Blog

Så gör du comeback efter förlossningen!

Så gör du comeback efter förlossningen!


Tålamod att skynda långsamt, kunskap om hur du lägger upp din träning, och disciplin att fortsätta träna fast det känns tungt – det är vad som krävs för att lyckas med en comeback efter graviditeten. Men att vara gravid innebär att tappa kontrollen på många plan.

Klara svar och hårda fakta är en bristvara, mycket handlar om att man själv måste känna efter vad som är rätt. Och det är bara att acceptera; mycket kring graviditet och förlossning är individuellt och det går inte att ge exakta svar på allt. Tyvärr gäller det även träning, både under och efter graviditeten.

Det finns kvinnor som mår som prinsessor under hela graviditeten och i princip kan jogga hela vägen in till förlossningsavdelningen, och hem med för den delen. Andra går upp 20 kilo, kan inte knyta sina egna skor, måste kanske genomgå ett kejsarsnitt och klarar inte ens att tänka på träning flera månader efter förlossningen.

Men trots att graviditet och förlossning kan vara så olika finns det vissa fakta man behöver känna till för att kunna avgöra när det är dags att ta de första stapplande löpstegen som nybliven mamma.

Det generella rådet man brukar få när det gäller träning efter graviditet är att vänta 6-8 veckor innan man kör igång med mer intensiv träning. Det kanske stämmer för en del, men långt ifrån för alla. För det finns många olika faktorer som avgör när det är lämpligt att komma igång med löpningen.

Vikten
Under en graviditet genomgår kroppen stora förändringar. Det mest uppenbara är förstås att man blir tyngre, och här är variationen stor – vissa går upp en herrans massa kilon och andra nästan inget alls. Och det har oftast inte så mycket att göra med hur mycket man äter eller rör på sig, utan handlar mer om gener. Håll absolut inte igen på matintaget för att undvika att gå upp i vikt, kroppen och fostret behöver energi för att klara den kraftansträngning som en graviditet innebär.

Vikten brukar också, av uppenbara skäl, vara avgörande för hur fysiskt aktiv man har möjlighet att vara under den senare delen av graviditeten – vilket i sin tur har stor betydelse för hur snabbt man kan komma igång igen efter förlossningen.

Om du kan och orkar hålla dig fysiskt aktiv under hela graviditeten har du mycket bättre förutsättningar att komma igång tidigare. Kroppen är då i bättre grundform och det krävs inte lika mycket tid för återhämtning innan man klarar av fysisk ansträngning igen. Tillhör du dem som gick upp mycket i vikt så ha tålamod och låt viktnedgången ta sin tid.

Så påverkas kroppen av graviditeten
Förutom kroppsvikten förändras också rörligheten i senor, leder och ligament. De luckras upp med hjälp av hormoner så att den blivande mamman blir lite mjukare och rörligare, vilket har sitt uppenbara syfte. Barnet ska ut och då gäller det att kroppen är tillräckligt flexibel för att tillåta en förlossning.

Dessvärre påverkas alla leder i kroppen, inte bara i bäcken och höfter, vilket gör att kroppen blir mindre stabil och därför inte klarar lika stora belastningar. Det tar två till tre månader för senor och ligament att återställas efter förlossningen, något som man måste ha i åtanke när man kör igång med löpträningen igen.

Slutligen så påverkas magmuskler och bäckenbotten av att bära ett barn. Framför allt den raka magmuskeln förändras genom att förlängas och ibland dela på sig för att göra plats för magen att växa. Bäckenbotten, som också består av muskler, förslappas och töjs ut. Det syns inte men kan få besvärliga konsekvenser.

Första stegen tillbaka – bäckenbotten och bålstabilitet
Alla gravida kvinnor genomgår dessa förändringar, men i vilken grad och hur lång återhämtningsperioden blir varierar stort. Dels beror det på genetik, dels på hur klokt och tålmodigt man lägger upp sin träning efter graviditeten.

När du orkar börja tänka på träning igen efter förlossningen så är det viktigt att känna efter hur just din kropp mår. För även om mycket är individuellt så finns det, som sagt några grundregler som gäller alla. Första steget till att komma i form igen är att aktivera bäckenbotten – och det gäller långt innan du börjar med någon annan träning.

Oavsett om du hade en vaginal förlossning eller genomgick kejsarsnitt så är bäckenbottenmuskulaturen förslappad och behöver stärkas. Löpning innebär stora påfrestningar på bäckenbotten och du kan drabbas av inkontinensproblem om den inte är tillräckligt stark. Därför är knipövningar av olika slag superviktiga. Börja därför direkt efter förlossningen med lätta övningar.

I vilket skick magmusklerna befinner sig efter förlossningen varierar mycket mellan kvinnor. Förutom att magmusklerna blir förslappade och förlängda så kan vissa kvinnor alltså drabbas av att magmusklerna delar sig (diastasis rectii). Det är då de band av bindväv som håller ihop de raka bukmusklerna har pressats isär, vilket skapar ett mellanrum mellan muskelbukarna.

Delade magmuskler gör att bukstödet blir svagt och som en följd av detta kan man drabbas av ryggproblem. Har du delade magmuskler ska du absolut inte göra situps eller andra magövningar innan magmusklerna drar ihop sig igen – då kan mellanrummet blir större och permanentas. Det finns tester som du själv kan göra för att kontrollera om dina magmuskler har delat sig under graviditeten (se nedan).

Har dina magmuskler delat sig under graviditeten är det viktigt att du tränar magmusklerna på rätt sätt. Det finns speciella övningar som drar ihop och stärker bukmusklerna och det bästa är att kontakta en kunnig sjukgymnast eller personlig tränare som är specialiserad på träning för nyblivna mammor. Hos de allra flesta försvinner mellanrummet mellan magmusklerna med rätt träning, men det kan ta lång tid.

Bålstärkande övningar är viktiga för att få upp styrkan och få tillbaka hållningen. Alla nyblivna mammor bör träna upp en bra bålstabilitet innan de ger dig ut i löpspåret, och det gäller inte minst de, vars magmuskler delat sig.

Ut i spåret igen
När det så äntligen är dags att snöra på sig löparskorna bör du börja med långsam jogg och känna efter hur kroppen svarar. Det är klokt att glömma tidigare kilometertider och målsättningar och istället göra en total nystart. Starta med tio minuter löpning och ta sedan en rask promenad under resten av rundan. Trappa sedan långsamt upp löptiden med några minuter för varje pass.

När du tränat långsam löpning i några veckor kan du lägga in några korta intervaller. Börja gärna med en minuts tempoökning några gånger under passet och öka långsamt längd och antal intervaller. Känn hela tiden efter vad kroppen orkar med och var vaksam på smärta eller andra symtom som kan visa att du går för fort fram.

Det finns några varningstecken som du ska vara särskilt uppmärksam på när du sätter igång att löpträna. Om avslaget – den blödning man får efter förlossningen – kommer tillbaka eller ändrar färg ska du kontakta din barnmorska för en kontroll. Känner du av bäckenbottensmärtor eller urinläckage bör du minska träningsdosen och lägga extra fokus på bäckenbottenträning.

Får du känningar i ryggen behöver du sannolikt dra ner på löpningen och satsa mer på att stärka bålen innan du ökar på träningsdosen igen. Du kan också få känningar i leder och senor, ett vanligt tecken på att du ökat träningsmängden eller intensiteten för snabbt.

Lyssna på kroppen och låt det ta sin tid
Det viktigaste är att inte ha för bråttom. Risken för skadeproblem är stor, så ta det lugnt och sätt låga mål – då blir varje framsteg en positiv överraskning.

Bäckenbotten, magmuskler, avslag och grundkondition är alltså de faktorer som påverkar när och hur mycket du kan löpträna efter graviditeten. Men din allmänstatus – sömn, mat och humör – är också viktig. Brist på sömn och för litet näringsintag påverkar förstås din fysiska kapacitet negativt, men att bli mamma är också en stor psykisk påfrestning.

Man ställs inför utmaningar som man kanske inte var förberedd på. För många är den första tiden efter förlossningen en tuff period och man kan behöva tid att anpassa sig till den nya situationen. Ett träningspass kan då kännas som en helt omöjlig kraftansträngning, medan det för andra kan vara ett livsnödvändigt andningshål för att få ny energi och orka vara en bra mamma.

Om du kan är det bra att släppa alla förväntningar på hur det ska vara och istället anpassa dig efter den verklighet som blir din efter förlossningen. Jämför dig inte med någon annan, alla har olika förutsättningar och utgångslägen. Hollywood-kändisarna som ser ut som de aldrig har varit gravida några veckor efter förlossningen har hjälp av barnflickor och personliga tränare för att komma i form på rekordtid.

Det är inte hälsosamt för vare sig mamman eller barnet att stressa på viktnedgång och träningsupptrappning efter förlossningen – så låt det ta sin tid. Det är aldrig för sent att få tillbaka löpformen. Faktum är att många kvinnliga elitlöpare varit som bäst efter att de fött ett eller flera barn och det kan ju vara en tröst när det känns tungt.


TESTA OM DU HAR DELADE MAGMUSKLER
Ett tecken på delade magmuskler är att magen putar ut när du anstränger musklerna. Ett visst avstånd mellan magmusklerna är normalt och förekommer hos de flesta nyblivna mammor, men om avståndet är för stort kan det bli kvarstående och medföra besvär, framför allt från ryggen.

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet, som om du skulle göra en situp. Sätt tre fingrar rakt in i magen, precis ovanför naveln. Lägg andra handen bakom nacken och lyft huvud och axlar från golvet. Om du får in alla tre fingrarna på bredden mellan magmusklerna har du drabbats av diastasis rectii, delade magmuskler. Om avståndet är två fingrar eller mindre är mellanrummet normalt och kommer med all sannolikhet att gå tillbaka av sig självt.

Triathlon-workshop i Stockholm 29 juni

Triathlon-workshop i Stockholm 29 juni


Välkommen till en personlig och exklusiv inspiration- och träningsdag där vi går igenom alla tre discipliner under sex timmar inklusive fikapaus. Dagen är praktiskt orienterad där varje liten hörnsten inom träning och tävling får fokus. 

Workshopen genomförs i träningskläder då vi kommer ligga i vattnet, cykla samt springa. Träningspassen som genomförs är av lättare slaget och fokuserar på tips och teknik kring varje enskild disciplin.

Dagen är givetvis öppen för alla typer av frågor kring träning, tävling, prylar och funderingar. Workshopen passar dig som är nybörjare till mera avancerad motionär.

Här följer några exempel på innehållet: 

Simning

  • Simträningsmetodik
  • Ett effektivt simtag
  • Andningsmönster
  • Navigering i öppet vatten – Teknik i öppet vatten
  • Att simma i våtdräkt
  • Upplägg av träningspass
  • Tävling / träning

Medtag våtdräkt och annan simutrustning.  

Cykling

  • Cykelträningsmetodik
  • Sittställning
  • Att justera en cykel optimalt – Utrustningsgenomgång
  • Kadens och kraftöverföring – Triathloncykling
  • Upplägg av träningspass 
  • Tävling / träning 

Medtag all cykelutrustning. Hjälm är obligatoriskt. 

Löpning

  • Löpträningsmetodik – Hållning
  • Frekvens och teknik – Drillövningar
  • Triathlonlöpning
  • Upplägg av träningspass
  • Tävling / träning 

Medtag passande löparutrustning.  

Datum och tider

Söndag 29/6 Sickla Strand, 09:00-14:00

Pris: 1895 kr

Inklusive fika och boken Triathlon för dig! som Jojje och Jonas skrivit (värde 399 kr). Max 15 platser. Betalning sker på plats.

Om Workshop-ledarna
Jojje Borssén, 34 år började sin triathlonkarriär 2005, som en glad motionär med knackiga meriter inom löpning och cykling, och utan vidare simkunskaper. Men efter sju år av idogt tränande och en hel del jävlar anamma, nådde han till sist sitt absolut högsta mål som triathlet genom att kvala in till Ironman-VM på Hawaii 2012. Jojje arbetar som marknadschef på Runner’s World och har genomfört 10 Ironman, som bäst på tiden 9.09. 

Jonas Colting är 41 år, bor i Borås och kan titulera sig ”Sveriges bästa manliga triathlet genom tiderna”. Han har dedikerat 23 år av sitt liv åt sporten, varav 18 år på professionell nivå – med meriter som två EM- och två VM-medaljer i långdistanstriathlon. Jonas har tidigare skrivit böckerna ”Jag vill bara se bra ut naken”, ”Nakna Hälsan” och ”Jag vill bara se bra ut naken – kokboken”, och är också en ofta anlitad hälso- och livsstilsföreläsare. 
[form code=164]

9 skäl att springa – visste du det här?

9 skäl att springa – visste du det här?


Stärker brosket
En del säger att löpning inte är bra för knäna. Men forskning från australiensiska Monash University visar att stötverkan från löpningen kan stimulera tillväxten av brosk, vilket minskar risken för att drabbas av reumatism.

Skärper hörseln
En studie från Bellarmine University visade att de vältränade kvinnorna i studien hade sex procent chans att höra bättre än de mindre vältränade deltagarna. Konditionsträning förbättrar blodcirkulationen i örat, vilket medför en större tillförsel av näringsämnen som är viktiga för att hörseln ska bibehållas.

Räddar din hud
Forskare på Rutgers University i New Jersey fann att möss som först fick dricka vatten med koffein och sedan springa, hade färre hudtumörer än de möss som antingen drack koffeinvatten eller bara sprang. Forskarna tror att kombinationen av koffein och träning gör att färre skadade celler utvecklas.

Stoppar migränen
En studie från Göteborgs universitet visade att migrändrabbade fick färre anfall om de tränade 40 minuter om dagen, tre dagar i veckan under en tremånadersperiod.

Bygger upp musklerna
Muskelmassan försvinner med åren – eller? Forskarna på University of Illinois har upptäckt att träning stimulerar en sorts stamceller (mesenchymala stamceller) som i sin tur får andra celler att börja bygga ny muskelmassa – en process som skulle kunna förhindra åldersrelaterad förlust av muskelmassa.

Minskar ångest
Har du panikkänslor inför en kommande uppgift på jobbet eller i skolan? Stick ut och spring. Forskarna på Southern Methodist University i Dallas har nämligen upptäckt att människor som konditionstränar regelbundet får mildare stressreaktioner än de som inte gör det.

Förebygger cancer
En sjutton år lång finsk studie på 2 560 medelålders män visade att de som var mest fysiskt aktiva löpte minst risk att dö i cancer – särskilt när det gällde cancer i matsmältningsorganen och lungorna. Och ju högre träningsintensiteten var, desto bättre skydd.

Gör dig smartare
I en studie genomförd av University of Illinois tittade man på hur träning påverkar hjärnans funktion – i jämförelse med andra sätt att stimulera den. Möss belönades med läcker mat, nya leksaker eller träning i ”ekorrhjulet”. Träningen var det enda som förbättrade den kognitiva funktionen hos mössen.

Stärker skelettet
Träning som medför viktpåslag ökar benmassans täthet, vilket skyddar mot frakturer och benskörhet, enligt forskare på University of Missouri. Och träning med hög stötpåverkan, som löpning, verkar ge det bästa skyddet.

Sommarkurs: Allt om SwimRun

Sommarkurs: Allt om SwimRun


Lär dig SwimRun i både teori och praktik under kunnig ledning av Team Snabbares specialister! Huvudledare: Björn Englund (dubbel världsmästare i SwimRun, ö-till-ö) och Ulf Hausmann (Team Snabbares head coach simning).

Pris: 1950 kr för 4 tillfällen à 2 timmar (kurs) (Finns även möjlighet att deltaga vid enstaka tillfällen)

Plats: Hellasgården, Stockholm – samling vid utegymmet
Tider: Onsdagar 18:30-20:30
Datum: 18 juni, 25 juni, 2 juli, 9 juli (minitävling)


Exempel på kursinnehåll:

  • Genomgång av utrustning: Vad man bör ha, vad man inte bör ha etc.
  • Hur tränar man specifikt för Swimrun? Tips på intervallpass, upplägg för långpass, bra platser att träna på.
  • Att springa med sin våtdräkt och med blöta skor.
  • Att tävla i swimrun: Förberedelser innan loppet, att tänka på under loppet. 
  • Avslutande träningstävling.

Läs mer om kursinnehållet och anmäl dig på TeamSnabbare.se

Vattenträning ger svalkande variation

Vattenträning ger svalkande variation


Kom igång
Sätt på dig våtvästen och testa ditt löpsteg där vattnet inte är djupare än att dina fötter kan snudda vid botten; det hjälper dig att få till en bra, upprätt hållning. När du känner att du har fått in rörelsetekniken springer du vidare mot djupare vatten. Spring nu i fem minuter, vila i fem och repetera övningen två till fyra gånger. Vid varje träningstillfälle minskar du successivt på vilopauserna och ökar längden på löpsekvenserna tills du klarar att vattenlöpa 30 minuter i ett sträck.

Öka intensiteten
Börja med en lätt ansträngningsnivå – inget flämtande och flåsande. Efter några träningstillfällen kan du gradvis snabba på stegen så att din andhämtning motsvarar den du brukar ha när du springer i medelhögt tempo på land.

Kör några simintervaller
Simma en bestämd sträcka eller en bassänglängd, vila i 20-30 sekunder och simma sedan en längd till, något snabbare. Vila nu i en minut och simma två längder i lätt tempo. Vila i en minut och avsluta med två till fyra längder i snabbt tempo. Ta så långa vilopauser du behöver efter varje snabb längd.

Träna som på land
När du springer långdistans i vattnet springer du helt enkelt lika länge som du brukar göra på land. Om du vill köra tempoträning, till exempel intervaller eller fartlek, kortar du precis som på land ner steget och ökar stegfrekvensen. Längden på löpsekvenserna och vilopauserna ska motsvara de du har när du springer på land.

Kommer jag kunna behålla löpformen om jag bara simmar under en vecka av semestern?
Om du bara simmar i ett behagligt tempo stärks inte de muskler, leder och skelettdelar som används mest i löpning nämnvärt. Men om du kör simpass med olika intensitet, inte minst intervaller, bör varken löpstyrka eller kondition försämras nämnvärt.

Jojje Borssén testar vattenlöpning för RW – se filmen här!

Fem lekfulla sommarpass med fart!

Fem lekfulla sommarpass med fart!


FALLANDE STEGAR
Den stora fördelen med fallande stegar är psykologisk; eftersom löpsträckan blir kortare för varje gång upplever du att ansträngningen minskar (vilket naturligtvis inte stämmer om du gör övningen rätt). Använd övningen för att utveckla din förmåga att hålla farten uppe trots tilltagande trötthet.

SÅ GÖR DU
Löp 1600 meter, 1200 meter, 800 meter, 400 meter på en 400-metersbana med tre minuters vilopaus mellan varje löpsträcka. Målet är att springa snabbt och att öka tempot med en eller två sekunder för varje varv under varje intervall, utan att spränga dig.

Bob Kennedy, den förste amerikanen att springa fem kilometer under tretton minuter, brukade löpa den här fallande stegen på tiderna 3.57, 2.56, 1.55 och 0.55. Ha som mål att genomföra ett sådant här träningspass var fjärde vecka inför ett femkilometerslopp.

STIGANDE STEGAR
Den här övningen hjälper dig hålla tävlingsfarten uppe genom repetitioner som gradvis blir längre, och därigenom hårdare, vilket liknar hur tävlingar utvecklas. Börja försiktigt: att löpa 1600 meter i maratonfart i början kommer att kännas lätt, och det kan sluta med att du springer 20-30 sekunder snabbare än planerad fart utan att du inser det. Det är ett vanligt misstag som kan straffa sig – både under träning och under tävling.

SÅ GÖR DU
Löp 1600 meter, jogga 800 meter, löp 3200 meter, jogga 800 meter, löp 4800 meter, jogga 800 meter, löp 6400 meter. Håll din maratonfart under varje intervall. Upprepa en gång i månaden som ett maratontempopass. Börja med att löpa upp till 4800 meter, tills du känner att du klarar av hela stegen.

PYRAMIDER
En kombination av stigande och fallande stegar utvecklar din förmåga att kunna växla mellan olika tempon under ett lopp. Variationen i tempo hjälper dig att få upp tävlingsfarten på tre månader.

SÅ GÖR DU
Löp intervaller på 1 minut, 2 minuter, 3 minuter, 2 minuter och 1 minut. Efter varje löpsekvens joggvilar du motsvarande tid. Löp sedan 1 minut i din 1500-metersfart, 2 minuter i din femkilometersfart och 3 minuter i din milfart. Utveckla passet genom att utöka pyramiden till 1-2-3-2-1-2-3 minuter eller 1-2-3-2-1-2-3-2-1 minuter.

ALTERNERA
Alla brukar ha någon särskilt tuff övning som ger självförtroende när det gäller formen. Här är ett exempel på ett intervallpass som stärker både kropp och pannben.

SÅ GÖR DU
Löp 800 meter i högt tempo, jogga 200 meter, löp 300 meter i hårt tempo, avsluta med 300 meter jogg. Upprepa övningen fyra till sex gånger. Spring de 800 meterna i din tävlingsfart på tio kilometer och de 300 meterna i din femkilometersfart. Löp också varje intervall något snabbare än den tidigare. Det här är en övning du kan göra regelbundet. Maximera antalet repetitioner två månader innan tävling, varpå du sedan minskar antalet repetitioner gradvis fram till tävlingen samtidigt som du ökar farten på dem. Ska du springa en mara eller halvmara kan du springa längre intervaller – till exempel 1600 meter/600 meter istället för 800/300.

TRÄNA SOM PRE
Gör som löparlegendaren Steve Prefontaine gjorde; spring en utmanande intervallkombination en gång i månaden för att utveckla fart och styrka.

SÅ GÖR DU
Löp 400, 600, 400, 200 meter i din 1500-metersfart eller snabbare, med 90 sekunders joggvila. Jogga sedan 1200 meter. Löp 600, 400, 300, 200, 100 meter – börja i din femkilometersfart och accelerera. Vila i en minut efter 600 och 400 meter, och därefter i 30 sekunder mellan varje intervall.

Löpare hjärta löpare = sant?

Löpare hjärta löpare = sant?


Ända sedan jag startade löparbloggen Sofia Springer har jag fått olika slags läsarmail. Visst finns det löpare som hör av sig och undrar hur man erövrar olika distanser, men förvånande många vill ha hjälp med att få sina förhållanden med icke-löpare att fungera.

I min mailbox finns det ett stort antal rop på hjälp från löpare som blivit hånade av sin partner för att de tränar för mycket, och detaljerade mail om förhållanden som tagit slut för att det inte fanns plats för både sporten och kärleken.

Under mina sju år som löpare har jag dessutom träffat många människor som börjat springa för att kunna samla kraft för att göra slut, och löpare som sprungit sig starka efter havererade förhållanden. Jag tillhör den sistnämnda gruppen och ända sedan min första dag som löpare har jag varit fascinerad av hur löpning, relationer och kärlek hör ihop.

Precis som många andra singellöpare har jag frågat mig om det skulle bli enklare att hitta en partner att få en fungerande relation med, om jag bara sorterade bort alla icke-löpare. Kanske är det så att springförmågan är en egenskap som man som löpare bör prioritera hos en potentiell kärlek?

Vi befinner oss mitt i en löparboom och fler motionerar idag än för tjugo år sedan. I ett samhälle där det blivit status att motionera påverkas både arbetslivet och kärlekslivet.

Exempelvis väljer alltfler att nämna att de springer maraton i sina jobbansökningar såväl som på dejtingsidor. Och enligt Andrea Hjelmåker, idrottspsykolog och lärare på Bosön Idrottsfolkhögskola, påverkar motionstrenden vårt val av partner. Om vi själva identifierar oss som tränande är vi mer benägna att söka efter fysiskt aktiva personer. När fler springer blir det därför fler som spanar efter en löpande partner.

 – Att vara vältränad finns nog med på mångas kravlistor, säger Andrea som ändå vill framhålla att kravlistor är riskabla, eftersom de kan göra att man missar människor som man skulle passa bra ihop med.

Men även om ett exkluderande av icke-löpare kan begränsa urvalet finns det en rad tydliga fördelar med att hitta en partner som också springer. Det uppstår till exempel ett slags intimitet när man springer tillsammans med någon. Utmattad och nära ens egna fysiska och mentala gränser är man sårbar och närvarande.

– Vi-känslan blir dessutom starkare när man springer tillsammans, och när man lyckas med en fysisk utmaning som att klara ett lopp, menar Andrea.


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 6 2014.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:

Nu har vi utsett vinnaren av resan till Emelies smultronställen!

Nu har vi utsett vinnaren av resan till Emelies smultronställen!


Stort grattis till Robin Arnefjord som vann resan till Emelies Smultronställen.
Med sig på resan tar han sin vän Johan Nyman.

Har du varit i området innan eller gjort någon liknande vandrings- eller löparresa?
– Nope, aldrig varit i Jämtlandsfjällen innan. Jag springer mycket, men inte så mycket fjäll eftersom jag bor i södra delen av Sverige för tillfället. Så det blir inte mycket mer än lite backträning då och då. Enda erfarenheten av fjällvandring kan man säga är någon dagstur runt fjället i Kvikkjokk för ett par år sedan. Så det är ett nytt och spännande område som jag ser fram emot att utforska!

Vad är du mest nyfiken på med just Jämtlandstriangeln?
– Jag är riktigt taggad på att se området kring Jämtlandstriangeln och det ska bli inspirerande att springa i samma område som Emelie började! I mitt huvud har jag målat upp någon slags bild av en grym frihetskänsla att springa på så stora öppna ytor. Känns som man får spring i benen bara av att tänka på det!

Hur ser en vanlig träningsvecka ut för dig?
– En vanlig träningsvecka har under våren varit 4-5 löppass och 2-3 pass styrketräning. Kortare intervallpass och liknande i veckorna och sen 1-2 längre rundor på helgerna. Brukar hamna kring 4-6 mil i veckan.

Ditt nästa stora träningsmål?
– Just för tillfället är nästa stora träningsmål att komma igång mer med trail running och eventuellt kunna ställa upp i Swiss Alpine nästa sommar. Det hade varit riktigt mäktigt!

Vi ser fram emot att höra mer om Robins och Johans resa i slutet av sommaren!

Tävla om en startplats till Ultravasan 45

Tävla om en startplats till Ultravasan 45


Premiärupplagan av UltraVasan springs i två olika tävlingsklassser över 90 km respektive 45 km lördag 23 augusti 2014. Fulltecknade UltraVasan 90 går från Sälen till Mora och underlaget är varierat med allt från små stigar och spänger till större grusvägar och asfalt i mindre omfattning.

UltraVasan 45 startar däremot i Oxberg och följer i stort sett HalvVasans sträckning längs Oxbergssjön bort till Vasslan, innan den ansluter till UltraVasan 90-banan.

UltraVasan 45 är en perfekt sträcka för dig som vill testa något bortom maratondistansen men ännu inte är redo för den fulla distansen från Sälen till Mora. Du kommer garanterat att hinna bli trött även på 45 km och samtidigt få en helt annan upplevelse än av en vanlig asfaltsmara!

Nu kan du alltså tävla om att vinna en startplats till UltraVasan 45 genom att fylla i formuläret och svara på vår fråga här nedanför.

Vi vill ha ditt svar senast onsdag 18 juni. Mer information om loppet hittar du på Ultravasans hemsida.

Lycka till!

[form code=162]

All ev. vinstskatt betalas av vinnaren. Vinsten inkluderar endast startplats till UltraVasan 45 och inte resa, boende, logi etc.

Nu kommer Sveriges enda lopp i gruva

Nu kommer Sveriges enda lopp i gruva


Mitt i Stockholm, under Atlas Copcos kontor i Sickla, finns en gruva. Nu kommer den för första gången att användas till annat än provborrning och produktutveckling. 

– Det blir en 2,5 km lång världsunik löparupplevelse, något som vi inte tror att du kan uppleva någon annan stans, säger Fredrik Trahn, tävlingsledare för Sicklaloppet.

Sickla gruvlopp går samma dag som Sicklaloppet 10 km och Lilla Sicklaloppet – söndag 21 september.

400 startplatser finns i premiärupplagan av Sickla gruvlopp och platserna släpps onsdag 18 juni kl 09.00 på sicklaloppet.se

Deltagande i Sickla gruvlopp stödjer också Atlas Copcos välgörenhetsprojekt ”Vatten åt Alla” genom en del av anmälningsavgiften. Vatten år Alla är en ideell organisation som drivs av anställda inom Atlas Copco. Organisationens uppgift är att förse människor i nöd med rent dricksvatten.

"Vad jag älskar och hatar med löpning"

"Vad jag älskar och hatar med löpning"


Jag hatar det faktum att jag måste lägga tid på att sitta på fåniga pilatesbollar och träna rörlighet och styrka när allt jag vill är att springa. Men jag älskar att känna att jag kan springa på min gräns utan att gå sönder.

Jag hatar att tvättkorgen aldrig blir tom nuförtiden. Men jag älskar att det beror på att jag har haft ännu en bra träningsvecka.

Jag hatar att gå upp före alla andra och smyga ut i morgonkylan, utan att ha ätit frukost. Men jag älskar att resten av dagen bära på känslan av att redan ha tränat.

Jag hatar att löpningen får mig att tänka mig för när det gäller vad och hur mycket jag äter. Men jag älskar att jag kan äta vad jag vill. Och hur mycket jag vill.

Jag hatar att känna mig sjukt seg och sliten i början av ett pass. Och jag älskar när det lossnar och allt bara flyter på. (Vill du lära dig mer om hur man tolkar kroppens signaler och veta när det är dags att öka, eller läge att vila – läs då Christer Wernhults eminenta artikel i nr 6.)

Jag hatar att det tar sådan tid att bli bättre inom löpning. Men jag älskar när de där månaderna av slit äntligen ger effekt, när tusingarna plötsligt går i sub-4-fart eller när jag kapar minuter på transportlöpningen hem. Varje vecka. Och jag känner att jag orkar, att jag klarar det. Den känslan är fenomenal.

Jag hatar att springa intervaller ensam på en vindpinad löparbana, en gråmulen tisdagslunch i slutet av mars. Jag älskar att springa intervaller när löparbanan plötsligt myllrar av andra löpare som också springer intervaller, en solig tisdagslunch i maj. (Kanske blir vi ännu fler nu när du läser om LG Skoogs bästa tips på att fixa milformen inför Tjejmilen eller Midnattsloppet i nr 6?)

Jag älskar när mitt huvud klarar av att tysta kroppen, att smärtan inte får sin vilja igenom och jag orkar fortsätta och fortsätta och fortsätta. Jag hatar när kroppen bestämmer och jag inte kan göra något annat än att vila och bli frisk eller hel.

Jag älskar känslan av att snöra på mig ett par nya, fina löparskor och ge mig ut på en premiärrunda (i nr 6 testar vi 14 par nya skor). Och jag hatar att återigen behöva konstatera att det inte hänger på skorna.

Jag hatar att sitta inne och bliga ut genom regnvåta rutor och känna stor ångest över att behöva ge mig ut i mörker, kyla, regn eller blåst. Men när jag väl springer älskar jag att känna stormen piska mig i ansiktet, att få svettblandat regn i ögonen och vara varm trots att jag knappt har några kläder på mig.

Jag hatar att åldrandet ofrånkomligen kommer att tvinga mig att sakta ner. Men jag älskar att läsa om Evy Palm, som var som bäst som 47-åring, och inse att jag kan förbättras som löpare länge till (läs om Evy i nya RW).

Jag hatar att känna mig som en stel 75-åring morgonen efter ett hårt löppass. Men jag älskar att löpningen gör att fettometern på företagshälsovården säger att min fysiska ålder är 30.

Jag hatar att ta tid från min familj för att ägna mig åt att springa. Men jag älskar att min treåring frågar ”har du ’pringit, pappa?” och sen visar hur snabb han minsann är på att springa varv på varv runt köksbordet.

Jag älskar att se det där lite fåniga leendet på min frus läppar när hon kommer hem, svettig och rödflammig och våra blickar möts i totalt och ordlöst samförstånd (ja, det underlättar att ha en partner som också vill träna – läs mer om det i Sofia Hedströms reportage i nr 6).

Många säger att de hatar att springa. Jag har aldrig hatat löpning. Men jag har lärt mig att älska det. Hur ser din relation till löpningen ut?