MEST LÄSTA
Är energidrycker bra för löpning?
Blogg

Är energidrycker bra för löpning?


Många använder energidrycker för att bli piggare och orka med vardagen, andra dricker dem för att förbättra träningsresultaten. Men kan energidrycker utan kolhydrater verkligen hjälpa dig att prestera – eller är dessa drycker egentligen mest skadliga för hälsan?

De senaste åren har försäljningen av energidrycker ökat. De konsumeras av människor i alla åldrar, gymmen säljer dem och många idrottare är sponsrade av energidryckstillverkarna. Men vad är egentligen en energidryck? Och hur påverkar de vår prestation och hälsa? 

Det finns ingen lag som definierar vad som får kallas för energidryck, men Livsmedelsverkets förklaring är att det handlar om söta läskedrycker som oftast innehåller koffein, glukuronolakton, taurin och B-vitaminer.

Däremot innehåller energidrycker inte särskilt mycket energi enligt en rent fysiologisk definition. De flesta av de mest populära energidryckerna är nämligen sötade med sötningsmedel och innehåller alltså inte kolhydrater (till skillnad mot sportdryck som innehåller kolhydrater i form av socker). Om de innehåller energi i form av kilokalorier (kcal) så är det oftast från BCAA (grenade aminosyror som bygger upp proteiner). 

Energidryck – utan energi?

Så varför kallas det energidryck när de oftast inte innehåller energi i form av kilokalorier? För att kunna springa måste vi ha energi i form av kilokalorier, vilket vi får från mat. Enkelt förklarat: De energigivande näringsämnena kolhydrater, fett och protein i maten bryts ner i kroppen och den energin används som bränsle när vi springer. Om vi vill springa fort används främst kolhydrater som bränsle, vid lägre intensiteter används både fett och kolhydrater. 

Energidrycken med sötningsmedel innehåller inte någon större mängd bränsle i form av kilokalorier, men den gör att du känner dig pigg. Detta beror i huvudsak på att den innehåller koffein. 

Energidryck eller sportdryck?
Energidryck kan lätt förväxlas med sportdryck. Sportdrycker är till skillnad mot energidrycker kolhydratrika, och innehåller även elektrolyter (salter). Sportdrycker används för att fylla på med kolhydrater, vätska och elektrolyter under längre uthållighetsträning och tävlingar

Ett problem är att många väljer att dricka en energidryck för att orka träningen, men detta är en varningssignal för mig. Om du måste dricka en energidryck för att klara passet eller vardagen så bör du i stället se över helheten och ditt livspussel. Sköter du din återhämtning? Sover och äter du tillräckligt? 

Så kan energidrycker påverka din hälsa

Vissa väljer att ta en energidryck i stället för att äta mat. Detta kan fungera på enskilda pass som ett sätt att lura kroppen att den har energi, trots att den faktiskt inte har fått något bränsle. Men inte heller den här strategin är att rekommendera. Väljer du en energikick i form av energidryck framför energi från mat så kan du i stället hamna i energibrist.

Några av effekterna av energibrist är till exempel försämrat immunförsvar och sämre benhälsa, hormonstatus och ämnesomsättning. Energibrist kan även leda till försämrad uthållighet, styrka samt utebliven träningsrespons. Det är alltså varken bra för din hälsa eller din prestationsförmåga.  

Är energidrycker farliga?

Om energidrycken kan vara farlig för din hälsa beror på lite olika faktorer. För det första handlar det om din ålder. Barn och ungdomar väger mindre än vuxna, vilket leder till att de påverkas mer av koffeinet (de får i sig mer koffein per kilo kroppsvikt). Även vuxna personer som påverkas negativt av koffein samt gravida bör vara försiktiga när det gäller energidrycker.

Enligt Livsmedelsverket samt EFSA (Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) är måttliga mängder energidryck ingen fara, men vid höga mängder och/eller om man har låg kroppsvikt kan man få obehagliga negativa effekter av ett högt koffeinintag.

Att välja en energidryck i stället för mat kan som sagt också leda till energibrist. Det tillståndet är allvarligt i alla åldrar, men extra allvarligt för växande ungdomar. 

American Heart Association har även sett i studier att energidrycker kan öka blodtrycket och påverka hjärtfunktionen negativt. Därför bör personer med högt blodtryck och nedsatt hjärtfunktion undvika eller begränsa sitt intag av energidrycker. 

Koffein och prestation

Men koffein kan också öka din prestationsförmåga med några procent på till exempel halvmaraton eller maraton. Koffein kommer däremot inte att rädda ett lopp om du missat träning eller andra förberedelser som bra mat, sömn och återhämtning. 

För en eventuell prestationsförbättring kan man använda koffein vid lopp samt vissa träningspass som tuffare intervaller och eventuellt även på långrundan. Man behöver alltså inte koffein vid varje träningspass – och jag rekommenderar det inte heller till växande idrottare. 

För den som vill testa koffeinets prestationshöjande egenskaper rekommenderas att ta koffein 45–60 minuter innan start. Om du springer ett längre lopp, som maraton, kan du även fylla på mitt i loppet för att få en extra kick mot slutet. Du bör då inta 3–6 mg koffein per kilo kroppsvikt. Börja med en lägre dos och testa dig fram – man har sett positiva effekter vid doser under 3 mg/koffein/kg. 

Men testa att använda koffein på ett träningspass först, så att du vet att du inte mår dåligt av det. Mag- och tarmproblem är en vanlig negativ biverkan av koffein. Har du redan problem med magen så skulle jag vara försiktig med koffein innan ett lopp eftersom hög intensitet samt nervositet är faktorer som påverkar magen negativt. Koffeinet riskerar då att bli ännu en stressfaktor för en redan känslig mage. 

Energidryck före eller under tävling

Jag skulle inte rekommendera att använda en energidryck som koffein- eller vätskekälla innan träning eller ett lopp. Att dricka flera deciliter kolsyrad dryck innan start kan leda till mag- och tarmproblem. Vatten eller sportdryck är bättre vätskekällor innan tävling.

Jag rekommenderar också att du hellre tar en gel med koffein än en energidryck. Dessa är lätta att få i sig innan start samt ger dubbel utdelning, eftersom de även innehåller energi i form av kolhydrater. 

Är din favoritdryck en energidryck? Drick den då och då när du vill lyxa till det. Är du en växande idrottare, gravid eller har problem med magen, hjärtat eller blodtrycket? Då skulle jag undvika energidrycker. 

Känner du att du behöver energidryck för att orka livspusslet med mat, sömn, träning, jobb och skola? Då är det dags att se över ditt liv. Detta tyder på att du inte får tillräckligt med återhämtning, mat eller sömn vilket påverkar både hälsa och prestation negativt.

Använd inte energidrycker som en ersättning för måltider eller som törstsläckare. Riskerna med energibrist kan vara förödande för din träning. 

Gillar du inte energidrycker? Du kanske redan har gissat att du inte behöver dricka energidrycker för att springa fort. Lägg pengarna på bra mat som ger dig bra näring och riktigt bränsle i stället.

Varifrån kommer energin i energidrycker?

Energidrycker innehåller ofta olika centralstimulerande ämnen, men är till skillnad från sportdrycker vanligtvis tomma på kilokalorier i form av socker (kolhydrater). Här är fyra vanliga ingredienser i energidrycker:

Koffein

Koffein har en centralstimulerande effekt vilket leder till ökad koncentration och mindre trötthet. Det dämpar även trötthetssignaler under träning som löpning. Negativa effekter av koffein inkluderar sömnlöshet, illamående, ångest, oro, yrsel, hjärtklappning och mag-/tarmproblem. Koffein var på Wadas dopinglista fram till 2004 men är nu ett godkänt prestationshöjande preparat.

Glukuronolakton

En nedbrytningsprodukt av kolhydrater som bildas vid matsmältning. Kroppen behöver glukuronolakton bland annat vid bildning av bindvävnader.

Taurin

En aminosyra (aminosyror bygger upp protein) som bildas naturligt i kroppen samt i produkter från djurriket. Taurin hjälper till att bilda gallsalter samt att bibehålla vätske- och saltbalansen.

B-vitaminer

B-vitaminer hjälper bland annat till med ämnesomsättningen.

Källa: Livsmedelsverket



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Därför är Skyward X 2 Hokas skönaste sko hittills!
Blogg

Därför är Skyward X 2 Hokas skönaste sko hittills!


Den nylanserade Skyward X 2 kan vara Hokas mest bekväma modell hittills – här berättar vi varför.
– Man känner sig nästan lite skodopad när man springer i Skyward X 2, säger hinderlöparen Emilia Lillemo.

[ANNONS FRÅN HOKA] Hoka Skyward X 2 är en supertrainer med mycket generös dämpning, studsigt skum i mellansulan och kolfiberplatta. Version två är justerad för att ge en ännu tryggare och mer stabil känsla, utan att förlora den spänstiga responsen i mellansulan. Resultatet är en lättare och smidigare löparsko som fortfarande erbjuder maximalt med dämpning och en mycket hög grad av komfort. 

– Man känner sig nästan lite skodopad när man springer i Skyward X 2. Den har en superdämpning som verkligen märks. Samtidigt känns det som att skon också hjälper till att driva på steget och ger lite extra fart. Trots att den är maxad i uppbyggnaden känns den förvånansvärt smidig, säger Emilia Lillemo.

De här egenskaperna gör Skyward X 2 till ett utmärkt val för allt från lugna distanspass till långpass där man inte vill bli alltför sliten. Den maxade dämpningen gör den också till ett bra alternativ för mer återhämtande träning – något som Emilia skriver under på. Hon använder den främst till lugna långpass – särskilt när kroppen börjar bli sliten.

– För lugna långpass är den väldigt, väldigt bra. Är jag extra sliten muskulärt är det nästan perfekt att plocka fram den, eftersom det verkligen känns som att den sparar benen.

En avancerad mellansula med fokus på dämpning

Mellansulan är uppbyggd på samma sätt som på sin föregångare: PEBA-skum närmast foten, en konvex kolfiberplatta och en bas av superkritiskt EVA-skum längst ner. Kombinationen ger en stabil och trygg supertrainer, med en geometri som bidrar till känslan av att rulla framåt.

I yttersulan hittar vi slitstarkt gummi som både säkerställer bra grepp på vägen och hög hållbarhet – det här är en riktig milslukare!

Ovandelen andas också komfort, men med små justeringar som ger ännu bättre stöd för foten än i första versionen. Hälkappan är stabil och stadig, plösen ligger något närmare foten och meshen är mycket ventilerande. Passformen är nu något mer åtsmitande över framfoten än tidigare.

Dessutom finns reflexdetaljer som håller dig synlig från tidig morgon till sen kväll – med andra ord en perfekt följeslagare oavsett om du är morgonlöpare eller föredrar kvällspasset.

En uppskattad modell

Sedan Skyward X gjorde entré i HOKA-sortimentet har modellen fått många fans och mycket positiv feedback.

– Jag gillade första versionen också, men känslan är att Skyward X 2 blivit både lättare och smidigare. Den känns ännu mer följsam i steget, säger Emilia.

I version två får du maximal komfort, topprespons och en löpupplevelse som verkligen sticker ut. Vikten har minskats, samtidigt som alla de starka egenskaperna har bevarats och finjusterats. Resultatet är att Hoka Skyward X 2 nu blivit en ännu mer allsidig träningssko – ett bra val för dig som prioriterar väldämpade skor med hög komfort.

Emilia Lillemo menar också att Skyward X 2 kan fungera bra för olika typer av löpare och pass.

– För löpare som vill ha maximal dämpning men ändå få lite fartkänsla tror jag den kan fungera väldigt bra även till fartpass – kanske till och med tävling, säger hon.

FYRA VIKTIGA NYHETER

  • Ännu lättare – nya versionen väger bara 264/310 gram (dam/herr).
  • Bättre komfort och dämpning – ännu mer skonsam att löpa långt i.
  • Mer stabil trots hög sulplattform – ett tryggt val för bekymmerslösa kilometer.
  • Livligare löpkänsla med en framåtrullande geometri.

Har du inte hoppat på Skyward X-tåget ännu rekommenderar vi verkligen att göra det nu. Vi är övertygade om att du kommer att bli nöjd – och dina ben kommer att tacka dig!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Varför ska man springa intervaller?
Blogg

Varför ska man springa intervaller?


Vad är intervaller – och varför ska man springa sådana? Det och mycket mer reder vi ut här. Varsågod, här är allt du behöver veta för att komma i gång med intervallträning! 

Många löpare associerar säkert intervallträning med bultande hjärta, häftigt flåsande, stumma ben och kanske till och med blodsmak i munnen. Med andra ord sätter vi ofta likhetstecken mellan begreppet i fråga och högintensiv ansträngning. En sådan koppling är också delvis riktig. För hårt satsande elitlöpare – speciellt på medeldistans – innebär ofta intervallpassen att man verkligen utmanar sig själv och sin smärttålighet.

Själva begreppet intervallträning har emellertid en bred innebörd och behöver inte jämställas med maximal ansträngning. Den grundläggande betydelsen är tämligen vid och syftar egentligen enbart på att avsnitt med snabbare löpning (eller andra träningsaktiviteter) varvas med återhämtningsperioder i lägre intensitet. Faktum är att den viktigaste faktorn för framgångsrik intervallträning för löpare stavas fartkontroll – det handlar alltså sällan om att pressa sig till det yttersta.  

Den stora fördelen med att mixa segment med högre och lägre belastning är att man under begränsad tid kan hantera inslag med en högre ansträngningsgrad än vad man klarar av vid en kontinuerlig fysisk aktivitet med jämn belastning. De återkommande återhämtningsperioderna balanserar helt enkelt inslagen med högre intensitet.

Träningsform med en historia

Idén att varva korta avsnitt med snabb löpning med återhämtningsfaser har existerat länge inom löparvärlden. När ”The Flying Finns” med legendaren Paavo Nurmi i spetsen dominerade långdistanslöpningen på 1920-talet fanns ofta inslag med korta tempolopp på 6–8 x 100 meter inlagda i deras träning. Ibland kunde också längre fartavsnitt på cirka 600 meter med efterföljande joggvila förekomma.  

En mer strukturerad och vetenskapligt baserad form av intervallträning utformades av den tyske fysiologen och tränaren Woldemar Gerschler under 1930-talet. Enkelt förklarat gick hans träningsfilosofi ut på att löparna under träning skulle vänja sig vid sitt planerade tävlingstempo genom att genomföra kortare avsnitt än själva tävlingsdistansen i just det tempot, varvat med viloperioder. Efterhand minskades vilan mellan fartavsnitten, så att träningspassen successivt alltmer liknade ett regelrätt tävlingslopp. 

Gerschler var verksam som tysk landslagstränare in på 1960-talet och guidade också utländska elitlöpare till stora framgångar. Hans träningskoncept anammades brett världen över – men det var framför allt 1950-talets okrönte kung på långdistans, tjecken Emil Zatopek, som tog träningsmetoden till en närmast absurd nivå. Han lär ha genomfört intervallpass om 60 x 400 meter med 200 meters joggvila mellan fartsegmenten (en nätt distans på totalt 32 kilometer).

I början av 1960-talet förändrades däremot långdistansträningens grundprinciper markant, främst genom att en viss Arthur Lydiard nådde stora framgångar med sina svartskrudade nyzeeländska adepter. Hans koncept föreskrev stora mängder distanslöpning som en viktig grund för senare tempoträning. 

Men även om Lydiard främst förknippas med just mängdträning fanns också i hans träningsfilosofi utrymme för intervallträning som en viktig del för att spetsa formen inför tävlingssäsongen.

Tempoträning – ett utvecklande komplement

För en relativt oerfaren löpare som främst har byggt upp sin löpkapacitet med distanspass, inträffar ofta en stagnation i utvecklingen om inte någon form av tempoträning kompletterar den renodlade uthållighetsträningen. Intervallpass kan då vara ett effektivt verktyg för att komma vidare. 

Det är emellertid viktigt att du går försiktigt fram och introducerar dessa mer intensiva träningspass på ett förnuftigt sätt. Tänk på att varje fartavsnitt med ett högre tempo än din normala distansfart faktiskt innebär en ökad träningsbelastning. Håll därför huvudet kallt och vänj kroppen successivt vid den snabbare löpningen. Målsättningen bör vara att kunna avverka samtliga fartavsnitt i ett intervallpass i samma tempo – med samma återhämtningstid genom hela passet.

Sju variabler att arbeta med

Intervallträning kan också utformas på många olika sätt, eftersom vi faktiskt har inte mindre än sju olika variabler att ”spela med” (se längre ner). 

Ofta kan korta intervallpass vara lättare att hantera än pass med långa fartavsnitt för en relativt oerfaren löpare. Lägger du in väl tilltagen vila mellan snabblöpningsavsnitten säkerställer du att kroppen hinner återhämta sig mellan kraftinsatserna. På så sätt kan du hålla uppe löptempot under hela passet och undvika att dra på dig så mycket mjölksyra att du går helt in i ”väggen”.

Å andra sidan har de flesta löpare, som siktar på längre sträckor, mer att vinna på att förbättra sin tempouthållighet. Förmågan att hålla ett högt jämnt löptempo under längre tid ger helt enkelt bättre utdelning på längre distanser än att förbättra den rena toppfarten.  

Sju variabler att variera dina intervallpass med

1. Fartavsnittens längd

Gränsen mellan korta och långa intervaller är inte helt knivskarp. Vanligen betecknas fartsegment som varar mellan 10 och 70 sekunder som korta intervaller, medan långa intervaller generellt hamnar i spannet mellan 90 sekunder och 10 minuter.

2. Löptempot i fartavsnitten

Korta fartavsnitt gör att vi klarar av att springa i ett högt löptempo. Men hög fart kräver å andra sidan lång återhämtning mellan upprepningarna. Syftet med korta intervallpass är främst att utveckla vår rena tempoförmåga genom att lära kroppen ett avspänt rörelsemönster även i högt löptempo. Vill vi fokusera mer på tempouthållighet bör vi i stället göra fartavsnitten längre och löpa i ett något lägre, mer kontrollerat tempo som hamnar under vår mjölksyratröskel.

3. Typ av vila under återhämtningsfaserna

Att stå helt still eller gå långsamt under intervallvilan gör att pulsen sjunker snabbt och vi kan därmed lättare hålla uppe farten i tempoavsnitten. Väljer vi i stället att jogga eller löpa i långsam distansfart under återhämtningen får vi en mer uttalad uthållighetseffekt av vår fartträning, då pulsen inte går ned lika mycket. Vi blir därför helt enkelt bättre på att hålla ett högt jämnt tempo under lång tid.

4. Antalet intervaller (fartavsnitt/återhämtning)

Fler upprepningar ger en högre total träningstid, men betyder samtidigt att intensiteten i fartavsnitten måste hållas på en lägre nivå. En sådan struktur på intervallpasset ger bäst förberedelser för längre distanser, från milen och uppåt. Den som siktar på kortare sträckor gör däremot klokt i att löpa färre upprepningar i högre fart och med längre återhämtning mellan avsnitten med snabblöpning.

5. Längden på vilan mellan fartavsnitten

Grundregeln är att korta intensiva intervaller kräver lång återhämtning mellan kraftinsatserna, eftersom kroppen måste ges tid att hantera den mjölksyra som genereras av högt löptempo. Den som siktar mot sträckor från milen och uppåt bör anpassa fartavsnitten så att kroppen kan vara redo för nästa kraftinsats efter 60–90 sekunders återhämtning.

6. Uppdelning av passet i serier

Genom att dela upp ett intervallpass i flera serier (där vilan mellan serierna görs längre än vilan mellan de enskilda fartavsnitten/intervallerna) blir det mentalt lättare att genomföra det aktuella träningspasset. (Se exemplet med korta intervaller längre ner.)

7. Antal intervallpass under en träningsvecka

Löpare med ingen eller ringa erfarenhet av intervallträning får ofta bra effekt av ett intervallpass per vecka. På så sätt säkerställs tillräcklig återhämtning så att övrig träning inte blir lidande av den intensiva träningsbelastning som intervallträningen innebär.

När intervallträningen blivit en etablerad träningsrutin blir nästa steg att under vissa tuffare träningsveckor lägga in ytterligare ett tempopass. Välj då antingen ett fartlekspass (där snabb och långsam löpning blandas i ett oregelbundet mönster) eller en annan typ av intervallpass än vad du avverkat tidigare under veckan.

Två lämpliga introduktionspass till intervallträning

Här är två exempel på lämpliga introduktionspass till intervallträning. Det första är byggt på korta intervaller, medan det andra visar hur långa intervaller kan användas som förberedelser inför ett millopp. 

OBS! Ta dig tid att värma upp och varva ned noggrant under cirka 15 minuter före respektive efter båda intervallpassen.

Korta intervaller 

Vad: 3 x (5 x 200 meter) med 1 minuts vila mellan intervallerna. Serievila 2 minuter.

Progression: Börja med ett tempo som motsvarar din tävlingsfart på 10 kilometer. Öka successivt tills du behärskar en fart som motsvarar din kapacitet på 3 kilometer. Minska därefter vilan stegvis med 10 sekunder tills du klarar av att hålla 3-kilometerstempot med 30 sekunders vila mellan intervallerna. Vilan är fortfarande 2 minuter mellan de tre serierna.

Långa intervaller 

Vad: 3–6 x 1 kilometer med 2.30 minuters vila.

Progression: Börja med tre upprepningar i ett tempo som motsvarar din halvmaratonfart. Öka sedan farten successivt i de kommande passen tills du klarar av tre upprepningar i ditt miltempo. Därefter lägger du på fler upprepningar tills du behärskar sex fartavsnitt i ditt planerade tävlingstempo på 10 kilometer. Slutlig målsättning: att genomföra sex upprepningar med endast 2 minuter vila. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vilka löppass är mest effektiva?
Blogg

Vilka löppass är mest effektiva?


Tiden är knapp för många löpare, så det gäller att träna effektivt när man väl sticker ut på sin löprunda. Här är tre nyckelpass som hjälper dig att göra just det.

För att finna harmoni och balansera träningen mot allt annat du vill hinna med gäller det först och främst att organisera träningen på ett tidseffektivt sätt. Samtidigt är det viktigt att förstå att mer träning inte alltid leder till att man får ut mer av sin löpning, varken resultat- eller hälsomässigt. Effektiv träning handlar inte heller om att träna så mycket man kan. I stället gäller det att hitta en ”sweet spot” där träningsinsatsen kombineras med adekvat återhämtning – så att tillvaron i stort berikas på bästa sätt. 

Vilken träningsbelastning du klarar att hantera avgörs i hög grad av vad som sker i ditt liv när du inte tränar. Hur mycket träningstid kan du avsätta till löpning och hur kan du använda den på bästa möjliga sätt för att behållningen ska bli så stor som möjligt?

Vad är viktigast för dig?

Det finns förstås många faktorer som har inverkan på hur väl vi lyckas med vår träning. Under en viss period i livet prioriterar många prestationsaspekten högt. Att bli så starka och snabba som möjligt, och gärna sätta personbästa på olika distanser, är den stora drivkraft som motiverar oss till att träna regelbundet.

Självklart kan känslan av att förbättra sin löpförmåga ge en stor tillfredsställelse – men att enbart höja prestationsförmågan räcker inte för den som på lång sikt vill känna en djupare tillfredsställelse med sitt löpande.

Förr eller senare måste vi alla också acceptera att vi med åldern blir långsammare. Det behöver egentligen inte alls vara något negativt – det vill säga om man har lärt sig att uppskatta den rörelseglädje som faktiskt finns inbyggd i löpningen, oavsett vilket tempo man förmår hålla.

Tre centrala begrepp – och nyckelpass

Oavsett vilken fas du befinner dig i och vilket mål du har med din träning är tre begrepp helt grundläggande för den som vill trivas med sin löpträning: kontinuitet, variation och rätt prioriteringar. 

Under vissa perioder av året är det till exempel optimalt att träna lite mindre för att få såväl en fysisk som mental återhämtning. En sådan prioritering ger dig möjlighet att bygga upp motivationen för mer och tuffare träning längre fram. Det viktiga är dock att inte släppa löpningen helt.

Lika viktigt är det att variera längd, innehåll och tempon i de enskilda träningspassen. Om man exempelvis har tre timmar till förfogande för löpträning varje vecka är det varken speciellt inspirerande eller särskilt effektivt att genomföra ett 60 minuter långt distanspass tre gånger i veckan – särskilt inte om man springer samma runda varje gång.

Tre nyckelpass per vecka

Då är det bättre att organisera träningen i tre så kallade nyckelpass per vecka, där du fokuserar på tre olika grundläggande fysiologiska egenskaper för din löpkapacitet. 

Ett sådant upplägg fungerar lika effektivt för en löpare i en inskolningsfas av sin löpträning som för den som löper mer för hälsan än för prestationen. 

Strategin går också att tillämpa för den mer tävlingsinriktade löparen som under en period utan specifika tävlingsmål vill underhålla formen på en rimlig basnivå. Genom att successivt under ett antal veckor öka träningsbelastningen och träna fler träningspass per vecka mot nästa prioriterade lopp kan man enkelt hitta tillbaka till tävlingsformen igen.    

Här under ser du hur den här filosofin med tre nyckelpass per vecka kan tillämpas i praktiken, vad de olika passen har för syfte och exempel på hur de kan genomföras. 

Så genomför du nyckelpassen

Långpass 

Därför ska du göra det: Ökar den lokala uthålligheten och hållfastheten i löpmuskulatur och stödjevävnad. Ger även mental uthållighet. 

Så gör du: Spring långa pass i tid/distans som du anpassar efter din träningsbakgrund. Utgå från längden på ett normalt distanspass som du genomfört under de senaste veckorna. Öka sedan träningspassets längd (i tid) från vecka till vecka med 5–10 minuter löpning tills du når ditt uppsatta mål. Därefter behåller du längden på långpasset konstant. 

Tiden som du är ute och springer är viktigare än att pricka ett exakt tempo – farten är alltså inte i fokus under långpassen. Korta sekvenser med återhämtande gång är också helt ok.   

Tempopass

Därför ska du göra det: Ökar den maximala syreupptagningsförmågan och förbättrar löptekniken. Är mentalt utmanande. Stärker självkänslan.

Så gör du: Tempopassen kan utformas på en rad olika sätt. Viktigast är att du belastar den centrala syretransportförmågan (hjärtats pumpeffekt och blodets transportkapacitet) mer än vad du gör vid din normala distansfart. 

Tempopass kan till exempel bestå av intervallträning, vilket innebär ett nästan oändligt antal möjliga varianter. Testa både korta (10–70 sekunder) och långa (90 sekunder till 10 minuter) fartsekvenser. Stegra träningsbelastningen progressivt genom att öka antalet upprepningar och/eller minska vilan mellan varje intervall. 

En tredje variant är fartlek, där du blandar snabbare och långsammare löpning i ett oregelbundet mönster. Genomför också testlopp eller snabbdistanspass över en kortare sammanhängande sträcka på 3–5 kilometer som en variant på tempopass. 

OBS! All tempoträning bör föregås av 10–15 minuter uppvärmning och lika lång nedvarvning.

Backträning

Därför ska du göra det: Löpning i kuperad terräng ger en mer styrkebetonad effekt än löpning på flackt underlag, och ger även en varierad belastning på kroppen. Ger också mentalt stimulerande variation. Backträning har en positiv effekt på både löpteknik och balans, vilket i förlängningen kan förebygga överbelastningsskador. 

Så gör du: Börja försiktigt och höj efterhand intensiteten och längden på backen du löper uppför. Backträning kan genomföras i en och samma stigning med återhämtande vila nedför i form av lugn jogg. 

Backintervaller har en liknande specifik styrkeeffekt som sammanhängande löpning i kuperad terräng, vilket också är ett alternativ som gör träningen mer varierad.   

Tips!
Kompletterande styrke-och rörlighetsträning bör också finnas med i ett effektivt träningsupplägg. Lägg in den efter tempo- och backpassen när du redan är uppvärmd –  det sparar mycket tid.  



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Smarta lifehacks för löpare
Blogg

Smarta lifehacks för löpare


Här är 21 tidsbesparande tips och tricks som gör livet som löpare enklare, snabbare, smartare – och hälsosammare!

När man väl har blivit löpare märker man snabbt att löpning är beroendeframkallande – man vill inte missa sina pass. Men bristen på tid gör att träningen liksom bra mat och sömn ibland måste prioriteras bort. Här kommer därför några tips som både sparar tid och kan förenkla vardagen lite. 

Planering är A och O för den som vill leva hållbart, både när det gäller att minska matsvinn och att förbättra hälsa och prestation. Börja därför ditt nya, smartare liv med att planera in veckans träning i kalendern – då är det lättare att den verkligen blir av. 

Planera även in veckans måltider och åk sedan och storhandla – det blir billigare och det spar tid. Välj en tid att handla när inte alla andra gör det så slipper du trängsel (eller handla mat på nätet). Det är smart att handla när man är mätt, då är det lättare att hålla sig till inköpslistan (att storhandla direkt efter långrundan är inte heller toppen, varken för din återhämtning eller humöret). 

En idrottare sa till mig att hennes räddning har varit att beställa matkassar på nätet.

En idrottare sa till mig att hennes räddning har varit att beställa matkassar på nätet. Om du har dålig fantasi och/eller dåligt med tid är detta förstås också ett smart val. Ett tips där är att välja några portioner extra så att innehållet även räcker till din lunchlåda.

Investera i bra matlådor

Att göra handling och matlagning smidigare är något alla uppskattar men det finns även andra tips och tricks som kan underlätta livet för oss som tränar. Bra burkar eller matlådor med lock är till exempel bra att ha hemma, både till resterna samt till matsäcken eller lunchen dagen efter. 

Ha också en liten kylväska, kylda kylklampar samt en termos lättillgängligt. Detta underlättar om du behöver ta med ett återhämtningsmål att äta efter träningen. (Du bör äta inom två timmar efter avslutat träningspass, gärna snabbare om du kört ett tuffare eller längre pass.) Att ha en matsäck att äta direkt efter träningen är ju också guld värt om dagen är fullbokad.

Energi under rundan

Att ha tillgång till energi, till exempel i form av gels, under längre löpturer är bra. Rekommendationen för kolhydratintag är 30–60 gram kolhydrater i timmen om du springer över 75 minuter. Du kan bära med dig dem i löparjackans fickor eller liknande.

Ett annat alternativ är att investera i ett löparbälte eller en ryggsäck som har fickor för förvaring. Dessa finns i olika varianter – prova gärna i butik genom att hoppa lite så att du känner att de sitter bra. Både bälten och ryggsäckar/löparvästar har ofta en förvaringslösning för både mobilen och nycklarna.

Se till att dricka

Vid pass under en timme klarar de flesta sig utan vatten om man är i vätskebalans och det inte är väldigt varmt. Men att få i sig tillräckligt med vätska under varma långa rundor kan förstås vara en utmaning, och då kan ett vätskebälte vara en vettig investering. De flesta vätskebälten har också plats för nycklar, mobil och gel. 

Personligen har jag svårt med vätskebälte, så jag har köpt små flaskor som får plats i mitt löparbälte – ett ”lifehack” som har gjort mitt liv som löpare lite lättare. 

Alla har lika mycket tid att disponera men genom att planera och använda smarta tips och tricks – ”lifehacks” – kan du frigöra tid så att träningen blir av och återhämtningen förbättras. Här är några av mina bästa tips när det gäller matplanering och idrottsnutrition!

1. Planera in din återhämtning

Många missar detta. Återhämtningen är lika viktig som träningen du genomför.

2. Löpare behöver kolhydrater

Pimpa till exempel din fil, gröt och sallader med torkad frukt.

3. Sprid ut ditt proteinintag

Ät 20–30 gram protein 4–5 gånger om dagen. Detta främjar din muskeluppbyggnad jämfört med att äta protein vid ett eller ett par tillfällen under dagen.

4. Ät tillräckligt

Tränar du mycket? Ät ett kvällsmål så att du inte vaknar upp hungrig under natten.

Ät ett kvällsmål om du tränar mycket – så slipper du vakna hungrig.

5. Skölj munnen med energi …

En klunk med saft/sportdryck som du sköljer munnen med under fem sekunder innan en intervall kan förbättra prestationen.

6. … men var rädd om tänderna

Använder du sportdryck/gels under träningen? Tänk på tandhälsan – ta med en liten flaska med flourskölj och använd efter passet.

7. Har du järnbrist?

Undvik att ta en järntablett under timmarna efter träning eftersom järnupptaget är försämrat då.

8. Gör gröten i förväg

Gör i ordning din grötblandning i en stor burk så slipper du fixa med det varje morgon. Blanda till exempel havregryn, rågflingor, nötter, frön, kanel, torkad frukt.

Förbered en mumsig frukostgröt.

9. Förbered havregrynsgröten

Gör det redan kvällen innan. Blanda med mjölk eller vatten i en kastrull, lägg på ett lock och ställ in i kylen. Koka gröten nästa morgon. (Du kanske behöver fylla på med lite mer vatten innan du kokar eftersom vätskan sugs upp av grynen).

10. Addera ett ägg

Blanda i ett rått ägg i havregrynsgröten mot slutet av koktiden, rör om tills det är klart. Detta gör gröten mer mättande och du får i dig protein redan på morgonen, vilket annars kan vara lätt att missa. Fungerar även med mannagrynsgröt och andra grötvarianter.

11. Koka många ägg

Koka flera ägg samtidigt och ha dem i kylen. Kokade ägg håller minst fem dagar med skalet på – perfekta att ta med och lägga på mellismackan till exempel.

12. Gör en snabb omelett

Det går fort att göra i en skål som tål mikro: rör ihop 2 ägg med 1–2 msk mjölk + ev. riven ost + salt och peppar. Mikra 1 minut, rör om och mikra sedan ungefär en minut till. Servera med bröd och grönsaker.

Gör en snabb omelett i mikron – både nyttigt och gott!

13. Ta vara på resterna

Frys alltid in rester så att du har ett lager med lunchlådor till stressiga dagar.

14. Laga extra mycket

Lagar du kyckling- eller laxfiléer? Gör fler när du ändå håller på, och styckfrys dem. Det är praktiskt att kunna ta fram och tina vid behov. Pasta/ris/mathavre eller liknande är lätt att koka som tillbehör.

15. Frys in frukt och grönt

Frys in frukt/grönsaker till smoothies i portioner. Då kan du snabbt ta fram en portion och fixa en smoothie.

16. Förbered frukt och grönt i portioner

Skär upp frukt och grönsaker i bitar/stavar så att det finns lättillgängligt. Förvara i glaslådor med tätt lock i kylen.

17. Välj bättre bladgrönsaker

Byt ut isbergssallad mot bladspenat eller rucola som har mer näring.

18. Testa nytt

Våga testa nytt ibland när det gäller frukt och grönsaker – det är lätt att man fastnar i vanebeteenden. Du kanske hittar nya favoriter.

19. Testa poké bowl

Det är supersmidigt att göra själv direkt i en burk med lock, som du kan ta med till jobbet eller äta efter löprundan. Fyll skålen med överblivet ris, grönsaker, kanske mango, nötter, frön, kokt ägg, bönor eller en kyckling-/laxfilé. Jag gillar att toppa med shirachamayo som finns att köpa färdigblandad. Använd gärna fryst mango/avokado/sojabönor – det fungerar som kylklampar om du ska äta din bowl senare under dagen.

Har du ris över? Fyll på med grönsaker och gör en smaskig poké bowl!

20. Laga sötpotatis i mikron

Sötpotatis kan du ”baka” i mikron. Stick några hål i potatisen med en gaffel innan du ställer in den i mikron. Värm på full effekt i fem minuter, vänd på potatisen och baka cirka fem minuter till (beroende på storlek).

21. Ha en vattenflaska vid skrivbordet

Det gör det lättare att komma ihåg att dricka under dagen. Smaksätt vattnet med citron, apelsin, frysta bär, mynta eller liknande om du vill göra det lite aptitligare.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*