MEST LÄSTA
Fyra nycklar till ett långt liv som löpare
Blogg

Fyra nycklar till ett långt liv som löpare


Vill du att löpningen ska bli till en trogen följeslagare långt upp i åldern? Då krävs det att du justerar träningen allteftersom din kropp förändras. Men för den sakens skull behöver du inte dra ner på antalet pass.

Ju äldre du blir desto tyngre är det att komma tillbaka efter avbrott i träningen – oavsett om uppehållet berott på skada, sjukdom eller har andra orsaker. Därför är det av största vikt att träningen hela tiden anpassas till de successivt förändrade förutsättningar som åldrandet innebär. Enkelt uttryckt bör strategin vara att träna lika ofta som tidigare, men att innehållet modifieras i takt med såväl de fysiska som mentala åldringsförändringar som vi alla måste leva med.

Beroende på såväl genetiska förutsättningar som varierande sociala faktorer, arbetsbelastning och generella levnadsvillkor ger sig åldrandet till känna på olika sätt och vid olika tidpunkter hos olika individer. Gemensamt för oss alla är emellertid att vi inte tjurskalligt kan hålla kvar vid samma träningsupplägg hela livet igenom. Ska du få optimalt utbyte av träningen måste du vara ärlig mot dig själv och vara beredd att förändra innehållet, så att löpningen vid varje skede i livet ger dig såväl fysiskt som mentalt välmående.

Här följer en kort översikt över de fyra nyckelfaktorer som du behöver fundera kring allteftersom åren går. Ska löpningen finnas med som din följeslagare genom hela livet, krävs det att du är beredd att med jämna mellanrum göra förändringar av just dessa grundpelare i träningen.

4 nycklar till ett långt löpliv

1. Fundera över din målsättning

För många är deltagandet i olika typer av lopp och lättheten att objektivt mäta den egna löpförmågan den viktiga drivkraften för att löpträna på ett regelbundet sätt. Allteftersom du blir äldre blir det dock nödvändigt att acceptera att du oundvikligen blir långsammare.

Lär du dig att leva med detta faktum finns det ingen anledning att sluta att regelbundet mäta dina prestationer på olika sätt. Samtidigt är det viktigt att du inte glömmer bort att det finns många andra positiva effekter av att löpträna. Det allra viktigaste är att bibehålla den grundläggande rörelseglädjen i varje enskilt träningspass.      

2. Förändra träningen

Sänker du löptempot och kortar ned vissa träningspass går det oftast alldeles utmärkt att träna lika frekvent livet igenom. Det är innehållet i träningen som måste anpassas, inte antalet träningspass per vecka.

3. Behåll intensitet

Som påpekats ovan måste du acceptera att du kommer att bli en långsammare löpare med åren. Det innebär däremot inte att all träning måste utgöras av relativt långsam distanslöpning och att du inte ”får ta i” under vissa träningspass. Om du inte har några direkta medicinska hinder är det snarare nödvändigt för att bromsa åldrandet att du regelbundet utsätter kroppen för träningsstimulering som höjer pulsen ordentligt.

4. Balansera mera

Har du ambitioner med din löpning att ligga på en prestationsnivå över vad som kan betecknas som grundläggande hälsoträning – och därmed regelbundet tränar relativt tufft – måste återhämtningen anpassas till träningsintensiteten. Då är det viktigt att med stigande ålder ge kroppen mer tid för återuppbyggnad.

Det handlar naturligtvis om tillräcklig nattsömn och tid för avslappning efter träningspassen, men också i hög grad om vad du gör när du inte tränar. Det är i sammanhanget alltid viktigt att se till den totala belastningen i vardagen och balansera möjligheterna till återhämtning mot detta.


Antal kommentarer: 2


Gunnar Durén

Bra beskrivet! Variation är också än viktigare med stigande ålder. Jag får prioritera vilka kvalitetspass jag tycker är roligast/viktigast för mig och köra 1-2 sådana per vecka. Jag har upptäckt att jag kan tillåta mig att ta i lite oftare om jag gör det på ett annat sätt, t ex spinningintervaller istället för löpta sådana och att jobba hårt på ett allmänstyrkepass. Men återhämtningen är verkligen där man kan göra skillnad. Tillräckligt med energi och av rätt sort (också det viktigare än när jag var yngre) samt att lägga sig i tid på kvällen (gäller särskilt både före och efter ett tufft pass).


Bengt

Med artros i knät och att jag är 70+ tror jag mycket på alternativträning. Löpning är mycket belastande men många andra uthållighetsidrotter är betydligt mer skonsamma för en åldrande kropp. Kan man kombinera löpning med cykling, simning skidåkning eller gym så tror jag man kan fortsätta med löpning mycket länge. Det är dock svårt att inse att man behöver lägga om träningen när man är skadefri. Jag har inte förstått det innan jag fick problem med att springa.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Löparmat: Frukt- och valnötslimpa
Blogg

Löparmat: Frukt- och valnötslimpa


– Det här är ett bra grundrecept, men man kan förstås använda de frön, nötter, mandlar och torkad frukt som man har hemma eller tycker om. Jag brukar skiva brödet och frysa in, så kan man lätt ta upp och rosta eller ta med i väskan så att det tinar under dagen.

Frukt- och valnötslimpa
2 limpor

1 liter filmjölk
2 tsk bikarbonat
2 tsk salt
2 dl sirap (mörk eller ljus)
3 dl valnötter
½ dl solrosfrön
½ dl linfrön
1 dl riven kokos
1 dl russin
1 dl torkade fikon
2 dl torkade dadlar
5 dl grahamsmjöl
3 dl rågmjöl
5 dl vetemjöl

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader och smörj och bröa två avlånga formar. Blanda fil, bikarbonat och sirap. Rör ned grovhackade valnötter, frön, kokos och torkad frukt. Tillsätt de olika mjölsorterna och blanda.

Grädda i 90 minuter, lägg bakplåtspapper över om ytan blir mörk. Stjälp sedan upp brödet och låt det ”vila” till det svalnar innan du skär upp brödet, annars kan det bli smuligt.

Emma tipsar!
– Om du delar en limpa i 10 skivor får du ungefär 50 gram kolhydrater och 7 gram protein per skiva. Kompletterar du med 2 deciliter mjölk så har du ett bra återhämtningsmål.


Antal kommentarer: 1


Marita Englund

Enkelt och bra recept! Goda limpor! Har gjort dessa i många år sedan receptet infördes i RW. Rekommenderas starkt! Tack Emma för många goda och enkla recept på olika saker!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Överträning orsakar störning i mitokondrierna
Blogg

Överträning orsakar störning i mitokondrierna


Alla vet att träning i allmänhet gör dig bättre, starkare och friskare. Men för mycket träning kan leda till motsatsen. Någonstans finns en gräns. I en svensk studie har man testat denna gräns. Det visade sig att alltför hård träning stör cellens kraftverk, mitokondrierna, vilket försämrar prestationsförmågan – och ökar risken för överträning. 

En kort period av överträning som följs av återhämtning är ett beprövat sätt att göra kroppen redo för maximal prestation. Det kallas för superkompensation. Men det är en riskabel metod. Om den kortvariga överträningen är för hård finns det risk att prestationsförbättringen uteblir. Detta tillstånd kallas icke-funktionell överträning och kan i sin tur utvecklas till överträningssyndrom. I värsta fall kan det vara slutet på en idrottskarriär. Men vad är ”för hård”?

I en svensk studie, publicerad i Cell Metabolism, visar Filip Larsen och Mikael Flockhart och deras forskarteam vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, att överdrivet hård träning med för lite återhämtning försämrar kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna. Orsaken är störningar i mitokondrierna. Det är där man tror att den mekanism finns som förklarar övergången från funktionell till icke-funktionell överträning.

Hård träning ledde till försämrad prestationsförmåga

I studien ingick elva personer som följde en progressiv träningsmodell med ökad träningsmängd i tre veckor, följt av en lugnare återhämtningsvecka. Under hela denna period tog forskarna regelbundna vävnadsprov för att kontrollera musklernas mitokondrier. En gång i veckan drack testpersonerna ett glas sockervatten för analys av deras förmåga att bryta ner glukos (blodsocker).

Till en början ökade prestationsförmågan som förväntat, men efter en hård vecka med dagliga, högintensiva pass vände kurvan plötsligt nedåt. Prestandan sjönk. Även mitokondriernas kapacitet ökade till en början. Under den hårda veckan sjönk dock deras kapacitet rejält och förmågan att bryta ner glukos blev också sämre.

Stor variation i blodsockernivåer hos elitidrottarna

För att testa hur detta samband ser ut i verkligheten rekryterades 15 hårt tränande uthållighetsidrottare på landslagsnivå, samt 12 personer som tränade mindre än 7 timmar i veckan. De utrustades med blodsockermätare i två veckor. Syftet var att se om det fanns skillnader i de båda gruppernas blodsockerkontroll. 

Elitidrottarna hade mycket större avvikelser än gruppen som tränade mindre än 7 timmar per vecka.

För det mesta låg blodsockernivåerna inom det normala, men elitidrottarna hade mycket större avvikelser än gruppen som tränade mindre än 7 timmar per vecka. Elitidrottarna hade perioder av onormalt höga glukosnivåer på eftermiddagarna och onormalt låga nivåer när de sov, vilket kan påverka sömnkvalitet och återhämtning.

Jämförelsen mellan elitidrottare och icke-idrottare stärker hypotesen att mycket intensiv träning ökar risken för glukosintolerans, och att det finns ett samband mellan hård träning och mitokondriernas funktion. 

Blodsockerövervakning inte nödvändigt för motionärer

I den avslutande diskussionen skriver forskarna att det är viktigt att övervaka träningen så att man inte går över gränsen. Men man ska även komma ihåg att personerna i studien följde ett extremt träningsprotokoll – de körde nästan dagliga intervaller med maximal intensitet under den hårda veckan.

Risken att vanliga motionärer tränar så hårt är inte särskilt stor. Elitidrottare, som har extremt hög motivation, ligger dock alltid på gränsen till det omöjliga. För elitidrottare kan det därför vara bra att ta hjälp av blodsockermätare för att optimera träningsmängden.

Denna studie visar svart på vitt vad som menas med ”för hårt” och varför det är viktigt att hålla sig på rätt sida om gränsen. Mer betyder inte bättre – ibland är det bättre att träna mindre. Redan efter en vecka med lättare träningsbelastning efter en överdrivet hård vecka är mitokondrierna i mycket bättre skick.

Källa: Flockhart et al., Excessive exercise training causes mitochondrial functional impairment and decreases glucose tolerance in healthy volunteers, Cell Metabolism (2021).

Läs också: Våga träna lagom hårt



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Brooks Adrenaline GTS 25 – stabilitet och komfort i ny tappning
Blogg

Brooks Adrenaline GTS 25 – stabilitet och komfort i ny tappning


Löparfavoriten Adrenaline GTS firar 25-årsjubilum med ny design och förbättrad passform. Här är allt du behöver veta om den ikoniska stabilitetsskon från Brooks.

[ANNONS FRÅN BROOKS] Efter ett kvarts sekel som en av löparvärldens mest pålitliga modeller presenterar Brooks Running nu den 25:e upplagan av sin ikoniska stabilitetssko Adrenaline GTS 25. Den nya versionen erbjuder mjukare dämpning, förbättrad passform och ett mer följsamt löpsteg. Resultatet är en pålitlig träningssko för löpare som vill ha stöd utan att behöva kompromissa med komforten.

Förfinad teknik för naturlig rörelse

Adrenaline GTS (Go-To Support) 25 bygger vidare på Brooks välkända GuideRails-teknologi. Den syftar till att minska överdriven rörelse i fotlederna och att hjälpa kroppen röra sig naturligt. Tekniken bidrar till att förebygga skador och ger löparen en mer stabil upplevelse, oavsett distans.

Modellen har dessutom fått tre millimeter extra av det kväveinjicerade DNA Loft 3-materialet under framfoten och en millimeter extra i hälen. Det gör inte bara att Adrenaline 25 nu är ännu mjukare, det extra materialet och den justerade geometrin ger även en jämnare och mer balanserad känsla under hela steget.

Ovandelen har också fått en översyn – passformen har förfinats ytterligare. Meshmaterialet låter dina fötter andas och röra sig naturligt, samtidigt som de får det stöd de behöver.

Lovord från testlöpare

De första testlöparna som provat modellen beskriver Adrenaline GTS 25 som en tydlig förbättring av en redan etablerad favorit.

– Den ger ett stabilt stöd i både framfot, mellanfot och häl. Samtidigt känns den lätt och smidig, säger en testlöpare i Brooks interna rapport.

Edward Klein, marknadsdirektör för Brooks, betonar att modellen representerar nästa steg i företagets löfte till löparna:

– Adrenaline GTS 25 levererar den perfekta balansen mellan stöd och dämpning. Den representerar på så sätt nästa steg i vår strävan att göra varje löptur så enkel och njutbar som möjligt.

En trotjänare i ny kostym

Sedan den första Adrenaline GTS lanserades för 25 år sedan har modellen blivit en favorit bland både nybörjare och erfarna löpare. Modellen har hyllats för sin pålitlighet och sin förmåga att kombinera stabilitet med löpglädje.

Detta gör Adrenaline GTS 25 till ett bra val för alla som behöver stöd och vill ha en mjukt följsam löpupplevelse med en hög grad av komfort. Stabilitetsteknologin GuideRails i kombination med extra mycket av det mjuka, dynamiska skummaterialet DNA LOFT v3 gör att du kan springa helt utan distraktioner. 

BROOKS ADRENALINE GTS 25
HÄLDROPP: 10 mm (37/27 mm)
VIKT: 269/300 gram (dam/herr)
CIRKAPRIS: 1 900 kronor
LÄS MER OCH BESTÄLL HÄR!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur tränar man på löpbandet?
Blogg

Hur tränar man på löpbandet?


Det är mörkt, kallt och kanske halt ute – så säg hej till löpbandet! Här ger coach LG Skoog dig sina bästa löpbandstips, inklusive fem grymma träningspass.

Jag anser att du bör springa med 1 procents lutning på löpbandet. Dels eftersom du inte får någon fartvind när du springer på stället, dels eftersom det faktum att bandet driver själv påverkar avvecklingen av steget. Kom också ihåg att ditt löpsteg blir monotont på band eftersom det inte är några kurvor, stigningar eller ojämnheter i underlaget. Så kör inte all din träning på band bara för att det känns skönt med värme och kortbyxor – ­variation är nyttigt.

Det finns också saker att tänka på inför löpbandspasset. Du bör börja med att testa att kliva på och av bandet när det är igång. Håll gärna i handtagen/räcket när du hoppar på och av för att inte riskera att ramla. 

Gör dig sedan bekant med displayen som visar sträcka, fart och eventuell lutning. Visar bandet bara hastigheten i kilometer i timmen är det bra om du lär dig att konvertera det till minuter per kilometer: 10 km/h är 6.00 min/km, 12 km/h är 5.00 min/km och 15 km/h är 4.00 min/km till exempel (se konverteringstabellen längre ner).

Gör dig redo – för svett!

Se till att löpa i kortbyxor/korta tajts, linne eller t-shirt och dina vanliga träningsskor – men se till att de är rena. Du bör också ha en vattenflaska och en handduk till hands eftersom du kommer att svettas mer än vanligt. Känns det mentalt trist kan du med fördel lyssna på musik eller en podcast. 

När det gäller träningspassen i sig finns det egentligen inga begränsningar – du kan köra samma typ av träning på band som du gör ute. Men de vanligaste varianterna är nog olika fartpass och distanspass på upp till en timme, eftersom längre pass än så ofta upplevs som alltför monotona av många löpare (men inte alla). 

Det fina med löpband är att du kan löpa i dina tänkta farter på ett jämnt och bra sätt, och får hjälp med fartökningar och lämplig stegring bara genom ett knapptryck. Inte minst av den anledningen är olika former av fartkontrollspass utmärkta att köra på löpband, till exempel att löpa 3, 5 eller 10 kilometer på tid. 

Här är fem av mina favoritpass för bandet – alla med inställningen 1 procents lutning:

1. Distanspass 

Spring 5–10 kilometer med variation var 5:e minut. Du börjar i lugn joggfart i 5 minuter. Sedan gör du en förändring där du endera höjer lutningen lite eller höjer farten en aning. Efter 10 minuter gör du en ny förändring där du kanske sänker lutningen och höjer farten lite till. Och så vidare var 5:e minut tills du är klar. Låt fantasin styra passet.

2. Kenyansk distans 

Spring 5–10 kilometer eller en förutbestämd tid, till exempel 30 minuter. Starta väldigt lugnt och öka farten successivt efter eget huvud. Planera så att du avslutar passet i tröskelfart. En löpare som gör milen på 50 minuter startar då i 6.00 min/km och avslutar passet i 4.15 min/km som exempel. 

3. Intervaller

Spring 2 x 10 intervaller om 45 sekunder med 15 sekunders vila. Efter en uppvärmning med jogg och rörlighet så springer du 45 sekunder och vilar 15 sekunder. Upprepa detta 10 gånger – det är ett set. Vila sedan 1 minut och kör ytterligare ett set om 10 lopp på 45 sekunder. Starta båda seten i distansfart och öka farten med 0,5 km/h för varje lopp: till exempel första loppet i 10 km/h, andra på 10.5 km/h, tredje på 11 km/h och så vidare.  

4. Tröskelkombo 

Efter en uppvärmning med jogg och rörlighet löper du 15 minuter i din tröskelfart, som är 15 sekunder långsammare per kilometer än din snittfart på 10 kilometer. Jogga eller gåvila i 3 minuter. Sedan löper du 10 minuter till, men nu lite snabbare än första loppet (10 sekunder under långsammare per kilometer än din snittfart på 10 kilometer).

5. Pulserande tusingar

När du har värmt upp löper du 1 kilometer i din tävlingsfart på 10 kilometer. På ”vilan” löper du 1 kilometer, men cirka 30 sekunder långsammare per kilometer. Sedan löper du ytterligare 1 kilometer i din tävlingsfart på 10 kilometer igen. Upprepa detta totalt 4–8 gånger (4–8 kilometer) utan att stanna. Du lär dig ”vila” fast du springer.

Så konverterar du km/h till min/km

De flesta löpband anger hastigheten i både minuter per kilometer och i kilometer i timmen. Men ibland anges bara farten i kilometer i timmen (km/h), vilket kan vara svårt att tolka som löpare när man är van vid minuter per kilometer. Så här kan du konvertera km/h till min/km: 

Minuter per
kilometer
Kilometer i timmen
(avrundat)
Tid (i minuter) det tar
att springa 10 kilometer
7.00 min/km8,6 km/h70:00
6.45 min/km8,9 km/h67:30
6.30 min/km9,2 km/h65:00
6.15 min/km9,6 km/h62:30
6.00 min/km10,0 km/h60:00
5.45 min/km10,4 km/h57:30
5.30 min/km10,9 km/h55:00
5.15 min/km11,4 km/h52:30
5.00 min/km12,0 km/h50:00
4.45 min/km12,6 km/h47:30
4.30 min/km13,3 km/h45:00
4.15 min/km14,1 km/h42:30
4.00 min/km15,0 km/h40:00
3.45 min/km16,0 km/h37:30
3.30 min/km17,1 km/h35:00
3.15 min/km18,5 km/h32:30
3.00 min/km20,0 km/h30:00

Antal kommentarer: 1


Gunnar Durén

Håller med om allt utom det där med att använda sina vanliga träningsskor. Det uppskattas inte att man använder uteskor på löpbandet, särskilt vintertid. Skaffa ett par likadana skor istället och ha till löpbandspassen.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*