MEST LÄSTA
Hur springer man snabbare?
Blogg

Hur springer man snabbare?


Med de här fyra knepen lär du dig att springa snabbare – perfekt träning inför ditt lopp.

Många löpare har en tendens att genomföra sin distansträning i ett löptempo som antingen är för snabbt för att bygga en solid uthållighet eller för långsamt för att ge positiv effekt på tempoförmågan.

Om du dessutom vill spetsa formen inför ett kommande lopp är det extra viktigt att distanspassen går i en kontrollerad fart. Faller du för frestelsen att gå på för hårt under distansträningen – bara för att bevisa för dig själv eller andra att du kan trycka på – betyder det indirekt att du inte kommer kunna hålla den fart som krävs för de viktiga formskapande tempopassen.      

Känner du dig villrådig inför hur du på bästa sätt ska förvalta din grundkapacitet och ta steget till snabbare löpning? Då kan detta upplägg ge dig vägledning!

1. Gör din träning mer differentierad 

För att orka hålla uppe farten under snabbare träningspass som intervaller, fartlek, snabbdistans och testlopp måste du anpassa distansträningen så att återhämtningen blir tillräcklig. Har du byggt en god grund med många och långa distanspass under vinterhalvåret är det nu läge att minska omfånget något, för att ge plats för träningspass med intensiv, fartbetonad löpning. 

Då sådan träning innebär en större belastning på såväl syretransporterande organ som på hela rörelseapparaten behövs längre återhämtning efter att du genomfört ett sådant pass. I praktiken kan du därför byta ut ett eller två medellånga distanspass i din träningsplan mot kortare tempopass, vilket betyder att din totala veckomängd reduceras något.

Om du genomför två tempopass under samma vecka bör de placeras så att det ligger flera dagar med lättare distansträning eller hela vilodagar mellan de intensiva träningsdagarna. Som påpekats i inledningen är det då viktigt att du disciplinerat håller tillbaka farten i de kvarvarande distanspassen. 

2. Börja tempoträningen med stegringslopp

För att försiktigt vänja kroppen vid högre löptempon än ditt normala distanstempo gäller det att skynda långsamt. Snabbare löpning innebär per definition att man utmanar kroppens förmåga – och därmed ökar också skaderisken. Kortare stegringslopp är därför en utmärkt introduktion till snabbare löpning och ett säkert sätt att få känna på den högre farten i en lagom dosering. 

Så gör du: Värm upp (och varva ned) enligt förslaget längst ned på sidan. Efter uppvärmningen kör du stegringslopp om 20 sekunder löpning, med gång eller långsam jogg tillbaka till startpunkten (45–60 sekunder). Börja med sex upprepningar och stegra successivt till tio. Löp ut ordentligt i varje fartökning, men se till att alltid bibehålla en avspänd löpteknik.

3. Lägg in 400-metersintervaller

När du vant kroppen vid stegringsloppen (ovan) är det dags att lägga in ett mer regelrätt tempopass i form av 400-metersintervaller. Har du tillgång till en löparbana med ett exakt 400-metersvarv är det givetvis bra. Men du kan också genomföra denna träning på ett jämnt, flackt och fast grusunderlag i exempelvis en park eller på en asfalterad cykelbana. 

Så gör du: Värm upp (och varva ned) enligt förslaget längst ned på sidan. Spring sedan 400 meter långa fartsekvenser i en fart som motsvarar din tävlingsfart på 10 kilometer. Börja med fem upprepningar och öka successivt till åtta allteftersom formen stiger.

Är du osäker på din kapacitet på milen? Sikta på att springa i en fart som motsvarar en ansträngningsgrad på RPE 7–8.*

Vilan mellan varje intervall ska vara 2 minuter i början. Efterhand kan den minskas till 1,5 minut och slutligen 60 sekunder. 

4. 1 000-metersintervaller

”Tusingar” är något av en intervallklassiker. Sträckan är tillräckligt lång för att man ska hinna hitta en jämn rytm och få en känsla för hur krafterna bör disponeras – vilket också är huvudsyftet. Mentalt känns tiden i hög fart samtidigt tämligen överkomlig, i vetskapen om att det snart kommer en återhämtande vila.

Precis som med 400-metersintervallerna måste inte den här träningen genomföras på en löparbana – ett slätt, jämnt och flackt underlag fungerar lika bra. 

Utmaningen med så här pass långa fartavsnitt är att hålla farten uppe genom hela passet. Börja därför något återhållsamt på de två första – och kör dig inte helt i sank på den sista upprepningen (bara för att det är den sista). Målsättningen är att hela passet ska genomföras i hög, jämn fart – men med en avspänd löpteknik. Undvik hårt knutna händer, högt uppdragna axlar och grimaserande anletsdrag. 

Så gör du: Värm upp (och varva ned) enligt förslaget längst ned på sidan, men lägg till 2–3 stegringslopp. 

Spring sedan 1 kilometer långa fartsekvenser i en fart som motsvarar din tävlingsfart på 10 kilometer. Börja med tre upprepningar och öka successivt till sex allt eftersom formen stiger.

Är du osäker på din kapacitet på milen? Sikta på att springa i en fart som motsvarar en ansträngningsgrad på RPE 8.*

Vila 2,5 minut mellan varje intervall. Efterhand kan du minska vilan till 2 minuter och sedan 90 sekunder.

*RPE står för ”rate of perceived exertion” och kan översättas med “grad av upplevd ansträngning”. Utformningen är en tiogradig skala, med vars hjälp man subjektivt kan skatta hur ansträngande en viss fysisk aktivitet känns. På skalan motsvarar 1 lätt gång och 10 betyder maximal ansträngning, som man endast kan klara under 30 sekunder. 

Upp- och nedvarvning i samband med tempopass

Uppvärmning 
Långsam jogg under fem minuter. Öka sedan farten successivt till normalt distanstempo under ytterligare fem minuter, innan du övergår till att göra dynamiska rörlighetsövningar under cirka fem minuter: armpendlingar, sidvridningar, framåtböjningar, knäböjningar, utfallssteg, benpendlingar framåt-bakåt och sidledes etcetera.

Därefter kör du korta sekvenser (20–30 meter) med löpskolningsövningar: höga knälyft, hälkick, skipping, sidlöpning med översteg, låga studshopp etcetera.

Avsluta uppvärmningen med tio minuter löpning i lätt distanstempo. Totalt tar uppvärmningen cirka 30 minuter.   

Nedvarvning
Mycket lätt jogg under 10 minuter. Avsluta med statiska tänjningar för vader, lår och ljumskar samt lätta avslappningsövningar för övriga kroppen. 

Viktigt om dynamiska och statiska rörlighetsövningar!
Undvik statiska töjningar (där muskeln hålls uttänjd under ett antal sekunder) under uppvärmningen. Statiska töjningar eliminerar nämligen en del av muskelns naturliga elasticitet, vilket får en negativ inverkan på kraftutvecklingen i löpsteget. Under uppvärmningen ska därför fokus ligga på dynamiska rörlighetsövningar.
Som en del i nedvarvningen kan du däremot med fördel tänja statiskt för att återställa ”slaglängden” i muskeln. Intensiv löpning orsakar nämligen en sammandragning i framför allt benmuskulaturen, vilket ofta upplevs som en påtaglig stelhet en stund efter avslutad träning.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Anders Szalkai: “Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”
Blogg

Anders Szalkai: “Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”


Chefredaktör Anders Szalkai fortsätter sin nedräkning mot adidas Stockholm Marathon. Så här gör han för att ladda upp med kolhydrater och energi inför loppet på lördag.

[ANNONSSAMARBETE MED ADIDAS] Jag hade ett webinar tidigare i veckan om förberedelserna inför adidas Stockholm Marathon och fick väldigt positiv respons på det. Här är ett litet utdrag från det som handlar om kolhydratladdningen och hur jag själv tänker sista dagarna inför loppet.

Den sista träningsveckan handlar mycket om kolhydratladdning – att fylla glykogenlagren utan att stressa magen. När jag själv var som bäst inledde jag ofta laddningen med en kolhydrattömning. På tisdagen åt man mindre kolhydrater för att tömma kroppen lite, eftersom studier då visade att man i teorin kunde fylla på extra mycket efteråt.

Senare forskning har dock visat att om du är van att träna mycket och köra långpass så är kroppen redan väldigt effektiv på att lagra kolhydrater när den får extra tillgång. Därför har jag tonat ner själva tömningsfasen. Risken är att man blir lite för sliten och mer mottaglig för virus eller förkylningar – och det vill man absolut inte sista veckan. Däremot så gör jag kanske en liten variant själv, mest som en mental trigger att ”nu är något på gång”. Men jag är också noga med att undvika sjuka människor.

Laddningen börjar i dag

Själva laddningen börjar egentligen i dag onsdag, men framför allt fokuserar jag på att få i mig extra kolhydrater under torsdag och fredag. Jag tycker inte att man ska överäta, men gillar man att räkna kan man sikta på ungefär 500–800 gram kolhydrater per dag beroende på kroppsstorlek och muskelmassa.

För att komma upp i det kan man lägga till extra mellanmål eller använda någon form av kolhydratdryck/laddningsprodukt tillsammans med vanlig mat där fokus ligger på kolhydrater.

Det viktiga är att inte experimentera. Har du aldrig testat laddningsdrycker tidigare kanske det inte är läge att börja nu. Då är det säkra kort som gäller: ris, pasta och potatis. Och glöm inte att det även finns kolhydrater i sådant som godis och glass, så det kan funka också om du gillar det och om du vet att det är okej för din mage.

Inte bara kolhydrater

Fokus ska alltså ligga på kolhydrater, men utan att för den sakens skull helt glömma fett och protein. Samtidigt är magen viktigast – allt ska fungera på tävlingsdagen.

Det kan också vara klokt att få i sig lite extra salt torsdag och fredag, särskilt om det ser ut att bli varmt på tävlingsdagen. Vissa tycker det räcker att salta maten lite extra, andra använder salttabletter. Jag har själv upplevt att salttabletter fungerat bra för magen, särskilt under ultralopp och belastning under längre tid.

Normalt säger jag att man inte ska testa nya saker sista veckan, men just salttabletter kan vara en sådan grej man eventuellt kan lägga till – kanske en till två tabletter per dag inför loppet för lite extra buffert.

Tävlingsdagen – energi och frukost

Just adidas Stockholm Marathon är lite speciellt eftersom starten inte går tidigt på morgonen utan mitt på dagen. Det gör att man har längre väntan fram till start från det att man vaknat.

Börja med att sova ut så gott det går. Många sover sämre natten innan ett lopp på grund av nervositet, men lägg ingen energi på det. Har veckan i övrigt varit bra spelar en sämre natt mindre roll än man tror.

Jag brukar rekommendera att man går upp i god tid så att det inte blir stress på förmiddagen. Under min elitkarriär gillade jag att ta en liten promenad med lite småjogg och rörlighet för att väcka kroppen innan frukost.

Om starten går runt tolvtiden som på adidas Stockholm Marathon tycker jag att frukost vid åtta är ganska lagom. Då hinner maten lämna magsäcken innan start.

Frukosten ska vara något du är van vid – gärna lite mindre fibrer än vanligt för att minska risken för magproblem. Vitt bröd med honung eller sylt, cornflakes, yoghurt och banan fungerar ofta bra. Jag brukar undvika granola och väldigt fiberrika alternativ.

Gillar man att räkna kan man sikta på ungefär 75–150 gram kolhydrater till frukost.

När jag sprang London Marathon nyligen berättade vinnaren Sabastian Sawe att hans frukost var väldigt enkel. Han åt vitt bröd med honung och drack sedan en energidryck med cirka 70–80 gram kolhydrater innan start.

Fyll på med energi fram till start

Under en timme före start brukar jag själv bara dricka vatten – ofta mellan cirka 10.00 och 11.00 – för att inte ligga för högt i varv för tidigt. Sedan börjar jag sippa på sportdryck eller annan energi igen sista timmen före start.

Eftersom starten är sen tycker jag också att ett lätt mellanmål två timmar före start kan vara bra, inte minst för löparen som kommer vara ute i många timmar. För de som springer under tre timmar kan nog frukosten och sportdryck/laddningsdryck räcka bra. 

Sista energiintaget brukar jag rekommendera 10–15 minuter före start. Det kan bestå av en gel om du är van vid det, eller lite extra sportdryck. Många elitlöpare tar en koffeingel här, så det kan också vara en bra ingång till loppet – men bara om du testat det tidigare och vet att magen klarar det.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur laddar man för ett maraton?
Blogg

Hur laddar man för ett maraton?


Ska du springa ett maraton eller något annat långlopp? Grattis till en inspirerande utmaning! Här kommer några matnyttiga tips på vägen.

Veckan innan ett maraton eller ett annat långlopp har du gjort allt du kan träningsmässigt. Nu kommer den jobbigaste tiden – att vänta och att träna mindre. Utnyttja den här perioden med mindre träning till att finslipa din mat- och dryckesplan för loppet. Läs informationen noga så att du vet vad du kan förvänta dig och när du kan få mat och vätska under loppet. Fundera också på om du behöver ta med något själv. 

Man bör inte prova något nytt dagen innan tävling eller på tävlingsdagen så välj mat och dryck som du vet fungerar för dig och din mage. Serveras ett märke på sportdryck och gels som du inte har provat så bör du testa dessa på ett träningspass innan loppet – sportmatsprodukter kan ge mag- och tarmproblem eller göra att du mår illa. 

Så mycket kolhydrater behöver du äta

Du bör få i dig 60 gram kolhydrater i timmen ungefär var 30:e minut (alltså cirka 30 gram per tillfälle). Börja därför att fylla på med kolhydrater redan efter 30 minuter. Att inta kolhydrater under loppet kommer minska risken för att du springer in i ”väggen”, alltså att energin tar slut. Detta brukar ske mot slutet av långa lopp, men risken för att det ska ske blir alltså mindre om du börjar fylla på med kolhydrater tidigt. Väljer du dessutom sportdryck eller saft vid vätskestationen så slår du två flugor i en smäll då du får i dig både vätska och kolhydrater. 

Även om du använder loppets vätske- och energistationer så kan det vara bra att ha med lite nödproviant. När du har några kilometer kvar eller när du kommer in i en dålig period så är det toppen att ha till exempel gel tillgängligt, det kan göra underverk när motivation och ork börjar tryta. 

Att skölja munnen med någon form av kolhydratskälla är ännu ett trix att ta till när du kommer till sista kilometern. Att få något sött i munnen att ”skölja” med några sekunder kan öka din prestationsförmåga några procent under några minuter. Det kan vara den energikick du behöver för att klara din tidsgräns. 

Gör en vätskestrategi

Ju närmre ditt lopp kommer desto bättre koll kan du få på vilket väder som kommer infinna sig på tävlingsdagen. Denna kunskap kan du nyttja för att finslipa din vätskestrategi under loppet. 

Se oavsett till att starta loppet i vätskebalans – kontrollera att färgen på ditt kiss är helt klar till lätt ljusgul. Drick fem deciliter vätska ungefär två timmar innan start. Tänk också på att du måste fylla på med vätska även om det är kallt under loppet. En bra plan är att dricka vid varje station oavsett väderförhållande. 

Rekommendationen är att inte förlora mer än två till tre procent av din kroppsvikt under ett lopp. Man har sett att de bästa manliga maratonlöparna förlorar upp mot fem procent eller mer i vätska under ett maraton som de springer på cirka två timmar. Men då du kommer vara ute längre än de är (om inte – grattis till världsrekord och/eller svenskt rekord) vilket betyder att din prestation kommer kunna försämras under fler timmar på grund av vätskebrist än vad fallet är för elitlöparna. 

Drick lagom mycket

Att dricka för mycket under loppet är däremot inte bra. Det kan leda till hyponatremi vilket betyder att du har för lite salter i relation till vätska i kroppen. Symptomen är ungefär samma som vid vätskebrist, bland annat yrsel och huvudvärk – vilket många kopplar till vätskebrist. Detta gör tillståndet både svårtolkat och farligt.

Ett tecken på att man har druckit för mycket vatten är att man har gått upp i vikt under loppet. Att dricka sportdryck eller Resorb, som innehåller elektrolyter, kan motverka hyponatremi. 

Smart tips om det blir varmt

Ser det ut som att det blir riktigt varmt under ditt lopp så kan isstrumpor hjälpa dig att sänka kroppstemperaturen. Detta kräver dock att du har support efter banan. Isstrumpor är helt enkelt långa nylonstrumpor som fylls med is och används för att kyla ned dig under loppet. Du hänger dem runt nacken någon kilometer – detta kan vara guld värt om värmen är hög.

Så gör du isstrumpor 
Klipp av benen på ett par nylonstrumpbyxor, fyll benen med is, knyt ihop – nu har du en iskorv. Lägg dessa i kylväskor och be ditt supportteam att ge dig dem efter halva loppet – eller mot slutet av loppet när värmen börjar bli olidlig.

Ladda eller inte ladda?

Ska man kolhydratladda eller inte inför ett långlopp? Den frågan får jag ofta. Du behöver inte göra en kolhydratuppladdning på det sätt som var populärt förr i tiden, det vill säga avstå från kolhydrater under veckan före loppet för att sedan äta väldigt mycket kolhydrater på kort tid. Detta kan leda till mag- och tarmproblem och ger ingen bättre effekt. 

Därför ska du äta kolhydrater
Vikten av att inta kolhydrater och vätska tydliggjordes i samband med det första försöket att komma under två timmar på maraton (i det Nike-sponsrade projektet Breaking2). Då noterade man att Eliud Kipchoge, som vann loppet, inte fick i sig den mängd kolhydrater samt vätska som man hade beräknat att han behövde.
Det första försöket avslutades på 2.00.25. Försöket upprepades några år senare, med ett lyckat resultat på 1.59.40. Det är alltså av stor vikt att få till en bra mat- och vätskestrategi under långa lopp – oavsett nivå. Planering ökar chansen att loppet blir bra och till största delen roligt.

Däremot ska du vara noga med att äta ordentligt med kolhydrater dagarna före samt på själva tävlingsdagen. Se till att dina måltider innehåller kolhydrater samt lägg till kolhydratrika mellanmål och kvällsmål några dagar före loppet och fram till loppet. 

Välj mat smart

Ett tips är att minska ditt fiberintag dagarna innan start, detta leder till en ”lättare” känsla i kroppen under loppet. Det är alltså viktigt att du bibehåller ditt kolhydratintag, men du minskar mängden fibrer. Avstå från frön och nötter, välj vanlig vit pasta eller ris i stället för råris eller fiberberikade pastavarianter. Detsamma gäller fiberhavregrynen – välj i stället de med mindre fibrer.

Avstå även från jordgubbar och hallon som innehåller frön, och välj ett ljusare bröd. Linser, bönor och liknande är också fiberrika och även gasbildande (vilket inte är optimalt när det är dags för tävling). Du kan även med fördel välja mejeriprodukter med lägre fetthalt samt välja fisk eller kyckling i stället för rött kött.

Får du inte till ditt lopp helt perfekt så får du justera och finslipa till nästa gång. Fungerar allt toppen – ja, då är det bra att skriva ned hur du gjorde så att du kan använda samma plan nästa lopp. Lycka till!

Läs också: Så toppar du formen



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så börjar du träna igen efter graviditeten
Blogg

Så börjar du träna igen efter graviditeten


Det finns många fördelar med att försöka börja om med träningen efter förlossningen. Träningen hjälper kroppen att bygga upp bäckenbotten igen och gör att du får tillbaka styrka, rörlighet och balans. Den gör dig också piggare och mer rustad att orka vardagen med ett litet barn. Här förklarar barnmorskan Jennifer Berglund hur du börjar om – i åtta säkra steg. 

Dessa råd är menade som en riktlinje för hur du kan tänka kring träningen och upptrappningen av den, men självklart finns mycket stora individuella skillnader. Om du är en van löpare som sprungit även under graviditeten går det sannolikt att återuppta löpningen både tidigare och på längre sträckor än om du inte tränat alls under graviditeten. Och likadant åt andra hållet: om du är ovan vid träning kan du behöva längre tid för återhämtning och börja försiktigare.

Så ta tidsangivelserna och råden om intensitet med en nypa salt och anpassa efter dina egna förutsättningar – både utifrån hur din träning såg ut innan förlossningen och utifrån hur mycket din kropp påverkats av graviditeten och förlossningen.

Skynda långsamt

Även om det är viktigt att komma igång med träningen är det allra viktigaste att du hinner landa i den nya tillvaron och låter kroppen få tid att läka ordentligt. Så skynda långsamt och lyssna på vad din kropp klarar av. Försök släppa på prestigen, var generös mot dig själv – och backa tillbaka om något inte känns bra eller om en övning gör ont.

Jennifer Berglund är barnmorska och författare till boken Den fjärde trimestern. Foto: Kate Gabor

För de allra flesta fungerar det bäst att börja med bäckenbottenträning och promenader för att sedan trappa upp träningen. Efter en långsam start går det bra att successivt lägga till enklare styrketräning. Börja gärna med att använda den egna kroppsvikten eller gummiband, för att sedan öka på med vikter. 

Vid obehag eller smärta från underlivet eller bristningen kan det vara klokt att vänta med träningen, eller med att trappa upp, tills efter att du varit på efterkontrollen hos barnmorskan. Detta gäller särskilt vid en större bristning (grad 3 eller 4). Hopp och löpning rekommenderas generellt från tidigast tolv veckor efter förlossningen, oberoende av förlossningssätt.

Kom igång med träningen, steg för steg

1. Djupandning 

Djupandas vid några tillfällen varje dag för att försiktigt aktivera bäckenbotten. Vila i övrigt helt första veckan och låt bristningen få en chans att börja läka.

2. Bäckenbottenträning 

Hitta knipet där anus, slidan och urinröret knips åt, och träna sedan på styrka och uthållighet.

3. Promenader

Starta med korta och långsamma promenader och öka successivt när du känner att kroppen är redo. Till en början är det klokt att gå på relativt plan mark, för att sedan lägga till sträckor med mer backar.

4. Enklare styrketräning 

Börja med bara den egna kroppsvikten och trappa upp långsamt med först gummiband och sedan lättare vikter. Vänta ytterligare en tid med tyngre styrketräning. För att du ska kunna bygga upp hållningen efter förlossningen behöver magmusklerna sakta börja aktiveras igen. Spänn magen lätt, som om du ska parera ett slag mot magen, håll kvar i några sekunder, och slappna sedan av. Upprepa några gånger om dagen och kom ihåg att hela tiden andas. Börja med detta när det inte längre gör ont att aktivera bukmusklerna.

5. Simning 

Simning är generellt en skonsam träningsform som inte belastar kroppen lika mycket som träning utan vatten. Men eftersom bad ger ökad risk för att bakterier ska ta sig in i livmodern och orsaka en infektion, bör du vänta med att simma tills blödningen slutat helt.

6. Cykling och joggning 

När kroppen blivit starkare och grundstyrkan känns stabil kan du testa att jogga eller cykla. Korta rundor med kontroll över bäckenbotten är det som gäller till en början (men kom ihåg att inte aktivt knipa under träningen). Ta små korta steg och lyssna på kroppen – både under passet och efteråt. Undvik till en början mycket löpning i nedförsbackar, för att inte belasta bäckenbotten för hårt. 

Backa tillbaka till bäckenbottenträning och enklare styrketräning igen, eller öka på, beroende på hur det känns i kroppen. Cykling går oftast att börja med tidigare än löpning, eftersom det är mer skonsamt för kroppen, men när du kan börja beror mycket på vilken typ av bristning du fått och hur den läkt. Ett extra mjukt sadelskydd kan vara till hjälp den första tiden, för att minska trycket mot bristningen. Det kan också vara skönt att först ha varit på efterkontroll hos barnmorskan och ha fått bekräftelse på att bristningen läker som den ska.

7. Normal träning 

Återgå sakta till din normala träning och återuppta exempelvis bollsporter, ridning och tyngre styrketräning.

8. Punktinsatser 

När kroppen återhämtat sig och klarar av den nivå av träning som du önskar, kan det vara bra att se över eventuella behov av punktinsatser. Det kan exempelvis handla om träning för att återfå funktionen i bukmuskulaturen vid delade magmuskler, träning av ländryggen som börjat svanka efter belastningen under graviditeten, eller träning av nacken som fått en ”puckel” av att sitta framåtlutad mycket vid amning.

När kroppen säger ifrån

Att kroppen protesterar och inte är redo för nästa steg i träningen kan märkas på olika sätt, till exempel genom smärta, tyngdkänsla eller urinläckage. Det är svårt att ange någon gräns för vad som ska räknas som smärta, eftersom smärtupplevelser är subjektiva och individuella, men generellt ska träningen inte göra ont eller orsaka urinläckage. Då behöver du återgå till bäckenbottenträning och enklare styrketräning med kroppsvikten en tid, även om det känns trist.

Vissa övningar kan kännas svårare efter förlossningen. Testa att byta ut sådana övningar mot övningar som är skonsammare för kroppen, men som aktiverar samma muskler. Till exempel kan du byta knäböj mot att sätta dig och resa dig från soffan, utfallssteg mot att kliva upp och ner från en pall, och armhävningar mot att placera händerna mot väggen och trycka ifrån.

Var snäll mot dig själv

Var frikostig och förlåtande mot dig själv om du behöver backa tillbaka för att något inte känns bra, i stället för att stressa på kroppen. Om kroppen får återhämta sig i sin egen takt kommer det att ge utdelning i det långa loppet. Det finns ingen skam i att inte fullfölja det träningsupplägg du från början hade tänkt dig, exempelvis vid urinläckage.

Det betyder inte att du har planerat dåligt, att kroppen är svag, att du är skadad eller att du behöver växla upp. Det betyder bara att kroppen inte är redo riktigt än. Men det kan också vara ett tecken på att något inte står rätt till, så tveka inte att kontakta vården eller en fysioterapeut om du känner oro. Om du känner osäkerhet inför att komma igång med den lite mer krävande träningen kan en personlig tränare (PT) vara till hjälp.

En handbok för nyblivna föräldrar
Den fjärde trimestern (Bookmark förlag) är tänkt att fungera som en handbok för nyblivna föräldrar, och är skriven av barnmorskan och författaren Jennifer Berglund. Boken handlar om de första månaderna efter förlossningen, med fokus på mamman och vad hon går igenom, både fysiskt och psykiskt. 
Den fjärde trimestern finns att köpa från och med den 28 maj.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews
Blogg

adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews


Inför lördagens adidas Stockholm Marathon presenterar @adidasrunning THE LINE-UP. En hyllning till de crews, elitklubbar och profiler som driver löparvågen i Stockholm framåt.

[ANNONS FRÅN ADIDAS] I år växlar @adidasrunning upp sina samarbeten med @dopestrunners, @yorunningclub, @stockholmrunclub, @fasttrack.runclub och @gorditoathleticgroup genom att lansera unika race kits för varje community – något som tidigare varit reserverat för fotbollsklubbar.

Race kitten har tagits fram tillsammans med varje crew och speglar deras identitet, energi
och uttryck. Första gången de syns är där det betyder som mest – på race day.

Dopest Runners.
Yo Running Club.
Stockholm Run Club.
Fast Track Run Club.
Gordito Athletic Club.
Daniel Pärmenäs.
Spårvägens Friidrottsklubb.
Hässelby SK Friidrott.


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*