MEST LÄSTA
Det bästa mätinstrumentet? Du själv.
Blogg

Det bästa mätinstrumentet? Du själv.


Löparklockor i all ära, men den som vet mest om din form är du. Om du bara lär dig att lita på din kropps signaler så kommer du att få de mest precisa svaren. Det finns nämligen inget som slår din hjärna. 

Hur bygger du bäst upp din uthållighet? Jo, genom att träna mycket och hålla dig relativt fri från skador! Det låter kanske enklare sagt än gjort, men det bästa tipset för att lyckas med den ekvationen är att träna mycket med lätt ansträngning.

Jag får ibland frågor om vilken puls som motsvarar lätt ansträngning. Jag brukar svara att lugn löpning är lätt ansträngning. Lugnt är lätt. Du vet när du springer lugnt. Om du vill ha en siffra är det omkring 70 procent av maxpuls. För vältränade är det kanske 75 procent.

Det är inte din pulsklocka som visar hur trött du är, för trötthet är ju hur trött du känner dig. Det är svårt att mäta det. En sjuk person kan uppleva trötthet utan fysisk ansträngning. För att ta reda på hur trött personen är måste du fråga. Det är samma sak som med smärta. Det bästa sättet att mäta smärta är att fråga: Hur ont gör det? Du måste fråga dig själv hur du upplever din ansträngning. Hur trött du känner dig.

Trötthet skapas i hjärnan

Det är alltså inte pulsklockor eller blodprov som ger det bästa måttet på trötthet. Ditt svar på en enkel fråga (”hur känns det?”) är det bästa måttet. Trötthet skapas i hjärnan. Du springer in i väggen när du når den ansträngning du inte är villig att uthärda. Ju mer du vill, desto mer uthärdar du.

Det finns många sätt att mäta trötthet på, men det är bara din upplevelse av denna trötthet som tar hänsyn till allt som händer i kroppen. Din upplevelse av trötthet är hjärnans sätt att gissa framtiden och balansera din kropp så att du inte gör av med alla dina tillgångar. 

Efter ditt senast löppass kanske du blev väldigt trött och låg kvar på backen efteråt? Eller du kanske joggade hem direkt. Om du låg kvar upplevde du mycket ansträngning. Om du joggade hem upplevde du lätt ansträngning. 

Ansträngning är subjektivt

Ju mer du tränar, desto bättre presterar du med samma nivå av ansträngning, men du lär dig också att bli bekväm med hög ansträngning. Den upplevda ansträngningen är din bästa vägvisare. Om du sovit lite, ätit dåligt, grälat eller är på väg att bli sjuk så kommer du att uppleva högre ansträngning jämfört med en bra dag.

Om du mäter med klocka kanske du tror att du har blivit sämre, för du kan inte vara medveten om allt som hänt. Men du var sämre på grund av en dålig dag. Ett gräl är som 5 centimeter snö i löparspåret. Det gör att det känns mycket tyngre.

Din upplevda ansträngning kan mätas med ett tal mellan 6 och 20. Denna skala kallas Borgskalan efter den svenska psykologen Gunnar Borg. Det är en subjektiv skala. Den bygger helt och hållet på hur det känns: 

6–9: Mycket lätt, som att gå. 45–60 % av max.
10–12: Lätt ansträngande, du kan samtala. 60–70 % av max.
13–14: Ganska ansträngande, du andas hårdare, har svårt att samtala, 70–80 % av max.
15–16: Ansträngande, du andas hårt och det känns obehagligt. 80–90 % av max.
17–18: Mycket ansträngande. 90–95 % av max.
19–20: Extremt ansträngande, på gränsen. 95–100 % av max. 

Lugn löpning ligger på ett värde upp till 12. Det är där du ska ligga om du vill följa ett polariserat träningsprogram. Du springer och återhämtar dig samtidigt och kan därför träna mer och ge mer i de hårda passen. Ett tempopass ligger mellan 14 och 16, därefter kommer intervaller. Norska intervaller motsvarar 15–16. Värden på 19–20 bör du spara till tävling.

Öka din medvetenhet

Du lär dig din ansträngning genom att öka din medvetenhet. Om det känns som 13 på ett lugnt pass är det bäst att sakta ner. Det gör det lättare att polarisera träningen. Du kört lugnt eller hårt, inte mittemellan.

Tider och VO2max blir sämre med åren, men din upplevda ansträngning är du just nu – och nuet är allt som finns. Det kommer att kännas lika ansträngande när du är 25 som när du är 75 om du anstränger dig, för din hjärna balanserar alltid din kroppsbudget.

Fråga och mät, men lär dig också att lita på dig själv. Du är mycket mer pålitlig än de bästa mätinstrumenten i världen – om du lär dig att lita på kroppens signaler. Det finns inget som slår din hjärna. Den har utvecklats för att ha koll på allt som är du. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ska löpare äta kosttillskott?
Blogg

Ska löpare äta kosttillskott?


Behöver man äta kosttillskott för att få i sig alla näringsämnen som hårt tränande idrottare? Är vanlig mat alltid bättre än sportmat? Och vilka livsmedel är bäst när man vill få ut maximalt av kropp och knopp? Emma Lindblom rätar ut frågetecknen.

En viktig del av löpningen handlar om att vara i energibalans och tajma maten rätt, så man klarar träning eller tävling på bästa möjliga sätt. Man vill vara mätt och lätt vid starten av ett lopp eller inför ett tuffare pass. 

Men det är inte enbart rätt mängd energi och näring som gör att vi känner mättnad efter en måltid. Även att magsäcken blir fylld samt själva tuggandet har också en del i att vi blir mätta och belåtna. Detta är en anledning till att väldigt restriktiva dieter eller mat i form av pulver eller vätska oftast inte håller i längden. 

Ät mat i första hand

Forskarna inom idrottsnutrition är eniga om att man alltid ska välja mat i första hand eftersom kroppen lättare kan tillgodogöra sig näringen från mat än från kosttillskott. Riktig mat, till exempel ett ägg, innehåller många olika näringsämnen som till exempel protein, fett, järn, A- och D-vitamin. Ett kosttillskott innehåller däremot oftast väldigt mycket av ett enda ämne vilket kan leda till obalans – och kroppen strävar alltid efter att vara i balans.

Många tror att man behöver extra mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter när man tränar, men det stämmer inte riktigt. Löpare behöver förstås mer energi än en icke idrottande person, vilket betyder att en löpare måste äta mer för att matcha den högre energiförbrukningen. Men det betyder också att man även får i sig mer näringsämnen, så man behöver oftast inte äta kosttillskott för att kunna prestera. Att till exempel äta kosttillskott i form av vissa antioxidanter kan till och med försämra dina träningsresultat. Däremot är det viktigt att äta varierat och att få i sig frukt och grönsaker varje dag. 

Komplettera med tillskott

I vissa fall är sportmatsprodukter eller tillskott av vitaminer och mineraler nödvändigt eller till och med ett måste för att uppnå optimal hälsa eller prestation. Ett exempel är när man springer långt och vill fylla på med den rekommenderade mängden om 30–90 gram kolhydrater i timmen. En energigel innehåller oftast cirka 25 gram kolhydrater, vilket är ungefär lika mycket som i en banan. Men många löpare tycker nog att det både är lättare att äta och ta med sig en gel jämfört med en banan under löpturen.  

Ett annat exempel är sportdrycker. Vid hög träningsmängd krävs stora mängder energi och kolhydrater, och då är en sportdryck med kolhydrater och salter ett enkelt sätt att få upp kolhydratsmängden samtidigt som den förebygger vätskebrist. 

Brist? Fråga en läkare

Vid till exempel järnbrist bör man få järn utskrivet av sin läkare för att uppnå optimala nivåer. Järntillskottet är då klassat som medicin. Att försöka få upp sina järnnivåer med järnrik mat kan ta upp till två år, så vid konstaterad järnbrist kan järntillskott vara nödvändigt för optimal hälsa och prestation. Järnbrist gör det inte bara svårt att prestera utan påverkar även hälsan och humöret i form av bland annat trötthet, apati och håglöshet.

Det finns också flera prestationshöjande medel som kan påverka prestationsförmågan positivt, som kreatin, koffein, nitrat, bikarbonat och beta alanine. Att använda kaffe för att få i sig koffein före tävling är däremot ett osäkert kort, eftersom det är nästintill omöjligt att veta exakt hur mycket koffein en kopp kaffe innehåller. En kopp kaffe kan innehålla mellan 25 och 214 mg koffein, och koffeinmängden i en kaffepod/kapsyl kan variera mellan 19 och 147 mg.

I en undersökning om hur mycket koffein en kopp kaffe innehåller beställde forskarna kaffe vid flera tillfällen från samma kafé. Trots att de beställde exakt samma typ av kaffe och mängd under en vecka varierade koffeinmängden varje dag! 

Ett annat prestationshöjande preparat är rödbetsjuice, som innehåller nitrat – ett ämne som har en kärlvidgande effekt vilket förbättrar syreupptagningsförmågan. Men för att få i sig rätt mängd nitrat från rödbetsjuice krävs att man dricker cirka 0,5 liter rödbetsjuice några timmar före tävling. Detta är näst intill omöjligt att få i sig utan att få magproblem, dessutom gillar inte alla smaken. I detta fall kan en mer koncentrerad rödbetsjuiceshot vara praktiskt.

Läs också: IOKs utlåtande om kosttillskott och elitidrottare

Proteinpulver och vegansk kosthållning

När man pratar om träning och mat kommer nästan alltid proteinpulver upp för diskussion. Varken löpare eller andra idrottare behöver proteinpulver för att få i sig tillräckligt med protein – att äta något proteinrikt varje måltid räcker.

Många forskare hävdar dessutom att det är själva blandningen av de olika aminosyrorna som vi hittar i proteinrik mat som är bäst för muskeluppbyggnad och återhämtning, snarare än de specifika aminosyror som du hittar i proteinpulver. 

För några år sedan var det också mycket prat om prestationsförbättringar kopplat till vegansk kost. Men det finns ingen forskning som visar att vegansk kost gör att du kommer att prestera bättre. Däremot kommer medvetna kostval i form av frukt, grönsaker och fullkornsprodukter i kombination med tillräckligt med energi och kolhydrater samt protein vid varje måltid hjälpa prestationsförmågan. 

Man kan förstås prestera bra om man väljer en vegansk eller vegetarisk kosthållning – men det kan man även göra med en kost som innehåller animalier. Väljer man att äta vegansk mat bör man däremot vara noga med matens sammansättning så att man får i sig tillräckligt med protein samt energi. Vegansk mathållning är nämligen i många avseenden energisnål och veganska proteinalternativ innehåller inte alltid alla nödvändiga aminosyror som animaliska produkter har.

Bra, allsidig – och god – mat är grunden

”Food is mood” sa en forskare på en konferens om idrottsnutrition – något som stämmer bra. En idrottare måste förstås vara extra noga med att äta bra mat, men en bra kosthållning handlar inte enbart om rätt mängd kolhydrater, protein, fett, vätska, vitaminer och mineraler. Den måste även smaka gott och se aptitlig ut. 

Att bara äta piller eller söta sportdrycker kommer inte att leda till bästa möjliga prestation – utan det är väl sammansatta, smakliga måltider som ger mervärde i form av att man både blir mätt och nöjd. Maten kan i vissa fall kompletteras med sportmatsprodukter eller tillskott för att förbättra hälsan och prestationsförmågan. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur toppar man formen inför ett millopp?
Blogg

Hur toppar man formen inför ett millopp?


Att klara milen är det första målet för många nya löpare. Sedan blir tiden på milen en viktig referens – och att sänka den en ny målsättning. Så här gör du för att toppa formen inför ett millopp. Lopp på 10 kilometer ger alldeles utmärkta indikationer på var en löpare står formmässigt. Nästan all energi som förbrukas under ett sådant lopp – som för de flesta av oss tar mellan knappt 40 minuter och dryga timmen – kommer nämligen från det så kallade aeroba energisystemet. Där spelar den maximala syreupptagningsförmågan en central roll. Hur snabbt du avverkar sträckan är också…
Kan överträning orsaka hjärntrötthet?
Blogg

Kan överträning orsaka hjärntrötthet?


När du springer tränar du både kroppen och hjärnan – men det fungerar bara till en viss gräns. En studie visar nämligen att såväl kropp som hjärna blir trötta av överdriven fysisk träning.

Redan i slutet av 1800-talet gjorde den italienska fysiologen Angelo Mosso experiment som visade att mental och fysisk träning påverkar varandra. Under 1900-talet föll den forskningen i glömska, men det senaste decenniet har det kommit flera studier som stöder Mossos psykobiologiska teori.

I en studie från 2020 ville forskarna ta reda på varför flera idrottare drabbades av överträningssyndrom i samband med träningslägren inför OS. Idrottarna upplevde en överväldigande känsla av trötthet och kunde inte längre prestera på topp. Frågan var om det berodde på hjärntrötthet – samma typ av trötthet som kan orsakas av allt för mycket intellektuellt arbete? Blir idrottare utbrända på samma sätt som tjänstemän?

För att ta reda på svaret rekryterade forskarna 37 uthållighetsidrottare. De delades upp i två grupper där den ena gruppen skulle öka sin träning med 40 procent under tre veckor. Den andra gruppen tränade som vanligt. 

Fattade sämre beslut

Hjärntrötta personer har en tendens att handla och tänka impulsivt, så varannan dag fick idrottarna därför svara på frågor som ”Vill du ha 10 dollar nu eller 50 dollar om sex månader?” 

Tre veckor senare kände sig de idrottare som ökat träningsdosen både mentalt och fysiskt utmattade. Denna trötthet visade sig som minskad aktivitet i den laterala prefrontala barken, en nyckelregion i hjärnans verkställande kontrollsystem. Idrottarna agerade följaktligen också mer impulsivt. De blev helt enkelt dåliga på att fatta långsiktiga (bra) beslut. De föredrog 10 dollar i dag framför 50 dollar ett halvår senare.

– Det område i den laterala prefrontala barken som påverkades av överbelastning genom fysisk träning är exakt samma som har visat sig vara känsligt för överdrivet mycket intellektuellt arbete i våra tidigare studier, säger Mathias Pessiglione som är en av författarna bakom studien. 

Denna hjärnregion tycks alltså vara den svaga punkten i det kognitiva kontrollnätverket.

Fysisk ansträngning kräver kognitiv kontroll

Studien visar att både mental och fysisk ansträngning bygger på kognitiv kontroll. Anledningen till att sådan kontroll är avgörande för uthållighetsidrottare är att fysisk ansträngning i syfte att nå ett avlägset mål kräver kognitiv kontroll. Det är lätt att ge upp. Det är svårare att fortsätta. För att fortsätta måste du ta kontrollen över processen – det vill säga dig själv – när trötthet och smärta ökar. En löpare kämpar mot tröttheten på samma sätt som en tjänsteman kämpar för att hålla sig vaken på ett eftermiddagsmöte.

En slutsats av studien är att uthållighetsidrott är bra för din hälsa, men utan vila och återhämtning kan träning – precis som övertidsarbete – påverka din förmåga att fatta bra beslut och leda till hjärntrötthet och utbrändhet. Du behöver vila både muskler och tankar – varken överträning eller övertid ökar kroppens och hjärnans avkastning.

Studien visar att hjärnan spelar en avgörande roll för din prestation. Du fattar inte långsiktigt bra beslut när din hjärna är utmattad. Det är alltså ingen skillnad mellan mental och fysisk trötthet när det gäller långvariga prövningar av din uthållighet. Kropp och själ drar kraft från samma källa – från dig. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så äter du för att orka ultralångt
Blogg

Så äter du för att orka ultralångt


Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintag på riktigt långa lopp.

En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.

I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.

De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar. 

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 60 till 90 gram per timme eller mer.

Så äter ultralöparna

Forskaren Trent Stellingwerff studerade ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).

Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.

Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen. 

Optimera ditt intag

Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 90 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.

Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under själva loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.

I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck. De är populära dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater. Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt. 

Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*