MEST LÄSTA
Hon älskar löpning – tack vare “slow running”
Blogg

Hon älskar löpning – tack vare “slow running”


När Malin Gabrielsson scrollade sociala medier dök den ena löparen efter den andra upp och pratade om hur fantastiskt det var att springa. Hon bestämde sig för att testa – och upptäckte att allt snack bara var fejk. Trots det är hon numera frälst löpare – tack vare trenden ”slow running”. 

Malin lever sitt drömliv med barn och sambo – hon är glad och tacksam över det liv hon skapat. Men det har inte alltid varit så. Hon växte upp med självmordstankar och en adhd-diagnos i en dysfunktionell familj. 

Ändå var hennes barndom ganska bra, menar hon. Malin testade alla möjliga sporter, allt från konståkning, ridning, cheerleading, fotboll och tennis till friidrott och gång. Som vuxen började hon jobba på ett gym och tränade flera pass varje dag. Hon såg sig som en tränande och stark person. 

Samtidigt har Malin alltid varit missnöjd med sin kropp och gått igenom perioder med ätstörningar. Hon har jobbat mycket med sin självbild och försöker bli nöjd med hur hennes kropp ser ut. Träningen har hjälpt henne i den processen. 

– Jag har en väldigt stark kropp och det bevisar jag för mig själv på gymmet varje gång jag är där, säger hon nöjt.

Beskrev den krassa verkligheten

Men när Malin var 25 år blev hon gravid och gick upp över 30 kilo i vikt och kunde inte träna. Hon mådde dåligt och blev soffliggande. Graviditeten var inte alls så glamorös som hon hade föreställt sig.

– Jag blev väldigt förvånad över hur kroppen förändras och hur tufft det är att vara gravid. Innan trodde att jag skulle stå på gymmet ända till slutet av graviditeten men så blev det verkligen inte. Jag ville träna men kunde inte på grund av väldigt mycket foglossning, berättar Malin. 

I samband med att sonen föddes började Malin skriva på sociala medier om hur graviditeten varit för henne. Hon ville beskriva den krassa verkligheten i stället för att glorifiera hur det är att vara gravid, få barn och den första babytiden. Hon la upp självutlämnande bilder på sin mage som fortfarande var tjock och med mycket hud och bristningar – något som är ovanligt på sociala medier där det mest visas upp vältränade magar. 

När sonen var nyfödd blev hon också väldigt provocerad av tidningars och sociala mediers stora fixering vid kroppens utseende – i stället för vad den faktiskt klarar av.

– Den har producerat det finaste jag har och är enormt stark, med bilringar och celluliter. Och så skriker tidningarna om hur man ska skapa den perfekta kroppsformen till bikinisäsongen. Det var oerhört provocerande och jobbigt.

Fick pris för igenkänning

Som en motvikt delade Malin med sig av den nakna sanningen om moderskapet. Hon skrev om hur lätt det är att tappa bort sig själv när man har en liten baby som kommer i första hand. Öppet berättade hon om sig själv som ung och missnöjd och hur hon fick jobba hårt med sin självbild.

Responsen blev enorm. Malin vann ett pris för igenkänning på sociala medier, följare hörde av sig och var glada över att hon beskrev det många går igenom men ingen pratar om. 

Löpningen kom in i Malins liv för lite mer än ett år sedan. I hennes flöde på sociala medier började det nämligen dyka upp allt fler inlägg om hur fantastiskt det är att springa.

– Jag har alltid velat vara löpare. Jag har tyckt att det verkar vara så himla härligt, både fysiskt och psykiskt. Men jag hade aldrig tagit tag i det.

Tills för ett år sedan. Då bestämde sig Malin för att hon skulle ta tag i sin hälsa igen. Hon ville må bra och ha energi att leka med barnen. Algoritmerna började ge henne mer och mer löpning i sociala medier-flödet – så hon bestämde sig för att testa.

– Men allt kändes så himla fejk. Kunde det verkligen vara så där härligt att springa?

När hon testade själv upptäckte hon att det inte var det – haussen på sociala medier var bara fejk. Hon började med en kilometer … och det var sjukt jobbigt. Hon blev svettig, kunde knappt andas och fick ont i kroppen. 

Men så gjorde hon ett inlägg om att hennes följare kunde hänga med på hennes löpresa. Hon beskrev helt ärligt hur jobbigt det hade varit den där första gången – och reaktionen från följarna lät inte vänta på sig. Alla skrev ”sänk tempot!”

Nyckeln – att sänka farten

Detta var samtidigt som den nya trenden “slow running” började bli stor på sociala medier i Sverige. Den kanske kan förstås som en motreaktion på den press och de krav som många löpare upplever att det finns kring tider och distanser. “Slow running” sänker helt enkelt trösklarna och skapar ett mer tillåtande löpklimat. Så Malin sänkte tempot rejält – och hela hennes syn på löpning förändrades. Nu är det hon som gör inlägg om hur himla härlig löpningen är.

– Man måste bara börja från noll. Då tror jag att alla kan hamna där jag är i dag. Jag blev ju den där människan som efter varje löprunda längtar ut till nästa runda.

Malins fem bästa tips för att komma igång med löpning

1. Börja ensam om du behöver. Då kan du springa i precis det tempo som passar dig just nu. Det är lätt att stressa upp tempot i sällskap med andra löpare. 

2. Släpp alla tankar på tempo och prestation. Jämför dig inte med någon annan, ingen vet din resa, din bakgrund eller var du börjar. Distans och fart spelar ingen roll – det viktiga är att du gör det för dig själv.

3. Gör löpningen mysig i stället för jobbig. Lyssna på en podd, spring i kvällsljuset, köp ett nytt löpset som du känner dig snygg i och unna dig en god kaffe eller något du gillar efteråt.

4. Våga sätta upp ett mål. Ditt mål är bara ditt och behöver inte handla om prestation eller tid – det kan vara att bara ta dig runt. Att ha något att jobba mot kan göra underverk för motivationen.

5. Vissa dagar kommer kännas magiska, andra hemska. Det är helt normalt. Kroppen påverkas av sömn, stress, hormoner, mat, återhämtning och livet i stort. Ge inte upp för att ett pass känns dåligt, utan lyssna på kroppen. Du kanske behöver sänka tempot vissa dagar – det betyder inte att du misslyckats!

Malin minns tydligt när hon sprang sin första mil. Efter åtta kilometer textade hon sin sambo som peppade henne att fortsätta. Hon kan fortfarande känna hur lycklig hon var när hon kom i mål.

– Endorfinerna bara sprutade, säger hon med ett skratt.

Bryr sig inte om vad folk tycker

När Malin började springa kunde hon uppleva att folk tittade för att hon sprang så långsamt. Nu bryr hon sig inte alls om det.

– Folk som ser mig har ju ingen aning om jag just fött barn eller varit skadad, eller om jag redan sprungit tio mil på min runda. Förut kände jag bara prestationskrav och ångest inför löpningen. Det är fortfarande jobbigt att springa, men det är också mycket roligare.

Hon får väldigt mycket positiva kommentarer och kärlek på sina sociala medier. Men då och då kommer det också en elak kommentar om att ”slow running” inte är löpning. Hon vill uppmana de som ägnar sig åt sådant att låta andra få göra som de vill.

– Vi borde bara ge varandra pepp och uppmuntran och inte vara så snabba att döma. Vi vet ju inte vem det är vi ser.

Lever sitt drömliv

Nu lever Malin det liv hon drömde om som barn. Hon jobbar med det hon älskar, hon har sin familj och sina vänner. Malin trivs verkligen med livet. 

– Det är lätt att hela tiden jaga nästa mål och glömma bort att stanna upp i det man faktiskt har just nu. Om jag ska drömma så vill jag fortsätta leva fullt ut. När jag blir äldre vill jag känna att jag verkligen har levt mitt liv, att jag vågade testa saker, följde min magkänsla och gjorde plats för människor som betyder något.

Hon hoppas att hon kan fortsätta påverka människor längs vägen, framför allt unga tjejer. Till dem vill hon säga att de ska tro mer på sig själva, jämföra sig mindre med andra och förstå att man inte måste vara perfekt för att vara värdefull.

I höst ska Malin springa Lidingöloppet 30 kilometer. Hon vet att resan inte tar slut där utan funderar redan på vad hon ska göra sedan. Hon utvecklas också mycket som löpare – och kanske kommer hon att springa snabbare en vacker dag. 

– Men då vet jag ändå vad nybörjarna går igenom. Mitt budskap till dem är att ta det lugnt, börja på ruta ett – och att bara våga gå ut och springa.  

FAKTA: Malin Gabrielsson
Ålder: 32 år
Bor: Göteborg
Yrke: Influencer
Familj: Sambon Jonas och barnen Lowe 7 år och Theo 3 år.
Tränar: ”Två löppass och ett till två styrkepass per vecka.”
Mest stolt över: ”Att jag lyckats skapa exakt det liv jag vill leva.”
Drömmer om: ”Att fortsätta leva livet fullt ut.”

Det här är slow running

Slow running innebär att springa i ett lugnt och behagligt tempo där kroppen känns avslappnad. Du ska kunna prata obehindrat under löpningen och avsluta passet med känslan av att du gärna hade fortsatt en stund till.

Fördelar med slow running:

  • Stärker ben, leder och ligament samtidigt som det ökar uthålligheten.
  • Minskar stressen och fungerar som meditation i rörelse.
  • Minskar risken för skador jämfört med högintensiv löpning.
  • Passar alla, särskilt nybörjare, då fokus ligger på att röra sig avslappnat och bekvämt snarare än att fokusera på vissa tider och distanser.

Träna ”slow running” med Malin och Runner’s World

Tillsammans med Malin Gabrielsson har vi och TCS Lidingöloppet tagit fram ett 20-veckorsprogram byggt på den växande filosofin ”slow running” – där fokus ligger på rörelseglädje, kontinuitet och att våga springa långsamt och i sin egen takt.

LÄS MER: Slow running med Malin Gabrielsson och TCS Lidingöloppet



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Spring för Ukraina!
Blogg

Spring för Ukraina!


We Run For Ukraine är ett globalt virtuellt välgörenhetslopp som genomförs 1–31 augusti. Målet är att samla ihop pengar för att köpa in elektriska rullstolar till ukrainare som har skadats i kriget.

Förra året deltog över 450 från 34 olika länder i det virtuella loppet. Sammanlagt har man genom de båda initiativen #WeRunForUkraine och #WeSkiForUkraine levererat över 450 elektriska rullstolar till krigsdrabbade. I år är målet att få ihop till ännu fler – och du kan hjälpa till!

Spring när som helst och var som helst mellan 1–31 augusti 2026. Välj mellan 24,08 kilometer eller 2,408 kilometer (distanserna anspelar på Ukrainas självständighetsdag den 24 augusti).

Du kan springa det som ett eget lopp eller som en integrerad del av ett annat lopp eller ett träningspass – och det går förstås lika bra att gå om det passar dig bättre.

We Run For Ukraine arrangeras av Sweden Stands With Ukraine och Österlen Spring Trail.

Läs mer och anmäl dig HÄR!


Antal kommentarer: 1


Peter Nord

Mycket bra initiativ



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Möt RW-ambassadören Amanda Karlsson Printz
Blogg

Möt RW-ambassadören Amanda Karlsson Printz


Intresset var stort när Runner’s World och Springtime Travel sökte ambassadörer som vill inspirera fler till löpning, skapa innehåll och vara med och bygga gemenskap kring sporten vi älskar. Här kommer vi presentera de åtta som till slut valdes ut. I dag får du möta Amanda Karlsson Printz, 31 år och copywriter.

Över 170 personer tog sig tid att söka till Runner’s Worlds och Springtime Travels gemensamma ambassadörsteam. Den utvalda gruppen består av fem tjejer och tre killar mellan 25 och 58 år med en tydlig gemensam nämnare: en passion för löpning och en vilja att inspirera andra.

Sex av de åtta ambassadörerna tillsammans med RW:s Anders Szalkai (t.v.) och Springtime Travels Marie Norrstrand (t.h.)
I dag presenterar vi Amanda Karlsson Printz (som tyvärr inte kunde vara med på samlingen).

Under sommaren kommer vi att presentera våra ambassadörer här på runnersworld.se. I dag får du möta copywritern Amanda Karlsson Printz, 31 år.

Under veckoslutet kommer du också att kunna följa Amanda i Runner’s Worlds och Springtimes sociala medier, där hon delar med sig av sin löpning och förhoppningsvis lite extra löpinspiration. Så håll utkik där under veckan.

Möt Amanda Karlsson Printz, 31 år, Växjö

Copywriter som jobbar på Ikea och har en skräckblandad kärlek till lopp – och dessutom är en fena på att hitta bra restauranger i nya städer.

Det här visste vi inte:
“Jag har en skräckblandad kärlek till lopp. Jag är en prestationsperson av rang men blir också snabbt nervös. Min lösning? Att anmäla mig först och ta detaljerna därefter.” 

Okänd talang: 
“Jag kan hitta den perfekta restaurangen i en ny stad snabbare än jag hittar hotellet.”

Därför sökte jag:
“Jag sökte till ambassadörsprogrammet då jag gärna vill vara en del av ett sammanhang som visar bredden inom svensk löpning. Löpning ser inte likadan ut för alla, och det är just det som gör sporten fantastisk.”

Lopp på gång:
“Jag vill gärna satsa mot maratondistansen igen under sensommaren eller hösten. Är även öppen för mindre kortare lopp/community events för att hålla tävlingsandan igång.” 

Skulle gärna springa i Sverige:
“Malmö Marathon lockar. En flack bana innebär alltid en chans att jaga PB. Jag har också sneglat lite på Åre Fjällmaraton. Mest för att det skrämmer mig. Jag är öppen för både maratondistansen och den kortare varianten jag såg – tror det var 27K – MEN hade velat läsa på lite innan jag säger att jag vill detta till 100 procent.”  



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur behandlar man hälsporre som löpare?
Blogg

Hur behandlar man hälsporre som löpare?


Har du fått ont under hälen och misstänker plantar fascialgi (i folkmun hälsporre)? Kanske suckar du djupt över tanken på att behöva göra en massa tråkiga fotövningar? Lugn, flera vägar bär till Rom – fotövningar behöver inte vara ett absolut måste.  

Det finns flera tänkbara orsaker till smärta under hälen (se faktarutor längre ned). En mycket vanlig orsak är det som i folkmun kallas för hälsporre. Det är däremot en missvisande term som betyder att man har en liten benutväxt på hälbenets undre framsida, där hålfotssenan fäster in i hälbenet. Det har visat sig att just den benutväxten inte behöver betyda att man har eller kommer att få ont – den kan finnas där helt naturligt utan att orsaka något besvär. 

Därför används ett flertal andra termer i stället, bland annat plantar facialgi eller plantar fasciit, för att beskriva besväret. Jag föredrar att säga ”smärta från hålfotssenan eller hålfotssenans infästning på hälbenet”. 

Se till att få en diagnos först

Om du har ont under hälen är det viktigt att få en diagnos på vad det är som faktiskt gör ont. Det kan en duktig fysioterapeut, naprapat, kiropraktor eller liknande hjälpa dig med. Hen kan också hjälpa dig med en bra plan för vad just du behöver göra för att bli av med din smärta.

Vad du behöver göra och hur planen ser ut beror på faktorer som varför du har fått ont från första början, hur ont du har, hur länge du har haft ont samt vad du känner dig motiverad att göra för att bli av med problemet.

Barfotalöpning kan vara ett bra komplement

Rehab-förslaget i den här artikeln bygger på en studie från 2022 där deltagarna sprang barfota på gräs, 15 minuter med låg eller lätt ansträngning varannan dag. Efter sex veckors barfotalöpning på gräs rapporterade 19 av 20 löpare att de hade mindre besvär. De rapporterade även mindre besvär sex veckor efter studiens genomförande. Deltagarna i studien hade haft ont mellan tre och 48 månader, och en del hade redan genomfört någon form av rehab men inte blivit bra. 

Nu är det här en rätt liten studie och det saknades en kontrollgrupp, vilket gör att det inte går att säga att det här är något som ersätter annan form av behandling eller rehabilitering. Som jag ser det antyder studien åtminstone att barfotalöpning på gräs (om den inte ökar besvären) kan vara en del av en längre rehabiliteringsplan som även innefattar andra former av rehabiliteringsåtgärder.    

Studien pågick i sex veckor med 15 minuter barfotalöpning på gräs varannan dag. Jag har valt en längre period (åtta veckor) och med en smygande ökning av löptiden. Genom att säkerställa att du inte går ut för hårt minskar nämligen risken för bakslag. På detta sätt blir det också lättare att avgöra vilken mängd barfotalöpning som är lagom för just dig.

Jimmys gräslöpningsschema:

Vecka 1
5 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.

Vecka 2 och 3
10 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka. Vid något av passen kan du backa till 5 minuter löpning igen.

Vecka 4
Variera mellan 10 och 15 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.

Vecka 5–8
15 minuter barfotalöpning på gräs, 2–3 gånger per vecka.

Tips från coachen! 

Öka inte tiden barfotalöpning om du tycker att löpningen retar dina besvär, då kan du stanna på samma nivå eller backa lite. Om dina besvär känns lite mer dagen efter är det okej, så länge det känns acceptabelt – men då ska den ökade retningen ha släppt till nästa dag.

Vanliga åtgärder vid smärta från hålfotssenan:

Fotträning
Övningar för fotens och underbenets muskler. Syftar främst till att stärka och bygga upp belastningstoleransen i hålfoten igen, men också för att förbättra fotens funktion.

Avlastande tejpningar/fotbäddar
Vid mycket hög smärta kan olika former av tejpningar och iläggssulor minska smärtan. Använd dig av detta så länge du behöver. Men när smärtan är borta kan du i de allra flesta fall börja fasa ut dessa hjälpmedel.

Manuella behandlingar
Till exempel massage och triggerpunktsbehandling av fot/underben eller stötvågsbehandling. 

Andra åtgärder
Man kan också göra en översyn av löpteknik, styrkor/svagheter/begränsningar i resten av kroppen, utrustning/skor, samt träningsschema och underlag.

Två vanliga orsaker till smärta under hälen:

Plantar fascialgi (smärta från hålfotssenan)
Smärta från hålfotssenans infästning in mot hälbenet (det som den här artikeln handlar om). Förr trodde man att det här var ett inflammatoriskt smärttillstånd. Men på senare tid har det visat sig att så inte alls behöver vara fallet. Den här senan/bindvävsstråket kan även smärta ”mitt på”, det vill säga i själva hålfoten mitt under foten. Bägge dessa besvär beror på överbelastning.

Hälkuddesinsufficiens
Detta gör ont i ungefär samma område som smärta från hålfotssenan, men sitter ofta något mer rakt under hälen. Det är en överbelastningssmärta som beror på att hälens undersida har utsatts för mer än vad den stötdämpande hälkudden just nu mäktar med.

Bägge dessa tillstånd läker ut av sig själva. Det kan ibland ta lång tid, från några månader till upp mot 1–2 år. För att hjälpa läkningsprocessen på traven är det viktigt att hitta en lagom belastningsnivå som inte retar besväret för mycket. Utifrån den nivån gör man över tid små successiva ökningar av belastningen. En duktig terapeut hjälper dig med detta samt vad du kan tänkas behöva i form av rehabstyrka, eventuella avlastande hjälpmedel eller behandlingar.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vad ska man äta för att hålla sig frisk?
Blogg

Vad ska man äta för att hålla sig frisk?


LCHF, LCHQ, blodgruppsdieten, paleo… De många trenddieterna utlovar guld och gröna skogar. Men vilken ska jag välja? Och bör jag ens välja någon? Nej, strunta i dieter och laga medelhavsinspirerad mat! De som äter så håller sig generellt friskast och lever längst, säger kostprofessorn Alicja Wolk.

Att äta specifik mat beroende på vilken blodgrupp man tillhör har fått renässans de senaste åren. Likaså har LCHF-dieten, det vill säga low carb, high fat, vunnit många anhängare under det senaste decenniet med sitt vurmande för grädde, bacon och kött och uteslutande av kolhydrater. Stenåldersdieten, även kallad paleodieten, som går ut på att vi ska äta mycket av den mat som ursprungsmänniskan åt – som nötter, bär, inälvsmat och kött – har också blivit en riktig hit.

– Som lekman är det svårt att veta vad man ska tro när man hör alla löften om viktnedgång och andra hälsofördelar. Men egentligen är det inte konstigt att vi blir förvirrade, för det finns sällan vetenskap bakom de här dieterna.

Det här säger Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi på Karolinska institutet i Stockholm. Hon är en av landets ledande forskare i hur kosten påverkar hälsan och ansvarar för två stora koststudier som omfattar 110 000 personer.

Hennes forskning har bland annat visat att fyra av fem hjärtinfarkter bland kvinnor kan förebyggas genom en hälsosam kost och livsstil.

– De flesta trenddieter har fått följare på grund av skicklig marknadsföring, inte för att det finns något vetenskapligt stöd för att de fungerar. Gemensamt för dieterna är ju att man ska begränsa sitt kaloriintag, vilket såklart gör att vi går ned i vikt. Men på sikt brukar man falla tillbaka till sitt vanliga mönster och gå upp i vikt igen, säger hon.

Men vad ska man då äta? Medelhavsmat har generellt visat sig vara det bästa om man vill minska risken för bland annat övervikt, diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar och därmed leva längre, berättar Alicja Wolk.

– Du ska äta mycket grönsaker, frukt och fullkornsprodukter, det innehåller välgörande fibrer och bioaktiva ämnen. Fisk, som bland annat innehåller viktiga omega 3-fettsyror är också bra att äta mycket av i stället för rött kött. Se också till att få i dig rikligt med rapsolja och olivolja, som innehåller hälsosamma fettsyror, säger Alicja Wolk.

ÄT MYCKET AV …

… GRÖNSAKER, FRUKT OCH BÄR
Kalorisnålt och med mycket antioxidanter och andra viktiga bioaktiva substanser.
… BALJVÄXTER
Bönor, ärter och linser.
… FULLKORNSPRODUKTER
Som havregryn och bulgur innehåller välgörande fibrer och bioaktiva ämnen.
… FISK
Fisk innehåller bland annat omega 3-fettsyror.
… NÖTTER
Nötter och frön är rika på både enkelomättade och fleromättade fetter, zink, magnesium, vitamin E och vitamin B6. Perfekt mellanmål.
… MEJERIPRODUKTER
Välj sådant som fetaost, mozzarella, halloumi, keso och naturell yoghurt och filmjölk.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*