En undersökning bland löpare i USA, genomförd av Tata Consultancy Services (TCS), visar en ökning av alla typer av beteenden kopplat till löpning (utom när det gäller löpning med andra): 31 procent springer mer utomhus, 23 procent springer mer på löpband. Hela 40 procent av de svarande menar också att de njuter mer av löpningen sedan pandemin bröt ut.
Enkäten, som besvarades av 1 241 löpare, visar också att 50 procent av männen och 42 procent av kvinnorna har börjat använda någon form av löprelaterad teknologi under pandemin, bland annat smarta klockor, smarta skor eller strumpor och appar. Hela 74 procent av männen och 81 procent av kvinnorna menar att hälsoskäl ligger bakom deras ökade användning av löprelaterad teknologi.
Användandet av löprelaterad teknologi och sociala medier har ökat under pandemin, visar en enkätundersökning genomförd i USA.
Även användandet av sociala medier har ökat bland löparna. Bland männen har 49 procent börjat använda sociala medier i samband med löpning under pandemin. Bland kvinnorna är siffran något lägre: 30 procent.
Resultatet visar att övergången till teknologier som både förbättrar prestationen och upplevelsen för löpare accelererar under pandemin.
– Resultatet visar att övergången till teknologier som både förbättrar prestationen och upplevelsen för löpare accelererar under pandemin, som en del i ett skifte mot bredare ekosystem inom hälsa och välbefinnande, menar Frank Diana på TCS som har gjort undersökningen.
Inte helt förvånande är det framför allt yngre löpare som har omfamnat ny teknologi för löpning under pandemin. Av de 1 241 deltagarna, som är i åldern 18–74 år, springer 80 procent minst en gång i veckan. Resten springer minst två gånger i veckan, och snittar över 34 kilometer per vecka. Könsfördelningen var 52 procent män, 48 procent kvinnor.
Regeringen brister när det gäller att hantera folkhälsan på både kort och lång sikt. Detta eftersom åtgärderna för att begränsa effekterna av covid-19 ökar stillasittandet och leder till minskat motionerande. Det här skriver representanter för Sveriges stora motionslopp i ett debattinlägg, publicerat av Göteborgs-Posten och föreslår samtidigt att motionsloppen bland annat ska undantas från ordningslagen.
Debattörerna menar att ett tidsbegränsat undantag från ordningslagen, förutsatt att motionsarrangemangen håller adekvat smittskyddsstruktur, innebär att motionsloppen kan komma igång igen och fylla sin funktion som en viktig motor för motionerande och folkhälsa:
”Hälsoeffekterna är påtagliga, eftersom rörelse och motion mildrar de negativa effekterna av hårda begränsningar. Frånvaron av rörelse och motion är den fjärde största dödsorsaken i världen med 3,2 miljoner dödsfall per år enligt WHO” skriver man bland annat.
Arrangörerna pekar på att svenska motionslopp både motiverar och aktiverar ungefär en miljon människor i Sverige varje år, samt att man även bedriver folkhälsoinitiativ. Men i och med restriktionerna blir motionsloppens arbete omöjligt, menar man – trots att ”statsepidemiolog Anders Tegnell sagt att motionsloppen inte ses som en smittorisk.” Detta baserat på en japansk studie, där man endast kunde se ett covid-19-fall bland nästan 600 000 deltagare i löptävlingar.
Hälsoeffekterna av restriktionerna slår dessutom ojämnt sociodemografiskt påpekar man, vilket bland annat studier i England har visat. Även i Sverige finns liknande tendenser menar debattörerna, vilket ökar risken för att nya beteenden och attityder permanentas över tid – något som kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.
Fyra förslag till regeringen
För att motverka utvecklingen vill arrangörerna bakom de svenska motionsloppen att regeringen agerar. Förutom att undanta arrangemangen från ordningslagen, så att motionslopp kan arrangeras igen under pandemin, föreslår man ytterligare tre åtgärder:
Dels vill man se en större genomlysning av hur attityder och beteenden har förändrats under pandemin, samt hur olika grupper har påverkats, så att rätt åtgärder kan sättas in.
Dels vill man se en konsekvensbedömning av restriktionerna för att säkerställa att de inte slår fel, samt en ”stimulans av hälsofrämjande aktiviteter”.
Till sist menar representanterna för motionsloppen att infrastrukturen för svensk folkhälsa måste säkerställas – en infrastruktur vars existens inte är självklar – för att ”motverka den stillasittande pandemin liksom att främja folkhälsa framöver.”
Svenska orienteringsförbundets gratistjänst Hittaut är lite som en kombination av löpning och Pokémon Go. Bor du i närheten av Stockholm eller Göteborg är säsongen fortfarande igång – så passa på att ge dig ut redan i helgen!
Att bara få springa kilometer efter kilometer och rensa huvudet, låta tankarna vandra fritt, kan vara något av det bästa som finns. Men ibland kan det vara kul att för omväxlings skull få använda huvudet lite också och ägna sig åt problemlösning medan man springer. Gammal hederlig orientering är hur kul som helst. Och på senare år har även oinitierade börjat få upp ögonen för sporten, kanske är det affischnamn som Tove Alexandersson som har gett sporten ett uppsving?
Genom Svenska Orienteringsförbundets gratistjänst Hittaut, kan du lätt prova på orientering i ditt närområde. Ett ypperligt sätt att tillbringa lediga helgdagar på. Förbundet samarbetar med lokala orienteringsklubbar runt om i landet och tillsammans har de sett till att det går att hitta checkpoints av varierande svårighetsgrad via karta, i både skogar och stadsmiljö.
Just nu finns Hittaut på 57 orter i Sverige och organisationen växer för varje år. Under coronapandemin har Hittaut exploderat i popularitet. Redan i maj slog man förra årets deltagarantal på 43 700 personer och i slutet av samma månad hade 65 000 registrerat sig, enligt Svenska Orienteringsförbundet.
Vi hade väntat oss en ökning eftersom Hittaut startar på fler orter, men man kan absolut se en koppling till corona.
– Nu är vi nära drömgränsen 100 000 deltagare, vilket jag inte trodde vi skulle kunna nå förrän om två, tre år. Det var innan vi visste något om pandemin. Vi hade väntat oss en ökning eftersom Hittaut startar på fler orter, men man kan absolut se en koppling till corona, säger Linnea Börjars som är Hittaut-samordnare på Svenska Orienteringsförbundet.
Säsongen för Hittaut är mellan april och oktober, och den är därför slut på de flesta platserna i landet. Men bor du i närheten av Stockholm eller Göteborg går det fortfarande att leta checkpoints fram till nyår. I Hässleholm och Västervik blir det dessutom en advents-special.
Johan hittade ut – och blev frälst
Johan Persson är 27 år och student på Linköpings universitet. Han är en av många som har hittat ut med hjälp av Hittaut. – Jag har blivit helt frälst. Jag tycker att det har varit svårt att hitta schyssta ställen att springa på utan att det blir samma elljusspår varje gång. Så jag tycker att det är gött att någon säger till mig att ”hit ska du”, säger han.
Du hämtar ut en papperskarta eller laddar ner Hittaut-appen, sen är du redo att köra. Kartorna finns att hämta på bland annat gym, turistcenter och i mataffärer. Du kan ta checkpointsen i vilken ordning du vill. I appen kan du dessutom, om du vill göra orienteringen enklare, se din position på kartan med hjälp av GPS-funktionen.
När du har hittat en checkpoint registrerar du en kod i appen eller på Hittauts hemsida och har då chans att vinna priser. Du kan också se en topplista med alla deltagare och tävla om att ta flest checkpoints. Eller så hittar du på en egen utmaning.
– Vi har en man i Borås som tagit över 1 000 checkpoints den här säsongen. Förra året var det en i Blekinge som tog 2 400 checkpoints, säger Linnea Börjars.
Johan Persson var ute på promenad med sin flickvän när han såg en rosa stolpe och undrade vad det var för något. Efter att ha sökt på internet blev han intresserad och hämtade ut en karta. Det tog inte lång tid innan han var fast. Numera kör han Hittaut några gånger i veckan och varierar mellan att springa, cykla och gå. Framförallt tycker han att det är en bra motivator för att ta sig ut, speciellt i coronatider.
– Jag skriver på mitt exjobb just nu och det är svårt att hitta motivation till att ta sig ut. Men med Hittaut har det blivit ett enkelt steg. Sen när man väl är ute är det lätt att man börjar ta checkpoint efter checkpoint och råkar vara ute ett par timmar i stället för en halvtimme, säger han.
När Johan springer gör orienteringen att löpningen känns lättare. – Man glömmer bort tiden. När man springer sin vanliga runda så är det ju skönt i sig, men man tänker lätt att ”nu är det bara ett halvt varv kvar”. När man springer efter checkpoints kan hjärnan fokusera på något annat.
Johan har tagit drygt 50 av de drygt 100 checkpoints som finns i Linköping. Han har kollat lite på i vilka andra städer i närheten som har en karta och kan tänka sig att turista i sitt närområde med hjälp av Hittaut i sommar.
Det finns ett även ett liknande koncept som heter Naturpasset på flera orter. Många klubbar tar en liten avgift för Naturpasset, men ibland är det gratis. Dessutom har flera orienteringsklubbar öppna träningar och på tävlingar finns det öppna klasser i alla svårighetsgrader.
Johan vill testa att springa en orienteringstävling, när de drar igång igen. – Jag har blivit tipsad om att öppna klasser, det är jag sugen på att testa, säger han.
Fakta Hittaut Hittaut är helt gratis för deltagaren, aktiviteterna kan utföras när som helst på dygnet. Säsongen för Hittaut är mellan april och oktober på alla platser förutom i Stockholm och Göteborg där det går att leta checkpoints fram till nyår och i Hässleholm och Västervik där det blir en advents-special. Läs mer:orientering.se
Löparskorna från New Balance uppskattas av såväl elitlöpare som motionärer. Här får du veta mer om fyra av det anrika skoföretagets mest populära modeller.
New Balance är ett av de mest populära löparskomärkena på marknaden, tack vare skornas perfekta mix mellan funktion och design. I dag har New Balance ett utbud som möter behovet hos alla löpare, oavsett nivå och underlag. Såväl den yppersta eliten, som till exempel svenskan Lovisa Lindh, som motionslöpare världen över uppskattar den fantastiska löpkänsla och skadeförebyggande support som New Balance-skorna ger.
New Balance-skornas egenskaper är baserade på kunskaper och erfarenheter som förvärvats under lång tid. Företag grundades av William J. Riley redan 1906 i Boston, Massachusetts i USA. Ursprungligen hette verksamheten New Balance Arch Support Company och producerade specialskor med stöd för hålfoten. Namnet ”New Balance” har sitt ursprung i Rileys observationer av hönsen han hade i sin trädgård. Han insåg att hönsens treformade fötter var perfekt utformade för att balansera upp deras kroppar. Detta blev grunden för New Balances flexibla stöd för hålfoten, som består av tre stödpunkter – precis som en hönsfot.
Inledningsvis riktade sig New Balance-skorna till arbetare som ofta stod upp hela dagarna. Den första professionella löparskon lanserades 1964: Trackster. Sedan dess har New Balance varit ett av de viktigaste löparskomärkena, som hela tiden legat i framkant av utvecklingen. De senaste årens innovationer, som mellansulematerialen Fresh Foam och FuelCell, gör att New Balance kan erbjuda lätta och responsiva löparskor med optimal stötdämpning – inom alla kategorier.
Runner’s World har fått testa fyra olika NB-modeller. Här hittar du allt du behöver veta om New Balance Fresh Foam 1080 v10, New Balance Fresh Foam More v2, New Balance Fresh Foam Vongo v4 och New Balance Fresh Foam Hierro v5.
Tionde versionen av den neutrala toppskon 1080 är visserligen samma typ av sko som föregångaren, men den har fått så många nya tekniska lösningar att det egentligen handlar om en helt ny skomodell. Den väl tilltagna mellansulan i Fresh Foam X ger både mjukare stötdämpning och kvickare respons än version 9.
Ovandelen har med hjälp av en avancerad stickningsteknik kallad Hypoknit fått en helt ny utformning, vilken förenar en extremt mjuk sockliknande passform med en överraskande god sidstabilitet. Häldelen har en mjukt rundad form, där övre delen av hälkappan är uppdragen snett bakåt för att undvika tryck på hälsenan. Detta ger också skon en speciell siluett. Senaste versionen av 1080 är även märkbart lättare än föregångaren. Viktreduktionen beror i hög grad på att yttersulan endast har slitagetåligt material där det verkligen behövs.
Version 10 av 1080 är framförallt en mycket komfortabel träningssko, som tack vare sin väl tilltagna stötdämpning och breda sulplattform fungerar utmärkt för långa distanspass på hårda underlag. Skons kvicka löpkänsla och relativt låga vikt gör den också användbar för snabbare tempopass.
Fresh Foam More v2 lever verkligen upp till sitt namn. Den är nämligen i första hand utvecklad för löpare som söker mjuk, komfortabel stötdämpning och har därför en ordentligt tilltagen mellansula i Fresh Foam X. Höjden på 34 mm i häldelen och 30 mm i framfoten ger skon ett massivt utseende, men skon väger – överraskande nog – ändå en bra bit under 300 gram i storlek US 9. Den låga vikten kan främst tillskrivas det faktum att skon inte har någon traditionell gummiyttersula. I stället utgörs kontaktytan mot underlaget av ett fastare EVA-skum, som på ett elegant sätt integrerats med mellansulan.
Ovandelen har en kombination av tätare väv för att stödja foten och väv med en mer öppen, ventilerande struktur. Den relativt mjuka hälkappan har ingen hårdplastförstärkning utan dess avrundade form och mjuka utformning sluter väl om hälbenet. Tillsammans med mellansulans högt uppdragna sargkant i hälpartiet skapar detta en god sidstabilitet. Fresh Foam More 2 kommer främst till sin rätt som en mängdträningssko på hårda underlag.
Genom en innovativ utformning av mellansulan har New Balance skapat en stabil sko i Vongo, utan att lägga in hårdare skumplast eller någon typ av plastbrygga i skons mediala (inre) del. I stället har skon fått en så kallad ”varus wedge”-konstruktion. Detta innebär att man har använt samma densitet till hela Fresh Foam-mellansulan, men gjort sulplattformen lätt kilformad så att den är något högre på insidan jämfört med utsidan. Tillsammans med ett djupt längsgående spår i yttersulan kan belastningen fördelas mot underlaget på ett sådant sätt att kontrollen av fotens inåtrullning (pronation) förbättras. Resultatet blir en utmärkt kombination av stötdämpning och stabilitet. Vongo i sin fjärde version har uppdaterats med samma Hypoknit-stickteknik i ovandelen som på toppmodellen 1080, vilket ger en följsam passform med god ventilation.
Hierro är en trail-modell som utvecklats för att klara av de mest skiftande underlag under långa och utmanande träningspass. MegaGrip-yttersulan är tillverkad av den italienska sulspecialisten Vibram, och har en gummiblandning och ett mönster anpassat till såväl torra som blöta förhållanden. Mellansulan i FreshFoam ger skyddande stötdämpning på såväl ojämna underlag som hårda vägpartier. För ökad sidstabilitet har mellansulan också dragits upp som en stödjande sarg i övergången mot ovandelen. Ovandelen är i sin tur en kombination av tätare, mer formfast textilmaterial och ventilerande nylon-mesh som har behandlats med ett skyddande PU-skikt. Hierro i sin femte version är en robust och tålig arbetshäst, som främst kännetecknas av sin mångsidiga användbarhet.
”Jag började löpträna när jag bodde i Frankrike 2007. Då hade jag flyttat till Lyon lite grann på vinst och förlust, med stora planer på att skriva en roman. Jag hade gått ut gymnasiet, ville ut i världen.
Men där satt jag mest på ett bibliotek och i en mörk och fuktig lägenhet och upptäckte att det inte var så jävla lätt att skriva en roman som jag hade föreställt mig. För att inte bli galen och för att känna att jag i alla fall hade gjort någonting vettigt så började jag jogga.
Jag kan inte ha sprungit mer än en kilometer första gången, höll på att dö för att jag var så otränad. Men jag är otroligt envis, till slut sprang jag regelbundet, i ett par Converse och mina gamla gympashorts från högstadiet. När jag kom tillbaka till Sverige fortsatte jag med det.
Det längsta jag har sprungit är en halvmara, men jag umgås lite med planer på att anmäla mig till Stockholm Marathon, för att testa vad jag pallar. Jag mår väldigt bra av att springa, jag behöver det för att kunna tänka och fungera. Jag är en ganska rastlös själ.
Min debutroman Samlade verk har tagit över tio år att skriva, löpningen har följt skrivandet från scratch. En grej jag lärde mig om löpning är att man måste göra det regelbundet, och oavsett om man känner för det, det händer något då. Man blir inte så upptagen med ”vill jag det här?” Man bara gör.
Det är samma med skrivandet som med löpandet, jag skriver för att må bra.
Jag skriver i stort sett varje dag året om. Det är samma med skrivandet som med löpandet, jag skriver för att må bra. Skrivandet är lustfyllt för mig, jag blir illa till mods, känner mig halv om jag inte skriver.
Min vanliga runda är en halvmil tre gånger i veckan. Jag bor mitt i stan och springer mycket i Trädgårdsföreningen (stadspark i Göteborg, reds. anm.). Jag tänker mycket när jag springer, det var när jag sprang där som jag fick till scenen i romanen där Cecilia (en av huvudpersonerna) springer rakt ut i bushen i Etiopien.
Jag jobbar heltid som psykolog inom psykiatrin, och skriver mycket strukturerat. Jag går upp tidigt på morgonen och skriver en, två timmar innan jag går till jobbet, sedan skriver jag på kvällarna en liten stund, och ofta stora delar av helgerna. Jag är inte lika disciplinerad med löpningen, den får bli till när jag kan.
Jag köpte riktiga löparskor när jag kom hem från Frankrike, med ordentlig uppbyggnad. Då fick jag problem med knäna. Jag läste Born to run och började springa i mer platta skor och lite mer på tårna, en löpstil som mer påminde om hur jag sprang i mina Converse. Då försvann problemet med knäna.
När jag började skriva på Samlade verk hade jag en vag idé om att det skulle handla om en familj och att berättelsen skulle spänna över ett långt tidsspann. Det skulle handla om relationen mellan föräldrar och barn, och om en mor som överger sin man, sina barn, och försvinner.
Cecilia i boken är en asket, hon löptränar hårt, ger upp allt i livet för sina projekt, har svårt att hitta en balans. Hennes man Martin är mer rimlig, han tycker om att springa lite, dricka lite vin, skriva, ta en cigg. Man kan väl säga att alla figurer i boken på olika sätt är aspekter av mig själv.
Jag ser löpningen som en sinnlig, kroppslig upplevelse, då har det ingen större betydelse hur snabbt det går. Jag har syskon som tränar hårt, som åker runt och springer maratonlopp runt om i världen. I det avseendet är jag släktens svarta får, för mig är skrivandet min idrottsliga prestation.
Löpning är ett existentiellt projekt, när man springer kommer man sig själv nära, man är ensam med sina tankar. I en värld där vi lever ständigt uppkopplade tror jag att det är viktigt med en sådan liten ö av ensamhet.”
Augustpriset för årets svenska skönlitterära bok 2020 gick till Lydia SandgrensSamlade verk(Albert Bonniers Förlag), med motiveringen: ”Lydia Sandgren bygger och befolkar ett eget litterärt universum fyllt av levande detaljer. Göteborg, med svartklubbar, sunkhak och universitetsbibliotek, blir spelplats för ett triangeldrama där den försvunna Cecilia är det svarta hål kring vilket romangestalterna graviterar. Samlade verk är en kärleksförklaring till litteraturen.”
