering. Så här kan du tänka.
Okej, vi börjar med att sätta oss in i ett scenario. Vi har en löpare, 55 år som springer 5–8 mil per vecka och med relativt nydebuterade symptom i form av smärta i ljumsken som har smugit sig på. De första veckorna med stelhet efter löpning, sedan ytterligare några veckor med stelhet även i början av passen.
Cirka 5–6 veckor efter de första symptomen kommer kraftig värk med ilande känsla i ljumsken som strålar lite ner i lårbenet. Nu är smärtan rätt hög och leder till haltande steg i löpningen. Även under vila kommer värk av molande karaktär.
Med den här graden av symptom och om jag misstänker artros så krävs vanligen 4–6 veckor av löpvila innan vardagen blir symptomfri igen – ibland mer än så. Under den här tiden vill jag så klart att hen tränar styrketräning och alternativ träning och då i princip helt smärtfritt.
Hur mycket smärta är ok?
Ofta läser man att det är okej att träna med smärta när det handlar om artros, men i ett skede då smärtan är relativt nydebuterad och leden säkert är rätt uppretad ser jag ingen poäng med det. Min erfarenhet är att det då bara tar längre tid att komma i gång med bra löpning igen. Men på sikt, om man har en artrosdiagnos, kan det vara annorlunda. Då kan det vara okej att träna med viss smärta (se ruta).
När vardagen är symptomfri igen, eller i alla fall mer eller mindre symptomfri och löparen klarar av att till exempel hoppa på ett ben i 30 sekunder, göra cirka 10 utfallshopp på varje ben och 10–15 knäböjshopp så är det läge att börja återintroducera löpning igen.
Eftersom artros inte är något som läker så blir en mycket långsam upptrappning extra viktigt i det här fallet, till exempel enligt stegringsschemat här intill. (Om du har artros själv så kom ihåg att ju mer ditt fall skiljer sig från detta scenario, desto mindre sannolikt är det att råden är direkt applicerbara på dig.)
Hur mycket smärta är okej? Utgå från att nivån på smärtan under och/eller efter träning (eller dagen efter) kan få vara 1–4 på en skala från 0–10, där 0 inte är ont alls och 10 är mycket ont. En 5:a betyder ofta att man börjar halta lätt eller korrigera/förändra steget märkbart på grund av smärta. Så länge smärtnivån är densamma eller minskar över tid är det okej att träna med den. Men om smärtan i stället ökar över tid (oavsett om den är låg eller godkänd på smärtskalan) så är det ett tecken på att det går åt fel håll och att något troligen behöver förändras.
Stegringsschema för löpträning
Det här stegringsschemat utgår från scenariot i exemplet. På grund av risken för bakslag vid nydebuterad höftartros så börjar vi med löpning var tredje dag de första månaderna. Passen ska gå i en fart motsvarande din distansfart plus 1 minut per kilometer den första månaden. Springer du normalt distans i en fart runt 5.00 minuter per kilometer blir det alltså 6.00 minuter per kilometer nu.
Första veckan startar med tre pass för att testa vilket underlag som känns bäst att springa på just nu. Prioritera sedan det underlaget i början av löpträningen – ungefär vartannat löppass bör vara på det underlag som känns snällast (se schemat nedan).
Upplägget blir sedan en dag löpning, en dag med träning som belastar höften (all form av träning som involverar benen), en dag vila av höften – sen börjar tredagarscykeln om igen. Med det här upplägget motsvarar löppassen i schemat här under drygt fem veckor träning, alltså om du tränar löpning var tredje dag.
Känns det rätt okej i höften/ljumsken kan du kanske öka längden på passen snabbare efter dessa fem veckor – symptom och löpvana får styra. Men observera att det fortfarande är långsam stegring som gäller, både av löpfarter och träningsvolym.
Vid återinförandet av löpträning utgår jag i princip från den beskrivna smärtmodellen i faktarutan här bredvid. Men jag är inte riktigt lika tillåtande förrän löpvolymerna är uppe i ungefär hälften av den målbild vi har satt upp som rimlig. Stöter man på patrull får man backa lite i schemat, låta höften vila mer mellan belastningarna – eller stegra träningen ännu långsammare.
Så startar du upp löpningen igen
Löppassen i schemat här under (pass 1–12) motsvarar drygt fem veckor träning, om du tränar löpning var tredje dag. De två övriga dagarna lägger du in ett pass alternativ träning för höft/ben och en dag vila av höften.
Första tre passen testar du underlag: Pass 1: 5 min platt löpning ute, på mjukt underlag, gräs eller grus. Pass 2: 5 min platt löpning på löpband alternativt på asfalt. Pass 3: 5 min löpning med 8–10 graders lutning på löpband. Sedan stegrar du löppassens längd så här: Pass 4: 10 min Pass 5: 15 min Pass 6: 7 min (halvpass) Pass 7: 15 min Pass 8: 20 min Pass 9: 10 min Pass 10: 20 min Pass 11: 25 min Pass 12: 15 min
Så styrketränar du höften
I det mer akuta och lättretade skedet som beskrivs i artikelns scenario ser jag ingen större poäng att styrketräna höften specifikt de första månaderna, det retar ofta bara smärtan. Träna i så fall hellre generell benstyrka om det känns bra, som du möjligen kryddar med höftövningar så länge de inte triggar symptom från höftartrosen.
På såväl nydebuterade som mer långvariga besvär av höftartros så är min erfarenhet att statiska övningar ofta känns mycket bättre än dynamiska. Med statisk träning avses träning där muskeln spänns utan att någon rörelse sker.
Här är tre övningar för höftens framsida, utsida och baksida. Höftens insida behöver också träning men i scenariot med nydebuterade symptom upplever jag att många drabbas av irritation i höften när de tränar detta, så avvakta med det en tid och smyg in det lite senare.
Stående knälyft med band under fötterna (lutad mot vägg) Syfte: Tränar höftböjarna
Hur: Sträck ordentligt på ståbenet, lyft det andra knät uppåt så att bandet spänns. Håll kvar i 20–30 sekunder. Upprepa 3–6 ggr/ben. Tips från fysion: Ha gärna ett ganska hårt band med mycket motstånd, då behöver du inte lyfta knät så högt.
Enbens stående knätryck mot boll Syfte: Tränar höftens utsida på ståbenet
Hur: Sträck ordentligt på ståbenet, tryck knät lätt in i en boll. Håll kvar i 20–30 sekunder. Upprepa 3–6 ggr/ben. Tips från fysion: Om det blir för vingligt att trycka mot en boll kan du trycka knät mot väggen i stället.
Enbens höftlyft med band runt knäna Syfte: Tränar sätets muskler
Hur: Ligg på rygg. Lyft upp rumpan så att lår, höft och rygg bildar en rak linje. Pressa ut knäna mot bandet. Håll kvar i 20–30 sekunder. Upprepa 3–6 ggr/ben. Tips från fysion: Ha gärna ett ganska hårt band med mycket motstånd, då behöver du inte pressa ut knäna så långt.
Tips till dig med segdragen höftartros
Kommer du inte vidare trots att du har rehabtränat i flera månader? Här kommer tre råd från coachen till dig!
Jobba med löptekniken Testa att gå mot en mycket högre stegfrekvens med extremt korta och trippande steg. Notera att detta kommer att belasta helt nya delar av kroppen så var lyhörd.
Byt löparskor Testa att springa i en superminimalistisk sko eller barfotasko. Det hjälper dig att anpassa löptekniken till en högre frekvens och ett kortare steg som ovan. Det är dessutom slitsamt för fötter och underben att springa i minimalistiska skor, så du tvingas att hålla en långsam stegringstakt och löphastighet.
Tänk om i löpschemat Det kan vara så att du kanske inte kan återgå till din ordinarie träning. Fokusera då på att få till riktigt lugna distanspass i stället, ett ”lufstempo” är sällan slitsamt. Är du till exempel van att springa i 5.30-fart på dina distanspass så sänk farten till 6.45 min/km. Spring också färre/kortare fartpass, och prioritera den typ av fartpass som är snällast mot din höft – löpning uppför är till exempel ofta snällt mot höften. Det kan också vara klokt att köra en del av din kvalitetsträning som alternativträning framöver.
Hälsa handlar om så mycket mer än mat och träning, och behöver inte vara så komplicerat. Små steg i rätt riktning – det är biträdande statsepidemiolog Anders Wallenstens filosofi. Men lever han som han lär? Anders Wallensten blev känd under pandemin i samband med rapporteringen om covid. Han är läkare, forskare och biträdande statsepidemiolog – och han brinner för hälsa och bra vardagsvanor. Han menar att små steg som man klarar av att göra varje dag är bättre än att försöka förändra allt för att lyckas med hälsan. – Väv i stället in små rörelser i vardagen, exempelvis att gå i…
Dela artikeln:
Detta innehåll är exklusivt för dig som är prenumerant
Som prenumerant på Runner’s World får du tillgång till en rad förmåner, bättre priser i vår shop och möjlighet att läsa tidningen digitalt när du loggar in.
Mera sådana läkare som Anders tack 👌 Bra skrivet:
Genom att utsätta sig för utmaningar som kyla, hunger eller fysisk ansträngning blir det lättare att uppskatta trygghet och de goda stunderna i livet.
Tillsammans med The North Face ger vi oss ut för att testa Offtrail Ultra där skon faktiskt hör hemma – på branta stigar, över lösa stenar och i helt obanad terrängovanför Chamonix.
[ANNONS FRÅN THE NORTH FACE] Ett stort gäng löpare har samlats i The North Face-butiken mitt i Chamonix. Härifrån börjar vi gå upp mot dagens startpunkt. Det tar bara tio minuter att promenera från torget i Chamonix innan staden försvinner bakom oss och bergen tar över.
Men redan innan vi kommer i gång får vi en liten fingervisning om vad som väntar. Hjälm är obligatoriskt. När vi kommer högre upp finns risk för fallande stenar och dagens runda ska ta oss långt bort från de vältrampade lederna.
Skyrunning – när löpningen går uppåt
Skyrunning är bergslöpning i sin mer extrema form. Det handlar om brant terräng, stora höjdskillnader och tekniska partier där gränsen mellan löpning, hiking och ibland nästan klättring blir ganska flytande.
Traditionellt handlar mycket om att ta sig uppför berg och nå toppar så snabbt som möjligt.
Men i dag är målet inte bara att springa fort.
Vi är här för att testa The North Face Offtrail Ultra i den miljö skon är konstruerad för. Och vår guide Jean tänker uppenbarligen inte göra det enkelt för oss.
Raka vägen upp
Ganska snart lämnar vi de vanliga stigarna. Jean väljer den snabbaste och rakaste vägen uppför berget, vilket innebär att vi snabbt befinner oss i helt obanad terräng. Stigen försvinner, lutningen ökar och underlaget växlar mellan sten, jord, rötter och löst grus.
Det är här Jean berättar något som passar nästan lite för bra ihop med skon vi har på fötterna. Delar av sträckorna vi rör oss på kallas enligt honom nämligen för ”Corona trails”.
Det handlar om gömda och svårtillgängliga områden som användes under pandemirestriktionerna av löpare som ville fortsätta komma ut i bergen – bortom de vanliga lederna och de mest uppenbara vägarna. Ungefär samtidigt föddes idén bakom Offtrail Ultra.
En sko född ur FKT-kulturen
Offtrail Ultra utvecklades i nära samarbete med The North Faces atletteam under pandemin.
När tävlingarna försvann började många elitlöpare i stället skapa sina egna utmaningar. Ett sätt var att jaga FKT – Fastest Known Time – alltså den snabbaste registrerade tiden på en viss rutt.
För det behövdes en sko som kombinerade två egenskaper som inte alltid är helt enkla att förena. Den skulle vara lätt och snabb – men samtidigt klara tekniska stigar, lösa underlag och branta berg.
Att The North Face har lyckats med målsättningen märks när vi börjar ta oss uppåt.
Greppet får göra jobbet
Ju högre vi kommer, desto mer teknisk blir terrängen. Här gör Surface CTRL G2-yttersulan och de fem millimeter djupa dobbarna stor skillnad. På branta partier vill man inte behöva fundera på varje fotisättning. Man sätter ner foten och fortsätter uppåt. Greppet sköter resten.
Offtrail Ultra känns också betydligt smidigare än många mer traditionella trailskor byggda för riktigt teknisk terräng. Det kväveinjicerade Dreambound-skummet ger dämpning, men skon behåller samtidigt en lätt och ganska tävlingsbetonad känsla tack vare materialets goda respons.
Ovandelen är tillverkad i ett lätt men slitstarkt meshmaterial med god andningsförmåga. Den har en integrerad Screeguard-damask som sluter om runt vristen fyller dessutom en ganska uppenbar funktion när vi lämnat stigarna helt och hållet – att hålla grus och småsten ute ur skon.
600 höjdmeter senare
Efter ungefär 600 höjdmeter är det dags att vända – och nu förändras upplevelsen.
På vägen upp är det framför allt greppet och stabiliteten man tänker på. Utför blir skons låga vikt och smidighet betydligt tydligare. När vi kommer ner på snirkliga skogsstigar går det att släppa på mer och mer.
Skon känns lätt på foten och det är enkelt att snabbt ändra riktning mellan stenar och rötter. Trots att Offtrail Ultra är byggd för betydligt tuffare terräng finns det en rapphet som gör att den faktiskt vill springa fort.
Det är kanske också där kopplingen till FKT-löpningen märks tydligast. Det här är inte en sko som bara skata dig genom bergen. Den är byggd för att göra det snabbt.
Tillbaka i Chamonix
Några timmar efter att vi lämnat The North Face-butiken är vi tillbaka nere i dalen. Vi klarade oss från fallande stenar i huvudet. Däremot klarade vi oss inte från konsekvenserna av 600 höjdmeter upp – och framför allt 600 höjdmeter ner.
Dagen efter gjorde sig passet rejält påmint i framsida lår men Offtrail Ultra hade fått precis det test vi var ute efter. Inte på en perfekt preparerad stig – utan rakt ut i bergen ovanför Chamonix.
The North Face Offtrail Ultra Typ: Teknisk trailsko för fjäll, branta stigar och offtrail-löpning Mellansula: Dreambound-skum för dämpning, respons och stabilitet Skydd: Integrerad Screeguard-damask som skyddar mot grus och skräp Yttersula: Surface CTRL med 5 mm dobbar Häldropp: 6 mm (29/23 mm) Vikt: 227/269 gram (dam/herr)