MEST LÄSTA
Experten tipsar: Åtta sätt att undvika håll när du springer
Blogg

Experten tipsar: Åtta sätt att undvika håll när du springer


Håll kan göra förvånansvärt ont och dessutom hålla i sig oväntat länge. Här kommer tips från Runner’s Worlds kostexpert Emma Lindblom på hur du kan motverka och lindra smärtan som kan sätta stopp för den mest ambitiösa löparen. 

1. Undvik kost med mycket fiber och/eller fett nära inpå träning.

2. Pröva olika koststrategier under mindre viktiga pass så vet du vad som fungerar bäst inför hårda träningspass och tävlingar.

3. Vänta med att träna 2-4 timmar efter en stor måltid.
Välj mat med övervägande kolhydrater och en mindre mängd protein.

4. Undvik läsk, juice och hypertonicdrycker som innehåller högre koncentration av salt och socker än vår kropp, precis före och under aktivitet. Dessa stannar längre i magen än till exempel vatten, vilket leder till att magsäcken är uttänjd längre.

5. Drick regelbundet före och under löppasset.

6. Drick ofta, men små mängder, när du springer.

7. Värm upp med långsam jogg och öka tempot gradvis.

8. Träna bålmuskulaturen. Det förbättrar (bland annat) din hållning.

Och om du ändå får håll – här är fyra sätt som kan hjälpa dig att lindra smärtan:

  • Fokusera på andningen och sakta ner farten en stund. Försvinner inte smärtan så kanske du måste finna dig i att stå still i några minuter.
  • Luta dig framåt och trycka på smärtområdet medan du andas djupt.
  • Lägg dig ner på rygg, sätt skosulorna i marken och pressa upp höftpartiet så högt du kan.
  • En sten i handen! Då gånger jag har fått håll har jag plockat upp en sten som jag håller i handen på samma sida som jag har smärtan. Stentricket har fungerat sedan jag började springa, det vill säga sedan tioårsåldern. Alla metoder är inte vetenskapliga, men fungerar de så har du ju löst problemet.

Antal kommentarer: 1


Åke Rask

Stentricket kör jag också med



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Kom igång med träningen i höst
Blogg

Kom igång med träningen i höst


Har det blivit lite si och så med träningen under sommaren? Ingen fara. Med de här sju tipsen hoppas vi att du ska få inspiration och motivation att ta dig an träningen igen.  

1. Boka in träningstid

Det första steget för att få kontinuitet i din träning är att öronmärka tid för dina träningspass. Planera varje ny vecka, så att det finns tillräckligt med utrymme i din kalender för att genomföra passen. Ge din träning den höga prioritet som den förtjänar och tänk på att alltid lägga in tid också före och efter själva träningen. Detta för att undvika onödig stress.

De dagar när det ändå uppstår svårigheter med att genomföra de träningspass som du har planerat (kan bero på jobb, familj, resor, skadekänningar etcetera), bör du alltid försöka genomföra någon typ av träning. Lite träning är i princip alltid bättre än ingen träning alls.

2. Regelbundenhet är nyckeln

Beroende på vilken träningsbakgrund du har bör träningen under de inledande veckorna utformas olika. För en relativ nybörjare gäller det främst att komma utanför dörren ett antal dagar i veckan. Själva distansen eller löptempot har inte så stor betydelse. Det viktiga är att springa regelbundet, och därför kan de enskilda träningspassen se ganska lika ut.

Mät och registrera gärna träningspassen i löptid i stället för avverkad distans. Det gör träningen mer avdramatiserad och motverkar att du tar i onödigt hårt under igångsättningsfasen. På så sätt minskar både skaderiskerna och den mentala pressen.   

För dig som tidigare har tränat löpning regelbundet och bara har gjort ett kortare uppehåll , gäller det att relativt snabbt komma tillbaka till ett mer varierat träningsupplägg. Efter ett par veckors ”inskolning” med lugn distanslöpning, kan du med fördel låta ett träningstillfälle per vecka bli ett långpass. Lägg då på cirka tio minuter löpning per vecka tills du klarar av att avverka cirka två timmar löpning i lugnt kontrollerat tempo.

Ditt andra veckopass utformas som tempoträning (intervaller eller kontinuerlig snabblöpning) och ett tredje kan gärna genomföras i kuperad terräng.      

3. Träna efter målsättning

Den mest grundläggande fråga du bör ställa dig som löpare är varför du tränar löpning. Är tävlingsmomentet och resultatet den viktigaste drivkraften så bör merparten av träningspassen innehålla just löpning.

Är hälsa och välbefinnande det viktigaste så mixar du med fördel löppassen med andra träningsinslag. Räknar du dig till den senare kategorin kan du därför gärna varva dina löppass med cykling/spinning, längdskidåkning eller simning. Hjärta och lungor känner nämligen ingen skillnad på själva träningsaktiviteten. Fördelarna ligger i en mer allsidig muskulär träning och mindre skaderisker.

Siktar du på maraton och känner att tiden inte räcker till för att följa någon av de mycket omfattande maratonplaner som finns, som bygger på träning nästintill varje dag, finns det ändå hopp. Prioritera långpassen och träning i så kallad tröskelfart (högsta möjliga tempo utan att mjölksyran gör benen stumma). Du får på så sätt både den viktiga uthålligheten i löpmuskulaturen och tränar effektivt upp din maximala syreupptagningsförmåga. Båda dessa faktorer är direkt avgörande för prestationsförmågan på maraton.

För dig som i stället vill prestera bra resultat på kortare distanser (3–10 kilometer) krävs en större satsning på mer intensiv tempoträning, löpteknik och specifik styrketräning (typ backträning). Förmågan att hålla ett högre tävlingstempo uppnår du endast på ett sätt – nämligen genom att vänja kroppen vid högre fart under träningspassen. Några genvägar finns inte!

4. Flera säsongsmål

Ingen löpare kan samtidigt prestera maximalt över hela registret av tävlingsdistanser. Inte heller går det att behärska alla typer av underlag och bansträckningar lika bra. Däremot är det fullt möjligt att ha olika inriktning på din träning och ditt tävlande under olika perioder av en säsong.

Ett klassiskt upplägg är att under tidig vår träna mycket i kuperad skogsterräng med satsning på terränglopp, följt av intensiv tempoträning och kortare landsvägslopp under försommaren. Tempoförmågan kan sedan omsättas i tävling på bana under senare delen av sommaren om du önskar.

Slutligen avslutar du i stor stil säsongen med mer omfattande uthållighetsträning under 6–8 veckor och ett sent maratonlopp.

5. Tidseffektiv träning

Många färdiga träningsplaner är väldigt statiska i sin uppbyggnad. Exempelvis återkommer ofta en viss typ av träning på samma veckodag, under ett stort antal veckor fram till ett visst slutmål. Arbetar du oregelbundet och reser mycket måste också träningen göras mer flexibel.

I stället för att försöka följa ett schema, där träningspassen är fastställda lång tid i förväg, är det ofta mer effektivt att detaljplanera på veckobasis med utgångspunkt från hur arbete, resor och familjeaktiviteter ser ut. Det viktiga är att få med de olika träningsinslagen regelbundet, inte att de till varje pris måste genomföras en viss veckodag.

En ökad flexibilitet kräver självklart en ökad självdisciplin och mer kreativitet. Ibland måste du kanske gå upp en timme tidigare än normalt för att få till ett morgonpass eller förlänga lunchen för att träna mitt på dagen. Lär du dig att se möjligheter i stället för problem kan den här sortens träning innebära både större omväxling och ge mer inspiration i träningen.

6. Den viktiga vilan

Oavsett vilken träningsplan du följer måste du ge dig tid för återhämtning. Träning utan efterföljande vila och återuppbyggnad leder nämligen ofelbart till nedbrytning.

Med en följsamhet i din veckoplanering kan du välja träningspass efter hur din vardag ser ut i övrigt. De långa och tuffa passen läggs in när du har de bästa möjligheterna till vila efteråt. Omvänt väljer du att träna lättare när arbetsbelastningen är hög.

Undvik exempelvis att köra ett långpass en lördag förmiddag, om du vet att du ska ägna resten av veckoslutet till att renovera köket. Effektiv träning handlar faktiskt mindre om machoinställning än vad många tror. Med en stor portion ödmjukhet inför kroppens förmåga och en gnutta sunt förnuft kommer du oftast längre.   

Grundprincipen för all träning – även för den yppersta eliten som tränar på heltid – är att alltid varva lätta och hårda träningspass. Det innebär att långpass eller tempoträning bör efterföljas av antingen lätta lugna distanspass eller alternativ träning som cykling eller simning. Självklart bör du då och då också lägga in helt träningsfria dagar.

Med en flexibel planering blir det alltså lättare att lyssna till kroppen och ge återhämtning/vila berättigat utrymme än om du till varje pris känner dig piskad att följa ett strikt träningschema. Detta innebär absolut inte att du tränar enbart ”när andan faller på”. Snarare lär du dig att träna mer anpassat till hur mottaglig kroppen är för olika typer av träning vid olika tillfällen. 

7. Förändring föder framgång

Någon vis tränare har sagt att löpträning mer påminner om skön konst än vetenskap. Detta kan tolkas som en uppmaning till att alltid träna med öppet sinne och att vara mottaglig för nya impulser.

Effektiv träning bör vara en process i ständig förändring. Din kropp anpassar sig nämligen just efter de krav som ställs på den. En viss träningsmängd, intensitet och typ av träning resulterar i en viss bestämd prestationsnivå.

Gör du på inga som helst förändringar i träningstimuleringen på längre sikt så kommer du att fastna på en platå. Därför är det viktigt att du vågar prova nya träningsinslag om du vill utvecklas som löpare – och faktiskt också som människa.

Det blir betydligt roligare att träna om du lär dig mer om löpningens träningslära, men också om de mentala aspekterna. I stället för att slaviskt följa en långsiktig träningsplan kan du med ökade kunskaper aktivt finjustera din egen träning under resans gång.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur får man mer tid att träna?
Blogg

Hur får man mer tid att träna?


Med smart matplanering är det lättare att få ihop livspusslet. Då kan du både spara tid och pengar – som du kan använda till din löpning i stället. Så här gör du. Förhoppningsvis har du hunnit återhämta dig under sommaren så att du känner dig redo inför hösten. Nu börjar livet för de flesta av oss att återgå till rutinerna med jobb, vardagssysslor och de ”vanliga” träningstiderna. Men det innebär också att det ibland kan kännas som att tiden inte räcker till för löpning och annan träning, som i värsta fall prioriteras bort.  Vi kan inte få mer tid på…

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

RW-passet: Testa Szalkais fyraminutare
Blogg

RW-passet: Testa Szalkais fyraminutare


Chefredaktör Anders Szalkais pass består av ett upplägg med sex serier om fyra minuter löpning – uppdelat i tre delar. Häng med!

RW-passet: 6 x (4 minuter à 60-45-30 sekunder inkl. löpvila)

Uppvärmning

Värm upp med lugn jogg under 10–15 minuter, som tar dig till en relativt flack sträcka där du kan springa intervallerna. Väl framme kör du lite rörlighetsövningar, och sedan gärna ett inslag med löpskolning som värmer upp dig ett snäpp till och dessutom tränar din löpstyrka.

Löpskolningsövningar

Välj 3–4 övningar, t ex: – Låg Skip – Hög Skip – Hälkick varannan fot – Hälkick varje fot med frekvens.

RW-passet

Nu är du redo för intervallpasset. Tanken är att du ska springa en intervallserie som ger dig 4 minuters löpning per serie, inklusive löpvila.

Den 4 minuter långa intervallserien är uppdelad i 60 sekunder – 45 sekunder – 30 sekunder. Efter varje intervalldel tar du lika lång löpvila som du sprungit, förutom efter den sista 30 sekunder långa löpningen i serien där du tar ståvila på 60–90 sekunder för att ladda om för en ny 4-minutersserie.

Så här ser upplägget ut per 4-minutersserie:
60 sekunder intervall
60 sekunder löpvila
45 sekunder intervall
45 sekunder löpvila
30 sekunder intervall

Totaltiden per serie är alltså 4 minuter, varav 2 minuter och 15 sekunder är löpning i en tuff intervallfart och 1 minut och 45 sekunder är vila som genomförs i form av lugn löpning (löpvila). Efter varje 4-minutersserie vilar du 60–90 sekunder ståendes för att ladda om inför nästa serie.

Målbilden är att köra 6 serier, vilket ger drygt 13,5 minuters intervalltid och totalt 24 minuters löpning med löpvilan inräknad. Inkluderar vi även ståvilan på 60–90 sekunder mellan serierna tar denna del av passet runt 30 minuter.

Har du mer krafter kan du så klart lägga på en serie, och om det känns för mastigt tar du bort en serie.

Därför ska du köra passet

Tanken med upplägget är att du ska träna på att fortsätta springa (om än i lägre fart) när du är trött efter en intervall. Kroppen lär sig på så sätt att effektivt transportera bort din trötthet under aktivitet.

Intensitet intervallerna

Pulsnivån under de 4 minuter långa löpningarna ska vara så hög att du jobbar bra med din kondition, samtidigt som intervalldelarna under de 4 minuterna är så pass korta att du förhoppningsvis orkar hålla din snabba fart.

Intensitet löpvilan

Löpvila innebär att du ska fortsätta springa mellan varje kortare intervalldel under de 4 minuterna, men i en klart lägre fart. Klarar du vanligtvis av att springa fort i 4 minuter i ett sträck kan du hålla relativt hög fart på löpvilan, men det är viktigt att få till tydliga fartskiftningar mellan intervalldelen och löpvilan.

För dig som känner att 4 minuter löpning i hög fart är en lång tid så räcker det att löpvilan går i riktigt lugn joggfart. Men oavsett nivå är det viktigt att inte stanna och vila, utan håll igång hela 4-minutersdelen. 

Riktfarter

Vill du ha en riktfart på löpvilan kan du som redan springer snabbt sikta på att hålla bra distansfart, och du som är mer uthållig kan sikta på att hålla lugn långpassfart. 

Intervallfarten på 60-45-30-sekundersdelarna utgår från att du ska klara att höja farten ett snäpp ju kortare intervalltiden är. Så det gäller att inte springa för fort på den inledande 60-sekundersintervallen, eftersom du ska kunna höja farten varefter, trots att tröttheten ansamlas.

Om du utgår från din maxkapacitet på 10 kilometer just nu kan startfarten på 60-sekundersintervallen vara som följer:  

40 min på 10 km: Runt 3:20 min/km i fart på 60 s intervallen
45 min på 10 km: Runt 3:45 min/km i fart på 60 s intervallen
50 min på 10 km: Runt 4:10 min/km i fart på 60 s intervallen
55 min på 10 km: Runt 4:30 min/km i fart på 60 s intervallen
60 min på 10 km: Runt 4:50 min/km i fart på 60 s intervallen
65 min på 10 km: Runt 5:10 min/km i fart på 60 s intervallen
70 min på 10 km: Runt 5:30 min/km i fart på 60 s intervallen

Farter är dock individuellt och ovan är mer att se som grova riktfarter. Ha med dig att känslan är viktigare än att jaga specifika farter. Utgå från en för dagen tuff fart som låter dig öka på 45- och 30-sekundersintervallerna jämfört med din fart på 60-sekundersintervallen.

Nedvarvning

Efter din sista serie pustar du ut några minuter, innan du avslutar passet med lugn nedvarvningslöpning i 5–15 minuter. Stretcha sedan ut dina löpmuskler dynamiskt eller statiskt beroende på vad du känner funkar bäst för dig!


Kolla in livesändningen – och favoriterna i adidas Stockholm Halvmaraton
Blogg

Kolla in livesändningen – och favoriterna i adidas Stockholm Halvmaraton


Lördag 29 augusti avgörs adidas Stockholm Halvmaraton för 25:e gången. Missa inte livesändningen på runnersworld.se – här presenterar vi några av topplöparna du kan se!

Årets adidas Stockholm Halvmaraton får ett starkt elitfält med ovanligt många internationella löpare på hög nivå. Flera spännande utländska namn kommer till start, samtidigt som flera av de bästa svenska löparna finns med. Inte minst på herrsidan finns flera internationella löpare med kapacitet att utmana fjolårets svenska toppduo, Yohannes Kiflay och Ebba Tulu Chala, som båda är med i startlistan inför årets lopp.

Starten av adidas Stockholm Halvmaraton går på Strömbron. Foto: Marathongruppen

Även i år kommer vi på Runner’s World att livesända årets lopp, tillsammans med Marathongruppen och adidas. I sändningen, som börjar 15.20, kommer fokus ligga på elitlöparna – från starten på Strömbron fram till målet på Norrbro.

Första start är kl. 15.30. Målgången för vinnarna beräknas till cirka kl. 16.33 för herrarna, damtäten kommer in cirka 10 minuter senare. Kommentatorer är Magnus Bergman och Sanna Mustonen.

NÅGRA FAVORITER BLAND HERRARNA

Snabbast på pappret är norske Senay Fissehatsion, startnummer 48. Den eritreafödde löparen har ett personligt rekord på imponerande 1:00:55 från Köpenhamn 2023 och har även sprungit 10 kilometer på 28:15.

Norge kommer också med Fredrik Sandvik, startnummer 47. Han gör debut på halvmaraton, men har visat under 2026 att farten finns där med 28:06 på 10 kilometer. Sandvik har dessutom en bakgrund som stark hinderlöpare med 8:27.46 på 3 000 meter hinder.

Brittiske Lewis Hannigan, startnummer 46, blir också intressant att följa. 22-åringen sprang 1:03:42 i Köpenhamn förra året och har dessutom gjort 29:29.26 på 10 000 meter.

Fransmannen Enzo Marie, som springer med startnummer 1, kommer till Stockholm med ett färskt halvmaratonpers på 1:04:36 från Paris i mars i år. Under våren har han dessutom sprungit 10 kilometer på 29:23 och 5 000 meter på 13:37.68.

Det finns också flera starka svenska hopp. Framför allt de två löpare som gjorde upp om segern förra året. Yohannes Kiflay, startnummer 3, vann 2025 års adidas Stockholm Halvmaraton på 1:04:17 efter en riktigt tät kamp med Ebba Tulu Chala, startnummer 4, som bara var två sekunder bakom på 1:04:19.

Ebba Tulu Chala från segern i Stockholm Halvmarathon 2024

Kiflay visade nyligen mycket bra form när han vann Midnattsloppet i Stockholm på under halvtimmen. För Tulu Chala är frågan om han redan är återhämtad efter EM i Birmingham, där han sprang riktigt starkt på maraton och tog en mycket meriterande 13:e plats på 2:11:09.

En annan löpare som definitivt kan vara med långt fram är Mohammadreza Abootorabi, som har startnummer 2. Han blev trea här förra året på 1:06:09 och känner därmed banan väl. Abootorabi har visserligen lagt sin elitsatsning bakom sig, men har fortsatt att visa bra form på årets svenska väglopp. Med ett personligt rekord på 1:02:40 är kapaciteten dessutom väldokumenterad.

NÅGRA FAVORITER BLAND DAMERNA

På damsidan finns bland annat Ecuadors Katherine Tisalema, startnummer 144, som gör en spännande start. Hon satte personligt rekord på halvmaraton med 1:12:13 i Murcia i februari i år och har sedan tidigare bland annat 32:40 på 10 kilometer och 2:31:29 på maraton.

Hanna Lindholm, Eskilstuna FI, har två segrar i ryggen. Blir det en tredje?

Det främsta svenska hoppet är rutinerade Hanna Lindholm, startnummer 103, som knappast behöver någon närmare presentation för Stockholmspubliken. Hanna vann adidas Stockholm Halvmaraton 2018 och 2022, och har därefter varit tvåa tre år i rad. Hon kan banan bättre än de flesta och med ett personligt rekord på 1:11:03 har hon kapacitet att utmana om ännu en topplacering. Men precis som Ebba Tulu Chala på herrsidan sprang hon maraton på EM i Birmingham, där hon blev bästa svenska löpare på damsidan med 25:e plats på 2:36:42.

Sammantaget är det alltså upplagt för intressanta elitlopp med en ovanligt stark internationell prägel. Men flera svenska löpare kan utmana, löpare som både känner banan och tidigare har visat att de kan vara med och slåss längst fram i adidas Stockholm Halvmaraton om titeln och prispengarna, där en seger ger 25 000 kronor.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*