MEST LÄSTA
Vätska vid löpning – hur viktigt är det?
Blogg

Vätska vid löpning – hur viktigt är det?


Under heta dagar är det extra viktigt att ha vätska med på löpturen, särskilt om den varar längre än en timme. Här förklarar vi lite mer om varför vätska är så viktigt – och hur du enklast får med dig den på nästa pass.

Det finns mängder av mätresultat som visar att även en måttlig vätskebrist sänker vår prestationsförmåga. Men exakt hur många procent vätskebrist som påverkar kroppen negativt beror på vilka faktorer man mäter.

Därför är det svårt att ange ett exakt mätvärde. Det som händer i kroppen när man har vätskebrist är bland annat att blodet blir tjockare och därför mer trögflytande. Hjärtat måste då arbeta mer, vilket innebär att pulsen höjs och att tröttheten kommer fortare.

Andra negativa effekter är att musklernas kontraktionsförmåga försämras och att ämensomsättningen minskar. Kroppen kan visserligen klara en viss vätskebrist, men får då alltså arbeta hårdare.

Törst – en första signal

Det första tecknet på vätskebrist är givetvis törst, men efter 50-årsåldern minskar törsten och då är det bra att vara lite extra uppmärksam på tecken som trötthet, muskelsvaghet, huvudvärk, yrsel och illamående.

Den som blir akut uttorkad, ofta med symptom som förvirring, blekhet och svimningsattacker behöver vård. Det är däremot inte vanligt förekommande på träning, utan inträffar främst vid tävlingar under heta sommarperioder när även nattemperaturen överstiger 20 grader.

I sammanhanget är det samtidigt viktigt att påpeka att man inte ska överdriva sitt vätskeintag. För mycket vätska kan laka ur kroppen på viktiga elektrolyter som kalium och natrium, vilket kan leda till hyponatremi (vattenförgiftning), som är ett livshotande tillstånd.

Om du druckit för mycket – eller för lite – är det viktigt att ersätta de vätske- och mineralreglerande elektrolyter som du förlorat. Det kan du göra genom att blanda ett par portionspåsar salt i vattnet eller välja en sportdryck som innehåller elektrolyter.

Så mycket behöver du dricka

Hur mycket man svettas är individuellt, men snittet ligger på 1,5 liter vatten per timme löpning under sommaren. Däremot bör man inte dricka mer än 5-6 deciliter i timmen (kroppen kan inte ta tillvara mer), vilket innebär att man bör kompensera eventuell vätskeförlust också efter löppasset.

Om du vill försäkra dig om att du får i dig tillräckligt mycket vätska kan du väga dig före och efter träningspasset. Den vikt du förlorat i gram är vätska du förlorat i milliliter. Drick då en och en halv gång så mycket vätska efter passet. Har du gått ner 100 gram ska du alltså dricka 150 milliliter vätska.

Det finns också lite olika sätt att få med sig vätskan under passet:

Handhållna vätskeflaskor

Handhållna vätskesystem är flaskor med ett band som fästs runt handen för att underlätta greppet. Dessa lämpar sig bäst för löppass på upp till 30 minuter. Om det inte råder extrem värmebölja kommer du nämligen inte svettas mer än att du kan kompensera din vätskeförlust genom att dricka efter löppasset.

Däremot är det givetvis skönt att kunna dricka om man blir törstig även under ett kortare löppass, och då räcker en mindre flaska gott och väl. Under långa löppass kan det vara besvärande att hålla en flaska i handen och dessutom behöver du mer vätska, åtminstone under sommaren.

Vätskebälten

Vätskebälten är det klassiska sättet att ta med sig vatten ut på löprundan. De flesta vätskebälten rymmer upp till en liter vätska, vilket räcker för de flesta långa löppass såvida du inte är ultralöpare.

Ett vätskebälte ska inte störa löpningen, vilket innebär att det inte ska guppa. Oftast måste man därför spänna vätskebältet ganska hårt runt midjan och då är det viktigt att bältet inte skaver. Med breda, elastiska band kan du dra åt bältet utan att det blir obekvämt. När du sprungit en stund kommer vätskebältet förmodligen att flytta lite på sig och då ska du kunna dra åt vätskebältet lite till samtidigt som du springer.

Vätskeryggsäckar/löparvästar

Vätskeryggsäck eller en löparväst är perfekt på de riktigt långa löppassen. En smidig vätskeryggsäck kan också vara ett alternativ till vätskebältet om du föredrar ryggsäckens passform.

Vissa vätskeryggsäckar är svårare att justera, vilket gör att du måste stanna för att reglera remmarna. Eftersom ryggsäcken vilar mot ryggen är det också viktigt att materialet mot ryggen är luftigt och vattenavvisande så att du inte blir varm och blöt på ryggen. Inuti ryggsäcken ligger en uttagbar vätskeblåsa som du fyller med vätska.

Det är bra om vätskebehållaren har en stor öppning så att den är lätt att göra ren. Med en bra koppling till slangen blir det extra smidigt att fylla på den.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur ska man träna på semestern?
Blogg

Hur ska man träna på semestern?


Sommar, semester och lata dagar. Under ledigheten har du chansen att köra de där riktigt tuffa passen – pass som kräver bra återhämtning. Här är våra bästa tips för att få till dem – och att få dem att passa riktigt bra ihop med resten av allt du vill göra!

Att få in vettig träning i vardagen med jobb, familj och annat kräver givetvis planering och karaktär. Det är ett evigt pusslande med lunchträning, morgonpass och kvällspass för att den övriga familjen inte ska känna sig åsidosatt. Men under semestern finns det betydligt bättre utrymme för flexibilitet i planeringen av träningspassen.

Mitt eget favoritupplägg brukar vara att träna tidigt på morgonen. Jag brukar ofta springa i 50-60 minuter före frukosten, innan övriga familjen har vaknat och kommit igång.  Börjar man dagen så tidigt kan man ändå äta frukost tillsammans och läsa tidningen i lugn och ro. Samtidigt har man hela dagen kvar till övriga aktiviteter.

Om man dessutom känner sig pigg så finns ju möjlighet till ett kort intervallpass före middagen. Då kan det räcka med 15 x 1 minut med 30 sekunders joggvila mellan löpsekvenserna. Med 10 minuter uppvärmning och 5 minuter nerjogg tar det knappt 40 minuter.

Spring till utflyktsmålet

En annan variant är att springa till dagens utflyktsmål. Om du och familjen ska göra en utflykt till ortens badplats så skickar du ombyteskläder med familjen och springer dit själv. Det är en skön känsla att komma fram svettig och trött. Sedan hoppar du i sjön och tvättar av dig. Och är din partner löpare så kanske hen vill springa hem. Nackdelen med det är att man kan vara lite seg efter en dag med pastasallad, mjukglass och sol.

Semestern kan ju också vara en chans till återhämtning då du tar 3-4 vilodagar, eller kanske tränar varannan dag. Om du slitit hårt med grundträning under hela vintern och våren så är det ändå läge att köra lite kortare, hårdare pass. Då kommer du att få tid både till återhämtning och semesteraktiviteter. Dessutom kanske du till och med kan få en prestationsförbättring.

Ett tredje alternativ är en fjälltur eller en vandringssemester. Det blir en upplevelse, som ger en massa fettförbränning och bra möjligheter att lägga in roliga löpträningspass efter, eller i samband med, varje dagsetapp. Eller varför inte springa en led med lätt packning?

Spring på sightseeing

När vi har semestrat i en större stad använder jag morgonjoggen som en rekognoseringstur. Jag springer och kollar var museet ligger eller var affären som säljer märkeskläder finns. Då kan jag agera guide och vägvisare för mitt övriga sällskap under dagen.

Favoritupplägg nummer fem är att förlägga semesterresan till en ort där det finns ett roligt 10-kilometerslopp. Då kan jag träna lite på banan under några dagar innan loppet och sedan springa tävlingen, ha grillmiddag och en vilodag dagen efter tävlingen.

Dessutom finns det möjligheter till andra träningsformer än löpning under semestern. Varför inte en lång cykeltur där du får se nya omgivningar eller simma i öppet vatten? Varför inte styrketräna med din egen kropp som vikt – i en park där solen ger en jämn och fin solbränna?

Vilket semesterupplägg du än väljer så kommer ledigheten garanterat ge tillräcklig återhämtning utan att du behöver totalvila i fyra veckor. Du kan med lätthet träna varje dag – och ändå ha massor av tid över för återhämtning.

Trevlig sommar!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur rehabtränar man hälsenan?
Blogg

Hur rehabtränar man hälsenan?


En övning i mental träning och disciplin – så kan rehabiliteringen av en smärtande hälsena beskrivas. Det tar tid, kräver mycket träning och en stor portion tålamod. Men även om processen är långsam så är prognosen god. Så här gör du.

Våra underben är helt klart ett av de mest skadedrabbade områdena bland oss löpare. Men att underbenen drabbas av så många skador, och då pratar jag inte bara om hälsenesmärta, är inte så konstigt. Den del av vaden som belastas hårdast i steget kan utsättas för så mycket som upp mot åtta gånger kroppsvikten – i varje steg. Dessutom kan fotleden och dess omgivande strukturer stå för upp mot 60 procent av kraftproduktionen i ett löpsteg. 

I den här artikeln kan du läsa om vanliga riskfaktorer när det gäller att drabbas av besvär från hälsenan som löpare – och nu ska vi titta på hur du kan rehabträna en skadad hälsena. Men innan vi går in på vad du bör tänka på när du ska börja träna upp din smärtande hälsena ska jag först förklara varför det kan ta så lång tid (3–12+ månader) och varför det är viktigt med en mycket långsam progression av löpningen.

Diagnos: akillestendinopati

Man kan ju givetvis ha ont i en sena utan att senan är skadad, men här utgår vi från att senan på grund av upprepad överbelastning har fått små mikroskador som resulterat i en akillestendinopati, det vill säga hälseneinflammation.

Läkningen av en sådan är en långsam fysiologisk process, vilket gör att du inte kan ta några genvägar på din väg mot besvärsfri löpning (läs mer om de olika läkningsfaserna i rutan här under). Smärtan försvinner dessutom oftast långt innan senan är färdigläkt, vilket gör att du måste stegra långsamt – även om smärtan är borta. 

Läkningsfaser vid senskada:*
Akut fas med inflammation: Cirka 2–7 dagar. 
Reperationsfas: 2 dagar – cirka 6 veckor. Senan byggs upp igen med nytt senmaterial. Remoduleringsfas: 3–12 månader eller mer. Senan förbättras och förstärks ytterligare. *Observera att tiderna är ungefärliga.

Läkningen och uppbyggnaden av senan tar alltså lång tid. För att möjliggöra en god läkning är det viktigt att säkerställa det som utgör grundpelarna i en god återhämtning: tillräckligt med sömn, minskad stress, tillräckligt med kost och näring samt alternativ träning av såväl kondition som ben/helkroppsstyrka. Alla dessa komponenter är viktiga faktorer när det gäller en så bra läkning som möjligt – och det gäller för alla typer av skador. 

Tung styrketräning är gynnsamt

När det gäller rehabträningen av själva hälsenan och vaden visar forskning bland annat att läkningsfaserna kan gynnas av tung styrketräning. I många år har den populäraste rehabträningen av hälsenan gått ut på excentriska tåhävningar, det vill säga att senan endast jobbar när man sänker ner hälen i en tåhävning.

Men på senare tid har forskningen på senskador börjat visa att rehabträningen kan vara minst lika effektiv även om den utförs dynamiskt med tunga vikter. Jag är också noga med att rebahträningen ska innehålla moment av fjädrande och senare hoppande belastning för att bäst förbereda senan för den stegrade löpträningen. 

Här under ser du ett exempel på hur ett träningsupplägg kan se ut. Observera att set, repetitioner, dagar per vecka och tider är högst ungefärliga och ofta skiljer sig från hälften till det dubbla från individ till individ. De olika stegen brukar få flyta in i varandra då jag snarare låter smärtan och vad löparen klarar av styra träningen, än vilken vecka läkningen befinner sig i. 

Steg 1: Vila av hälsenan

Under vecka 1–2 efter smärtdebut (den akuta och kanske inflammatoriska fasen) brukar jag avråda från träning av senan och låta den vila. Benstyrka och alternativ träning som inte belastar senan är däremot okej. Här strävar vi efter att låta den akuta smärtan och eventuell inflammation få en möjlighet att lägga sig. 

Då kan du stegra: Efter 1–2 veckor kan man ofta gå in i steg 2.

Så funkar smärtskalan! 
0–2: Ingen smärta eller lätt känning.
3–4: Smärtan begränsar inte utförandet.
5–10: Det blir allt mer så att det är smärtan och inte styrkan som gör att du inte kan fortsätta övningen.
Grundregel: I rehabiliteringen tillåter vi ofta 3–4 på smärtskalan, även om vi helst ser att majoriteten av träningen ligger inom 0–2. Om smärta eller känning uppstår ska den lägga sig inom 24 timmar, och den ska inte öka över tid. Gör den det behöver träningen troligen ta ett steg tillbaka.

Steg 2: Börja med tåhävningar

Träningsfrekvens: Ofta 5–7 dagar/v. (Längd på fas: cirka 1–3 veckor.) 

Steg 2: Statiska och excentriska tåhävningar.

Statisk tåhäv: Stående (bilden ovan), sittande eller med gummiband.
MÅL: 3 x 30 sekunder utan smärta stående.

Excentriska tåhäv (2 ben upp 1 ben ner): Stående (bilden ovan) eller sittande. MÅL: 3 x 15 repetitioner stående (varannat pass rakt knä/varannat pass böjt knä). 

Då kan du stegra: När 3 x 15 excentriska tåhävningar går bra* är nästa mål 3 x 15 repetitioner dynamiska tåhävningar (vaden jobbar både på vägen upp och ner).

*Bra betyder här max 2–3 på en smärtskala där 0 är smärtfritt och 10 är akut smärta, och utan att svullnad eller rodnad ökar.

Steg 3: Styrketräning av hälsenan med ökande belastning

Träningsfrekvens: Cirka 3 ggr/v. (Längd på fas: cirka 4–12 veckor.) Kör 2–3 övningar per pass.

Steg 3: Tåhävningar med vikt och rakt samt böjt knä, med mera.

Tåhäv med vikt och rakt knä: MÅL: 3 x 10 där muskelstyrkan och inte smärtan är begränsande.      

Tåhäv med vikt och böjt knä: Stående (bilden ovan) eller sittande. MÅL: 3 x 10 där muskelstyrkan och inte smärtan är begränsande.

Snabba tåhäv på golv: Rakt/böjt knä. Mål: 3 x 80. 

Löpskolning: Lätt och lugnt med mjuk fotisättning (senare delen av denna fas). Cirka 2 övningar á 10–20 sekunder.

Då kan du stegra: Målet i denna fas är att stegra vikterna så mycket att det är riktigt jobbigt att göra 10 repetitioner utan smärta. Vikten får bara stegras om smärtan är 0–2 på smärtskalan och svullnad/rodnad inte uppstår.

Steg 4: Spänsthopp och tung styrketräning

Träningsfrekvens: Cirka 2–3 ggr/v. (Längd på fas: cirka 4–12 veckor.) Kör 2–3 övningar per pass.

Steg 4: Spänsthopp och tung styrketräning med mera.

Snabba tåhäv på golvet med vikt. MÅL: 3 x 30–50 repetitioner där muskelstyrkan och inte smärtan är begränsande.

Tung tåhävning rakt/böjt knä. Dosering: 3 x 10.

Studsövningar: T. ex 3 varv av 20 jämfota studs + 10 enbenshopp på stället + 1–3 varv fyrkantshopp. 

Löpskolning: Som i steg 2.

Då kan du stegra: Målet i denna fas är att göra 3 x 10 varv fyrkantshopp smärtfritt samt att kunna köra så tung vikt att du inte klarar mer än 30–50 repetitioner av de snabba tåhävningarna utan smärta, svullnad eller rodnad.

Steg 5: Underhållande styrketräning av hälsenan

Längd på fas: Från 6 veckor till regelbunden träning i framtiden. 

I det här steget gör jag ibland övningarna ännu mer utmanande, framför allt hoppen. Men fasen kännetecknas främst av att antalet pass per vecka samt antalet övningar per pass minskar över tid. Den övergår sedan till en bibehållandefas med till exempel ett pass per vecka med långsamma tåhävningar i tre-fyra set och studsövningar (1–3 stycken) vid ett pass en annan gång under veckan.

Ta rätt hjälp! Har du tydliga besvär från din hälsena rekommenderar vi att du tar hjälp av medicinskt utbildad personal som kan guida dig i din rehabilitering. Innehållet i den här artikeln är inte att betrakta som medicinsk information utan syftar till att informera om tillståndet och att ge en bild av hur en rehabilitering skulle kunna gå till.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Den nya folkskon – adidas EVO SL
Blogg

Den nya folkskon – adidas EVO SL


Med två världsrekord på London Marathon hade lanseringen av den nya tävlingsskon Adizero Adios PRO EVO 3 inte kunnat gå bättre. Men den egentliga försäljningssuccén stavas Adizero EVO SL – den nya folkskon som nu har sålt i över tio miljoner exemplar. 

[ANNONS FRÅN ADIDAS] På London Marathon flyttades gränsen för vad många trodde var möjligt. När Sabastian Sawe, Kenya, korsade mållinjen på 1:59:30 blev han den första löparen någonsin att springa ett officiellt maraton under två timmar. Bakom honom följde Yomif Kejelcha, Etiopien, på 1:59:41 – även han under drömgränsen. På damsidan sprang Tigst Assefa, även hon från Etiopien, på tiden 2:15:41 – ett nytt världsrekord för maraton med bara kvinnor i startfältet. Gemensamt för alla tre? På fötterna satt adidas nya tävlingssko Adizero Adios PRO EVO 3.

Foto Alex Davidson/Getty Images

Men samtidigt som adidas jagar de absoluta ytterligheterna med EVO Pro 3 har märket också lyckats skapa något helt annat – en sko för vanliga löpare som blivit en av årets stora snackisar: Adizero EVO SL.

För medan EVO PRO 3 är skon för rekordförsök och världseliten har EVO SL blivit den nya folkskon. Vi ser den överallt på vanliga motionärer – en sko som många menar har känslan av en supersko, men utan kolfiberplatta och utan medföljande prislapp. Det verkar vara en kombination som adidas har fått till perfekt. 

Sju snabba om adidas Adizero EVO SL

  • Snabb mängd- och distanssko
  • Inspirerad av Adizero-racingserien
  • Ingen kolfiberplatta
  • Låg vikt och hög energiåtergivning
  • Passar både lugna distanspass och snabbare kvalitetspass
  • En favorit bland många löpare som vill ha ”superskokänsla” i vardagsträningen
  • En modell som suddar ut gränsen mellan träningssko och temposko

En supertrainer med tävlings-DNA

Adidas Adizero EVO SL är en så kallad supertrainer som har lånat en hel del teknologi från tävlingsskon Adios PRO 4. Båda har liknande geometrier och det innovativa skummaterialet Lightstrike Pro+ under fötterna. Båda har samma tydliga designidentitet med överdimensionerade Three Stripes-motiv som sträcker sig ned på mellansulorna. 

Däremot har EVO SL inte någon kolfiberteknologi i mellansulan och inte lika låg vikt som Adios PRO 4. För att kompensera har EVO SL i stället ett mycket lägre pris. Den här kombinationen av spjutspetsteknologi, ett djärvt formspråk och en tillgänglig prisbild är anledningen till att EVO SL sålde i närmare 10 miljoner par under 2025. 

Modern design som tilltalar många

EVO SL är helt enkelt en riktigt bra löparsko till ett väldigt överkomligt pris. Dess karaktär som supertrainer innebär att den är mångsidig som träningssko men även kompetent som tävlingssko för motionärer. Den är väldämpad och livlig till sin natur, och fungerar lika bra för långpass som dagliga distanspass, tempopass och intervaller. 

Men det är inte bara EVO SL:s egenskaper som löparsko som har gjort den till en försäljningssuccé. Många konsumenter väljer den som sin vardagssko också på meriter som är mer livsstilsbaserade eftersom den både erbjuder mycket komfort och en modern estetik. Med tanke på utvidgningen av färger och de nya varianter som har lanserats tippar vi att den här kategorin EVO SL-entusiaster kommer att växa ytterligare. 

EVO SL-familjen växer

Sedan lanseringen hösten 2024 och den bredare lanseringen förra våren har Evo SL-serien nu utökats med EVO SL WOWEN som har en vävd överdel, samt EVO SL ATR. Den sistnämnda har anpassningar för lättare terränglöpning (all terrain) och är mer vädertålig tack vare en vattenavvisande ovandel och ett lite grövre mönster på yttersulan. 

Det senaste tillskottet är EVO SL EXO. Här har adidas adderat ett sorts tejpat exoskelett i form av stabiliserande band som tejpats utanpå ovandelen, en förstärkning som ska ge en mer formfast passform. Fler ventilationshål har också adderats till framfoten och sidorna av skon. Sulplattformen är i övrigt helt identisk med den som dess syskon har. 

En kompetent löparsko i tillgängligt format

Det står klart att adidas Adizero EVO SL är lätt, snabb och responsiv, men samtidigt tillräckligt trygg och skonsam för att fungera även när benen är slitna eller när passen går lugnare. Den bygger vidare på mycket av filosofin från tävlingsmodellerna – men i ett mycket mer tillgängligt format.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sex riktigt bra prehabövningar för löparen
Blogg

Sex riktigt bra prehabövningar för löparen


Löpare kan få ont på många olika ställen – så det finns all anledning att lägga in skadeförebyggande träning i schemat. Här är vår skadeexpert Jimmy Englunds sex favoritövningar för dig som vill jobba preventivt. 

Här i Runner’s World har jag nu skrivit om alla de områden som en löpare kan få ont i och delat med mig av förslag på övningar för respektive område utifrån olika diagnoser. Men jag har faktiskt inte bjudit på just de här sex skadeförebyggande övningarna ännu – trots att de tillhör mina favoriter. Håll till godo!

Tåhävning på kil
Tränar: Främst musklerna på fotens undersida

Därför ska du göra den: Eftersom du har fötterna på en kil som lutar lite uppåt, så kommer du att ta ut mer rörlighet i dina tår. Kilen gör nämligen att de böjs upp mer än om du hade stått på golvet eller i ett trappsteg. Det gör att musklerna i foten engageras på ett annat sätt. Om du dessutom trycker ned tårna lätt i kilen samtidigt som du gör rörelsen så tar det ännu bättre.

Så gör du: Tryck tårna lätt nedåt i kilen och gör långsamma tåhävningar upp och ner. Gör 3 x cirka15 repetitioner. Avsluta med att stanna i mitten av rörelsen och där göra 10–20 små, korta men snabbt fjädrande minitåhävningar (fortfarande med ett lätt tåtryck ner i kilen).

Stjärnsteg
Tränar: Primärt höftens utsida, t.ex. gluteus medius, med flera

Därför ska du göra den: Traditionellt sett tränas höftens utsida genom att man gör övningar där benet förs rakt utåt i sidled. Men på det här sättet, med ett bredare spektrum av höftpositioner, engagerar du fler av musklerna på höftens utsida. Det ena utesluter så klart inte det andra, för det ena kompletterar det andra.

Så gör du: En viktig nyckel är att jobba långsamt i rörelsen. Sänk ned det övre benet så långt du orkar – gärna hela vägen ned så att foten snuddar vid marken om du kan. Gör 3 x 4–10 repetitioner. 

Viktade upphopp
Tränar: Främst explosivitet

Därför ska du göra den: Enkelt sammanfattat kan man säga att våra muskler har uthålliga muskelfibrer, kraftutvecklande fibrer (för styrka) och snabba och explosiva fibrer. Samtliga av dessa har vi nytta av när vi springer, men det är främst de uthålliga fibrerna som utmanas under löpning. Denna övning stimulerar de explosiva fibrerna som du annars riskerar att förlora enligt pricipen ”use it or loose it”. Att träna upp din spänst och explosivitet kommer dessutom att vara av godo för din löpekonomi, oavsett om du springer långt, kort eller mittemellan. 

Så gör du: Håll ett par medeltunga vikter i händerna typ kettlebells, hantlar eller liknande. Gör sedan så höga upphopp du kan. Böj på knäna så mycket du behöver för att kunna hoppa så högt som möjligt i varje hopp. Gör 3–4 x 4–6 repetitioner.

Tips! Den här övningen kräver lite extra uppvärmning. Innan du gör dina arbetsset kan du därför utföra den här rutinen som uppvärmning:
1 x 6 knäböjningar utan vikt.
1 x 6 knäböjningar med vikt.
1 x 6 knäböjningar med vikt. Sträck på benen med hög fart, men utan att hoppa.
1 x 6 höga knäböjshopp utan vikt.

Reaktivt sidledshopp
Tränar: Underben, fotled och fot

Därför ska du göra den: Det här är en plyometrisk övning, alltså en explosiv hoppövning. Plyometrisk träning är generellt nyttigt för bland annat löpekonomin. En annan fördel med den här övningen är att den utmanar dig i sidled, vilket är nyttigt då vi vanligen tränar rörelser som mest går upp och ned och framåt och bakåt.

Så gör du: Börja ståendes på en stepbräda eller liknande. Hoppa ned från lådan och studsa så snabbt du kan tillbaka upp igen – sträva efter en så kort markkontakttid som möjligt. Gör 3 x 4 repetitioner nära brädan och sedan direkt fyra repetitioner lite längre bort från brädan.

Knee to elbow på boll
Tränar: Bålen

Därför ska du göra den: Övningen utmanar inte bara din bålmuskulatur, utan även skuldrans muskler och dina höftböjare – så här får du ut mycket i en och samma övning. Dessutom är det nyttigt att göra övningar sådana här övningar där du behöver koordinera flera delar av kroppen samtidigt.

Så gör du: Starta med kroppen rak i samma position som övningen ”plankan”, med såväl fotrygg som fotled placerade ovanpå bollen. Rulla sakta bollen framåt så långt du kan in under dig, så att knäna närmar sig armbågarna. Rulla sedan sakta tillbaka till startpositionen. Bibehåll en stark mage genom hela rörelsen. Gör 3 x 7–15 repetitioner.

Hamstring-pump på massagerulle (foamroller) 
Tränar: Musklerna på baksidan av låret (hamstrings)

Därför ska du göra den: Vill du göra en övning där du känner riktigt bra kontakt i baksida lår så ska du göra denna. En fördel med den är att du tränar baksida lår i att hantera snabba rörelser. Det är något som många av oss skulle tjäna på att träna mer av – och då inte bara när det kommer till baksida lår.

Så gör du: Den här övningen har två moment. Börja först med att rulla massagerullen snabbt fram och tillbaka. Den kommer bara att rulla någon decimeter så rörelsen blir verkligen liten och pumpande. Därefter flyttar du bort rullen ytterligare några decimeter. Sedan ska du snabbt rulla bort rullen från kroppen, men i stället för att dra tillbaka den snabbt igen så stannar du till två sekunder innan du sakta för tillbaka rullen och börjar om. Gör 3 set av 10 snabba pumpande repetitioner, följt av 3–5 repetitioner där du efter att ha puttat bort rullen en bit jobbar med att bromsa upp och stanna till.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*